Ngagharị Ndị Mmadụ Maka Ọrụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ngagharị Ndị Mmadụ Maka Ọrụ
protest march

Ndị mmadụ March maka ọrụ bụ aha maka ngagharị abụọ dị iche iche maka ngagharị iwe megide nnukwu enweghị ọrụ na United Kingdom . Nke mbụ malitere na 1 Mee 1981; Nke abụọ na 23 Eprel 1983.

1981[dezie | dezie ebe o si]

Njem mbụ malitere na Huddersfield wee sonye na ndị otu Liverpool na Pier Head mgbe ndị na-enweghị ọrụ 500 gara kilomita 280 gaa London. Nke a bu ụzọ ozi ecumenical na ụlọ ụka parish Liverpool. Nkwuputa nkwuputa nkwado nke njem a bụ onye Bishọp Anglican nke Liverpool, David Sheppard, Archbishọp Katọlik Liverpool, Derek Worlock, na ndị isi otu Methodist, United Reformed Church, Baptist Union na Salvation Army, wepụtara. [1]

Njem ahụ, nke dọtara atụnyere na Jarrow March nke 1936, riri £ 70,000, ebe a na-eme atụmatụ ndị njem 500 dị ka ihe kachasị ndị nhazi ahụ nwere ike ị nweta uwe na nri nke ọma. [1] Echiche nke ijide njem ahụ ka a tụrụ aro na Kọmitii North West nke Trades Union Congress site n'aka onye ọrụ Boilermakers Society Barry Williams, onye bụkwa onye isi oche nke Liverpool Trades Council. Ndị na-ahazi njem ahụ bụ Jack Dromey, Colin Barnett na Pete Carter, ndị otu Trades Union Congress niile. [2]

Njem ahụ kwụsịrị na 1 June na ngagharị iwe n'èzí Greater London Council, ọnụ ụlọ nzuko omeiwu na otu oriri na mgbede, tupu ndị 500 enweghị ọrụ gbasasịa. Ndị ngagharị iwe ahụ nyere gọọmentị akwụkwọ mkpesa nwere mbinye aka 250,000 na-akpọku gọọmentị ka ha gbanwee amụma ya iji hụ na ọrụ zuru oke. Paul Routledge, Christopher Warman na Richard Evans na Times kwuru na ndị ọrụ na-ahụ maka njem ahụ dị ka nnukwu mgbasa ozi mgbasa ozi ya kemgbe Margaret Thatcher ghọrọ Prime Minister. [3]

1983[dezie | dezie ebe o si]

March ndị mmadụ nke abụọ maka ọrụ malitere na Glasgow na 23 Eprel 1983. [4] Na 5 June n'etiti mmadụ 15,000 na 20,000 gara nnọkọ na Hyde Park, London, iji mee njedebe nke njem ahụ, nke onye isi ndị ọrụ Michael Foot na onye odeakwụkwọ ukwu nke TUC, Len Murray kwuru. Otú ọ dị, ọnụ ọgụgụ a erughị nke 250,000 nke ndị nhazi njem ahụ tụrụ anya ya. [5]

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

Nke a bu ụzọ ozi ecumenical na ụlọ ụka parish Liverpool onye odeakwụkwọ ukwu nke TUC, Len Murray ecumenical na ụlọ ụka parish Liverpool onye odeakwụkwọ ukwu nke TUC, Len Murray

  1. 1.0 1.1 The Times (30 April 1981), p. 6.
  2. The Times (5 May 1981), p. 13.
  3. The Times (2 June 1981), p. 2.
  4. The Times (23 April 1983), p. 2.
  5. The Times (6 June 1983), p. 5.