Ndị Nche Shangani

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


 

Ndị Nche Shangani
Akụkụ nkeFirst Matabele War Dezie
ebeMatabeleland Dezie
nhazi ọnọdụ18°47′49″S 28°13′40″E Dezie
oge omelu4 Disemba 1893 Dezie
oge obidoro3 Disemba 1893 Dezie
oge ngwụcha4 Disemba 1893 Dezie
Map

Ndị Shangani Patrol (ma ọ bụ Wilson's Patrol) bụ ndị agha 34 nke British South Africa Company nke ihe karịrị ndị agha Matabele 3,000 wakporo ma kpochapụ na 1893 na South Rhodesia (nke bụ Zimbabwe ugbu a), n'oge Agha Matabele Mbụ.[n 1] N'ịbụ onye Major Allan Wilson duziri, a wakporo ndị nche ahụ n'ebe ugwu nke Osimiri Shangani na Matabeleland, Rhodesia. Ọnọdụ ikpeazụ ya dị egwu, nke a na-akpọ mgbe ụfọdụ "Wilson's Last Stand", nwetara ọnọdụ dị mkpa n'echiche ọha na eze nke Britain na, n'ikpeazụ, n'akụkọ ihe mere eme nke Rhodesia, n'otu aka ahụ na ihe omume ndị dị ka Agha nke Little Bighorn na Agha nke Alamo na United States.

Ndị uwe ojii ahụ gụnyere ndị uwe ojii Mashonaland na ndị uwe ojii Bechuanaland. N'ịgagharị n'ihu kọlụm Major Patrick Forbes na-anwa ijide Matabele King Lobengula (na-esote ọpụpụ ya site n'isi obodo ya bụ Bulawayo otu ọnwa tupu ya), ọ gafere Shangani na ngwụcha 3 Disemba 1893. Ọ gara Lobengula n'ụtụtụ echi ya, mana ọtụtụ ndị agha Matabele na ndị agha wakporo ya n'akụkụ ụgbọ ala eze. N'ịbụ ndị gbara gburugburu ma karịa ọnụ ọgụgụ ha ihe dị ka otu narị ugboro, ndị nche ahụ mere nguzo ikpeazụ ka atọ n'ime ọnụ ọgụgụ ha gbapụrụ wee laghachi n'osimiri iji nweta nkwado sitere na Forbes. Otú ọ dị, ndị Shangani arịgoola nke ukwuu na idei mmiri, Forbes n'onwe ya sonyere n'ọgụ dị nso n'akụkụ osimiri ndịda; Wilson na ndị ikom ya nọgidere na-anọpụ iche n'ebe ugwu. Mgbe ha lụchara ọgụ ruo na cartridge ikpeazụ, ma gbuo ihe karịrị okpukpu iri nke ọnụ ọgụgụ ha, e kpochapụrụ ha.

Ndị otu ndị nche ahụ, ọkachasị Wilson na Captain Henry Borrow, e buliri ha n'ọnwụ ka ha bụrụ ndị dike mba, na-anọchite anya mgbalị n'ihu ihe ndị a na-apụghị imeri emeri. Ememe ncheta nke agha ahụ na 4 Disemba 1893 ghọrọ ezumike ọha na eze kwa afọ na Rhodesia afọ abụọ ka e mesịrị, ọ bụkwa ụbọchị na-abụghị ọrụ ruo 1920. E mepụtara ihe nkiri agha akụkọ ihe mere eme nke gosipụtara ihe omume ahụ, Shangani Patrol, ma wepụta ya na 1970.

Arụmụka gbara mgbapụ ahụ gburugburu tupu nguzo ikpeazụ - nke ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme dị iche iche kwuru na ọ nwere ike ịbụ ịgba ọsọ n'ezie - na igbe ndị eze ọlaedo, nke Matabele inDuna (onye ndú) mechara kwuo na e nyere ndị ikom abụọ a na-amaghị aha ha site na ndị nche azụ Forbes na 2 Disemba, yana ozi na Lobengula kwetara mmeri ma chọọ ka kọlụm kwụsị ịchụ ya. Na mbụ, a chọpụtara na ndị batmen abụọ nwere ikpe maka ịnabata ọlaedo ahụ, idebe ya maka onwe ha ma ghara ịnye ozi ahụ, mana ihe akaebe megide ha enweghị nkwubi okwu ma bụrụ nke na-enweghị isi; e mechara gbanwee ikpe ahụ.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A black-and-white image depicting a middle-aged African king. Though at first glance a tall, strong-looking man, the subject's condition appears to have deteriorated with age; his belly appears severely bloated. He wears an animal-skin loincloth and a necklace made from what appear to be the teeth of various creatures. He holds a long spear in his right hand, which rests on the ground.
Eze Lobengula nke Matabeleland (ihe ngosi mgbe ọ nwụsịrị, dabere na eserese nke oge a)

N'etiti Scramble for Africa n'oge afọ 1880, onye ọchụnta ego na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke South Africa bụ Cecil Rhodes chepụtara njikọta nke Alaeze Ukwu Britain nke jikọtara Cape of Good Hope na Cairo - n'otu n'otu na ndịda na n'ebe ugwu nke Africa - na iwu ụzọ ụgbọ okporo ígwè jikọtara ha abụọ. Na map ndọrọ ndọrọ ọchịchị, a na-ejikarị ọbara ọbara ma ọ bụ pinki eme akara n'ókèala ndị Britain, ya mere a maara echiche a dị ka "Cape to Cairo red line". 'ebe dị nso na Cape, ọnụnọ nke steeti ndị nweere onwe ha n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke Cape Colony nke Britain: Mba ndị Boer, na n'ebe ndị a alaeze Matabeleland n'okpuru Lobengula meriri ọchịchọ a. Ebe bụ na ọ nwetara ikike Rudd na ikike igwu ala site n'aka Eze Lobengula na 30 Ọktoba 1888, [1] Eze Nwanyị Victoria nyere Rhodes na ụlọ ọrụ British South Africa ya akwụkwọ ikike n'ọnwa Ọktowa 1889. E nyere ụlọ ọrụ ahụ ikike n'okpuru akwụkwọ ikike a ka ya na ndị ọchịchị obodo na-azụ ahịa, guzobe ụlọ akụ, nwee ma jikwaa ala, ma zụlite ma na-elekọta ndị uwe ojii: ndị uwe ojii nke ụlọ ọrụ British South Africa, nke a kpọrọ Mashonaland Mounted Police na 1892.[n 2]

Ihe Nketa[dezie | dezie ebe o si]

E gosipụtara ọnọdụ ikpeazụ nke ndị njem ahụ ọzọ na 1899 Greater Britain Exhibition na London, n'oge ahụ e mepụtara ihe nkiri sitere na agha Matabele dị ka akụkụ nke egwuregwu a na-akpọ Savage South Africa: A Vivid, Realistic and Picturesque Representation of Life in the Wilds of Africa, na-agwụ na "Major Wilson's Last Stand". ngosi ahụ gosipụtara nwa Lobengula, Peter Lobengula - nke a kọwara dị ka "Prince Lobengula", onye isi ndị agha a na-atụ egwu". Ihe nkiri agha mkpirikpi nke dabeere na ihe ngosi nke nkwekọrịta ikpeazụ, Major Wilson's Last Stand, nke Levi, Jones & Company studios wepụtara na 1899. mere ihe nkiri agha akụkọ ihe mere eme, nke a na-akpọkwa Shangani Patrol, n'ebe ahụ ma wepụta ya na 1970. [1] [86] edemede Alexander Fullerton dere akwụkwọ akụkọ banyere nguzo ikpeazụ nke ndị nche, nke akpọrọ The White Men Sang (1958). [1]

Ọ bụ ezie na ọtụtụ n'ime akụkọ ifo ndị gbara ndị nche ahụ gburugburu na saịtị ahụ efunahụla n'uche mba ahụ kemgbe e guzobere mba ahụ dị ka Zimbabwe na 1980, World's View na-adịgide dị ka ihe na-adọrọ mmasị ndị njem nleta ruo taa. Mgbasa ozi mere n'afọ ndị 1990 iji kwatuo ihe ncheta ahụ ma wepụ ili ahụ zutere mmegide siri ike site n'aka ndị bi n'ógbè ahụ na Ngalaba nke National Museums and Monuments, n'otu akụkụ n'ihi ego ọ na-eweta site n'ebe ndị ọbịa, na n'otu n'ihi nkwanye ùgwù maka saịtị ahụ na akụkọ ihe mere eme gbara ya gburugburu.   [<span title="The material near this tag failed verification of its source citation(s). (April 2022)">failed verification</span>]

Ihe edeturu na ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

Ihe edeturu n'okpuru ala .mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman} Ihe odide .mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman} Ebe e si nweta ya n'ịntanetị   Akụkọ akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ akụkọ  nke steeti ndị nweere onwe ha n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke Cape Colony nke Britain: Mba ndị Boer, na n'ebe ndị a alaeze Matabeleland n'okpurunke steeti ndị nweere onwe ha n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke Cape Colony nke Britain: Mba ndị Boer, na n'ebe ndị a alaeze Matabeleland n'okpurunke steeti ndị nweere onwe ha n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ nke Cape Colony nke Britain: Mba ndị Boer, na n'ebe ndị a alaeze Matabeleland n'okpuru

Ebe ndị ọzọ e si nweta ya   Akwụkwọ  

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]