Ndị ọkà mmụta sayensị na-enweghị ókèala

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ndị ọkà mmụta sayensị na-enweghị ókèala
otu
mba/obodoNjikota Obodo Amerika Dezie

Ndị Sayensị Na-enweghị Borders [1] bụ atụmatụ na-achọ ịchịkọta na ịhazi mbọ sayensị dabere na mbọ na-ewuli elu na mba ndị na-emepe emepe. [2] Ndị guzobere ya na ndị mmekọ ya kwenyere na ndị ọkà mmụta sayensị nwere ikike dị ukwuu maka ịkwalite ahụike zuru ụwa ọnụ, ọganihu ọrụ ugbo, ọdịmma gburugburu ebe obibi, mkpa ume, na ọganihu ndị ọzọ dị oké mkpa, ma ọ nweghị ụzọ isi kpọkọta ndị òtù ya maka uru ndị a. Mkpali ịmepụta ahụ dị otú ahụ abawanyela site na nghọta na-eto eto na-ejikọta ọnụ karịa ụzọ ndị dị warara dị oké mkpa maka ịkwado isi ihe ịma aka dị ka ịda ogbenye na nsogbu ahụike na-egbuke egbuke na-eso ya. [3]

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

N'ịbụ ndị UN Millennium Development Goals na-eduzi na nke New York Academy of Sciences (NYAS) na UN Millennium Development Project na-eduzi, ndị ọkà mmụta sayensị na-enweghị oke ihe mgbaru ọsọ mbụ bụ ịmepụta ebe nrụọrụ weebụ. Nkuku isi nkuku Portal ga-abụ nchekwa data nke chọrọ:

  1. Ịkwalite nzikọrịta ozi n'etiti ọtụtụ mbọ n'ịkwalite ikike nke na-eme na nso nso anụ ahụ na ibe ha, mana na-enweghị kọntaktị bara uru - na ịkwalite mmemme ọhụrụ n'etiti ha.
  2. Deba aha mkpa na akụrụngwa dịnụ, si otú a na-enye ndị ọkà mmụta sayensị na ndị otu aka ijikọ ma duzie ike ha maka mmetụta kachasị.
  3. Jikọọ ndị ọkà mmụta sayensị chọrọ ịrụ ọrụ na ahụike zuru ụwa ọnụ, ihe ịma aka gburugburu ebe obibi, na okwu ndị ọzọ dị mkpa na ụlọ ọrụ na ọrụ ga-anabata nka ha.
  4. Nye usoro nke otu nwere ike isi wulite na ọganihu ibe ya.
  5. Nye ụlọ ọrụ na-enye ego ohere iji nyochaa ngwa ngwa mkpa na akụrụngwa mpaghara yana ntozu nke ndị nwere ike inye onyinye.

Webụsaịtị a malitere Mee 12, 2008 ma na-anabata ntinye data.

Ndị Sayensị Na-enweghị Borders bụ njikọ aka zuru ụwa ọnụ, nke New York Academy of Sciences na-edu. Ndị mmekọ nhazi gụnyere Forum for Agricultural Research in Africa, Academy of Sciences for the Developing World ( nke atọ World Academy of Sciences ), Health Sciences Online, The Earth Institute, Noguchi Memorial Institute for Medical Research, University of Ghana, Seding Labs, International AIDS Vaccine Initiative, Pasteur Institute, Duke University Health System, Science and Development Network, Drugs for Elected Diseases Initiative, Sabin Vaccine Institute, Universities Allied for Essential Medicines, African Center for Technology Studies, Science Initiative Group, Ozi Ọzụzụ na Mgbasa Ozi maka Africa, International Foundation for Science, Nigeria Higher Education Foundation, American Society for Cell Biology, Partnership for Quality Medical Donations, Sustainable Sciences Institute, BioMed Central, African Green Revolution Conference, World Academy of Young Ndị ọkà mmụta sayensị, PharmExperts.com, Millennium Development Goals Monitor, United Nations Development Programme, INDEPTH Network, American Physiological Society, American Society of Agronomy, Association of Nigerian Physicians in the Americas, Crop Science Society of America, Soil Science Society of America na Toxipedia .

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye edemedeAID
  • Enweghị oke

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

mkpa ume, na ọganihu ndị ọzọ dị oké mkpa, ma ọ nweghị ụzọ isi kpọkọta ndị òtù ya maka uru ndị a. Mkpali ịmepụta ahụ dị otú ahụmkpa ume, na ọganihu ndị ọzọ dị oké mkpa, ma ọ nweghị ụzọ isi kpọkọta ndị òtù ya maka uru ndị a. Mkpali ịmepụta ahụ dị otú ahụ