Nchekwa doro anya

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nchekwa doro anya

Nchekwa pụtara ìhè na-akọwa ndị na-azụ ahịa na-azụta ngwaahịa na gburugburu ebe obibi iji gosi ọkwa dị elu nke ọha mmadụ . [1]

Mmalite[dezie | dezie ebe o si]

Okwu a sitere n'okwu a bụ " oriri pụtara ìhè ," nke ọkà mmụta akụ na ụba na ọkà mmụta mmekọrịta ọha na eze Thorstein Veblen chepụtara n'akwụkwọ ya 1899 The Theory of the Leisure Class: An Economic Study in the Evolution of Institutions . Veblen kọwara akụkụ ụfọdụ nke nouveau riche bụ ndị ji ikike ịzụrụ ihe gosipụta ugwu . [2] [3]

Okwu ahụ bụ "nchekwa pụtara ìhè" bụ prọfesọ mmụta akụ na ụba nke Mahadum Syracuse Seymour Sacks chepụtara na mkparịta ụka nzuzo. [4] [5]

Nnwale[dezie | dezie ebe o si]

Ọgụgụ 1: Pasent ndị sonyere na otu ọ bụla na-ahọrọ ngwaahịa na-akwado gburugburu ebe obibi. N'ihe gbasara ụgbọ ala (acha odo odo), ncha (acha anụnụ anụnụ), na efere efere (akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ), ndị na-ahụ maka njikwa na-ahọrọ ngwaahịa pro-environmental 37.2%, 25.7%, na 34.5% nke oge. [1] Ndị so na otu ebumnuche-ọnọdụ nwere ike ịhọrọ ngwaahịa akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ wee họrọ ha 54.5%, 41.8%, na 49.1% nke oge, n'otu n'otu. [1]

N'etiti 2007 na 2009, ndị ọkachamara n'akparamàgwà mmadụ Vladas Griskevicius ( Mahadum nke Minnesota ), Joshua M. Tybur ( Mahadum New Mexico ), na Bram Van den Bergh ( Ụlọ Akwụkwọ Management nke Rotterdam ) duziri usoro nyocha nke na-enyocha nchekwa dị egwu. N'akwụkwọ a na-esi na ya pụta, Going Green to Be Seen: Status, Reputation, and Conspicuous Conservation, ha rụrụ ụka na "ịzụta ngwaahịa ndị dị otú ahụ nwere ike ịsụgharị dị ka altruistic, ebe ọ bụ na ngwaahịa ndị na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na-adịkarị ọnụ ahịa ma dị ala karịa ndị ibe ha, ma ngwaahịa ndụ ndụ. rite uru na gburugburu ebe obibi maka onye ọ bụla." [1] N'ihi na omume ime mmụọ nwere ike ịrụ ọrụ dị ka akara ngosi dị oke ọnụ nke ọnọdụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya, enwere ike ịkọwa nchekwa nke pụtara ìhè dị ka mgbama nke ọkwa dị elu. [6] Nnwale ha gosipụtara na ebumnobi ọnọdụ ịgbalite mere ka ndị mmadụ họrọ ngwaahịa ndụ ndụ karịa ngwaahịa ndị ọzọ dara okomoko na-abụghị akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ. Ebumnuche ọnọdụ na-abawanye njikere ịzụta ngwaahịa akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ n'ihu ọha (ma ọ bụghị na nzuzo) ntọala yana na ntọala ebe ngwaahịa akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na-eri karịa ngwaahịa na-abụghị akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ. Dị ka ndị odee si kwuo, enwere ike iji asọmpi ọkwa mee ihe iji kwalite omume gburugburu ebe obibi. [1]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Altruism
  • Oriri pụtara ìhè
  • Ọkwa ọha
  • Ngosipụta omume ọma
  • Ntụrụndụ pụtara ìhè
  • Nsụhọ klaasị
  • Mgbochi ahịa
  • Ọnụ ahịa akara
  • Ozizi nrịbama

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Griskevicius (2010). "Going green to be seen: Status, reputation, and conspicuous conservation.". Journal of Personality and Social Psychology 98 (3): 392–404. DOI:10.1037/a0017346. ISSN 1939-1315. PMID 20175620.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":02" defined multiple times with different content
  2. Sexton (May 2014). "Conspicuous conservation: The Prius halo and willingness to pay for environmental bona fides". Journal of Environmental Economics and Management 67 (3): 303–317. DOI:10.1016/j.jeem.2013.11.004. ISSN 0095-0696. 
  3. Veblen, Thorstein. (1899) Theory of the Leisure Class: An Economic Study in the Evolution of Institutions. New York: Macmillan.
  4. White (June 1, 1978). "Growth versus Conservation: A Veblenian Perspective". Journal of Economic Issues: 433. 
  5. White (June 1, 1978). "Growth versus Conservation: A Veblenian Perspective". Journal of Economic Issues XII (2). 
  6. Griskevicius (2010). "Going Green to Be Seen: Status, Reputation, and Conspicuous Conservation". DOI:10.1037/e621072012-217. 

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]