Ndị Rumsen

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Omesia Teyoc, kweere Rumsen ka ma mee baputizim na Mission San Carlos Borroméo de Carmelo

Rumsen (nke dị ka Rumsien, San Carlos Costanoan, na Carmeleno) bụ otu n'ime otu nke Ohlone, ụmụ amaala California .  Ókèala ihe mere eme ha mpaghara mmiri osimiri na ime ime n'ime ihe dị ugbu a Monterey County, California, mmụọ Monterey Peninsula [1]

Dị ka Ohlone ndị ọzọ, Rumsen enwekwaghị Ikwado mana ọ na-aga n'ihu na-akwado ha na-akwado obodo ha na etiti California.  [1] Nke a bụ n'agbanyeghị eziokwu na Rumsen bịanyere aka na na United States: Treaty of Camp Belt, bịanyere aka na May 13, 1851. E wegara Chris ahụ na Washington DC wee ruo afọ 30 mgbe ụfọdụ US nwara akwụkwọ ahụ.  ma ala na isi mmiri ha "nyere" ebo ndị a nwere ola edo na iyi ma ọ bụ osimiri ha</link>[ a chọrọ nkọwa ]

Ókèala[dezie | dezie ebe o si]

Rumsen n'iche ihe mere eme na-ekerịta otu egwuregwu, Rumsen, nke a na-asụrụ site na siri Pajaro ruo Point Sur, na n'ụdị ala nke Pajaro, yana na Salinas na Sar Kamel, na mpaghara nke obodo ndị dị ugbu a.  a.  Salinas, Monterey na agụ Karmel

[1]Ndị ahịa Rumsen nwere ekiri Kamel dị ala na Monterey Peninsula agbata obi n'oge dị Spanish.  E kesara ọnụ ọgụgụ ha dị ihe dị ka mmadụ 400 ruo 500 n'etiti opekata mpe obodo ise dị n'ime ọgụ ha.  [1] Ma eleghị anya, afụ nke 20 nke otu obodo a na-akpọ Rumsen dị n'okpuru Kamel, ọtụtụ kilomita n'ime ime obodo site na Mission Kamel, nwere ike ịbụ eziokwu ma ọ bụ na ọ abụ eziokwu.  [2] Akwụkwọ ozi na-egosi na " Tucutnut ", nke dị ihe dị ka kilomita atọ site n'ọnụ osimiri Kamel, bụ obodo mgbasa nke ukwuu nke Rumsen.

[6] [2]Ndị Rumsen bụ ndị Costanoan mbụ ndị Spain na-eme ihe nke Northern California ịrịba ma detuo ya, dị ka Sebastian Vizcaíno kwuru mgbe ọ rutere Monterey na 1602. Ebe ọ bụ na Spanish mbụ a na-akpa àgwà, Manila galleons nwere ike na-agbago.  oge oké osimiri California mgbe ụfọdụ wee eze na Monterey Bay n'etiti 1602 na 1769

N'oge oge nke ndị ọrụ Spanish na California, ndụ ndị Rumsen nri mgbe ndị Spaniards si na ndịda bịa wuo Mission San Carlos Borroméo de Carmelo na Monterey Presidio n'egwuregwu ha.  E mere ọtụtụ ndị baputiziiz n’agbata afọ 1771 na 1808. Ozugbo e mere ndị Rumsen bapupu, e mere ohu manye ha ibi n'ime obodo ozi ala ọzọ na ebe a na-azụ anụ ndị gbara ya gburugburu.  A. flu ha dị ka ndị neophytes, ndị nke a dị ka ndị India Mission, ruo mgbe Gọọmenti Mexico ndị ọrụ ndị ahụ (kwụsị) na 1834. ụfọdụ ndị ọrụ San Carlos ndị India bụ ndị e nyefere n'ụzọ iwu nkata maka ịwepu  ụwa, onwe ka ezuru ndị ahụ n'oge oge Rancho [3]

Opekempe nwoke oge ozi ahụ, ndị Esselen Nation na-ekwu na ha na Rumsen Ohlone na-akpachi anya, site na ihe Mission na ịlụ di na na-enye

[4]Na 1925, Alfred Kroeber, mgbe ahụ, onye nduzi nke Hearst Museum of Anthropology, kwuru na ebo arụ ọrụ, nke mere ka ọ ghara isi isi etiti na ikike ala.

Agbụrụ na ihe nketa na-asụ Rumsen[dezie | dezie ebe o si]

Ndị ahia anɔo onwe ha na-asự nku nku Rumsen, a na-akpọ Rumsen n'onwe ha, Ensen nke mpaghara Salinas, Calendaruc nke oke osimiri etiti Monterey Bay, na Sargentaruc nke Big Sur Coast.  Ókèala ndị otu ahụ bụ Monterey Bay na Oke nkwụ Pasifik n'amụma malite, Awaswas Ohlone dị n'ebe ugwu, Mutsun Ohlone dị n'ikiri ọmụmụ, Chalon Ohlone dị na ndị mụrụ ọmụmụ, yana Esselen n'ebe ndida [1]

[5]Linda Yamane bụ ọkaka Ohlone na onye na-akpa nkata nkata nke na-ihe nketa ya na Rumsen Ohlone.  Ɔtola ihe afu afɔ 30 na , ahokamfo Rumsen, adam, nkata, nkata, na omenala omenala Ohlone ndị ọzọ.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Agbụrụ na obodo Ohlone dị na Mpaghara Monterey Bay
  • Ohlone: akụkọ ihe mere eme

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Milliken (1987). Ethnohistory of the Rumsen, Papers in Northern California Anthropology, No. 2. Salinas, CA: Coyote Press.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Milliken 1987" defined multiple times with different content
  2. Teixeira (1997). The Costanoan/Ohlone Indians of the San Francisco and Monterey Bay Area, A Research Guide. Menlo Park, CA: Ballena Press Publication. ISBN 0-87919-141-4. 
  3. Hackel (2005). Children of Coyote, Missionaries of Saint Francis: Indian-Spanish Relations in Colonial California, 1769-1850. University of North Carolina Press. ISBN 0-8078-2988-9. 
  4. Brown. "Indigenous Founders of a Museum Cafe Put Repatriation on the Menu", The New York Times, 2022-12-11. Retrieved on 2023-08-13. (in en)
  5. Linda Yamane

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]