Ndị uwe ojii nke eluigwe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ndị uwe ojii selestịal ( German </link> ), nke bụ United Astronomical Society ( German </link> , VAG), bụ mị ndị na-egosi mbara igwe nke na-arụ ọrụ ná mkpa mbụ awụ nke 19 na nzube doro anya.  nke ima ala ndị ọzọ na Sistemu mbara .  N'ịbụ onye sitere n'ike nsasị nke ọrụ William Herschel na ike nke Uranus, mbara ala mbụ nke ndị oge ochie na-egosi, ndị na-ahụ na-ahụ maka mbara igwe mere nke ọtụtụ ihe na orbit gburugburu Sun, ndụ ọtụtụ ihe na orbit gburugburu Sun.  n'ime ndị na-agba gburugburu n'etiti Mars na Jupiter, nke ga-eduga.  iji mata eriri asteroid .

.E hiwere otu ahụ na 1800 site n'aka Franz Xaver von Zach, onye German na-iche mbara igwe na onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ Monatliche Correspondenz zur Beförderung der Erd-und Himmels-Kunde, mgbe o nwere otu ihe na-enye  mbara igwe akwụkwọ ozi, na-ekiri ha ka ha rara onwe ha nye.  a na-achọ "ụwa efu".  Wilhelm Olbers bụ onye na-edu ndú nke otu ahụ, bụ onye n'onwe ya ga-achọ ọtụtụ ihe ma akwado ihe a na-akpọ Olbers Paradox .  Iwu Titius-Bode ebuwo oria na a ga-ahụ mbara ala na orbit n'etiti Mars na Jupita, ebe a na-ahụghị nke ọ llaba.  Nke a nyere ndị otu ahụ ebe ha ga-etinye uche n'ọchịchọ ha.  Dị nnọọ ka otu ahụ na-etolite, Italian Giuseppe Piazzi ngwa Ceres, ihe kasị ukwuu na mpaghara a ga-emecha mmetụta eriri asteroid.  N'ime afɔ ole na ole sochirinụ, ndị otu ahụ ozira ma m mere ihe atọ ọzọ dị na orbits yiri nke a, nke aha ya bụ Pallas, Juno, na Vesta .  Mgbe oberechara ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ihe ndị dị na mbara ala yiri nke ahụ, ọ bịara doo anya na ọ dịghị ihe nwere nha mbara ala nwere ike na mpaghara ahụ.  Mmasị ndị otu a ndu na nchọ a.  Ụgha na nke ahụ, Agha Napoleon emebiwo ọrụ nke ọtụtụ ndị òtù, mgbe agha ahụ rutere Lilienthal, Lower Saxony, bụ onye àmà ya bụ ebe obibi maka ọtụtụ ndị nchịkọta nchịkọta na-arụ ọrụ na ndị uwe ojii njide.  Ọ ga-abụ ụgbọ tupu tupu elala ọzọ dị mkpa nke mbara ala (ma ọ bụ egwu nnukwu asteroids) emee. [1] [2] [3] [4]

[5]A na-ekenyekarị aha "ndị uwe ojii :" na otu ndị ikom 24 ndị von Zach hụrụ (gụnyere ya onwe ya) ka ha sonye n'ịchọ mbara ala ndị ọzọ na mpaghara nke a ga-emecha ngwaọrụ eriri asteroid.  Ọ bụghị onye ọ mgbasa n'ime ndị a na-akpọ òkù na-ekere òkè na-arụsi ọrụ ike na akwụkwọ ahụ, na ndị ọzọ na-arụ ọrụ na nsogbu ahụ, mgbe mgbe na ndị na-ahụ maka nji, dị  ka Friedrich Bessel, adịghị etinye n'ime otu ahụ.  isi akwụkwọ ndo nke 24 ndị otu uwe ojii celestial bụ (dị ka ndị isi ụlọ haziri): [4]

  1. Winterburn (10 March 2021). Discovering asteroid Vesta: the story of the Celestial Police. Sky at Night Magazine. BBC. Retrieved on 18 October 2022.
  2. McWilliams. "Fruitless search of the Celestial Police", Irish Times, 31 July 2001. Retrieved on 18 October 2022.
  3. Ceres: Keeping Well-Guarded Secrets for 215 Years. jpl.nasa.gov. Jet Propulsion Laboratory (26 January 2016). Retrieved on 18 October 2022.
  4. 4.0 4.1 Category of Astronomical Heritage: tangible immovable Lilienthal Observatory, Germany. Portal to the Heritage of Astronomy. UNESCO. Retrieved on 18 October 2022. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "UN" defined multiple times with different content
  5. Foderà Serio. "Giuseppe Piazzi and the Discovery of Ceres", Asteroids III.