Ngoreme language

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ngoreme
asụsụ, modern language
mba/obodoTanzania Dezie
ụmụ amaala kaMara Region Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue6a Vigorous Dezie

Ngurimi (Ngoreme) bụ asụsụ Bantu nke di na obodo Tanzania . A na-asụ Ngoreme na Serengeti District nke mpaghara Mara nke ugwu ọdịda anyanwụ Tanzania site na ihe dị ka mmadụ 55,000.[1] E nwere asụsụ abụọ bụ isi nke Ngoreme - asụsụ ugwu na asụsụ ndịda - nke na-eme ka nghọta dị n'otu.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Ngoreme na ọtụtụ asụsụ Mara na-ekerịta ndepụta ụdaume: /i e ɛ a ɔ o u/. Otú ọ dị, Ngoreme nwere ndepụta ụdaume asymmetrical, nwere ụdaume phonemic 7 na aha mana naanị ụdaume 5 (/i ɛ a ɔ u/) na ngwaa.

Usoro aha[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka ọtụtụ asụsụ Bantu, aha Ngoreme na-enwekarị ogwe aha, prefix klas aha na ụdaume augment (ma ọ bụ pre-prefix). Mgbasa ụdaume na-agbanwe agbanwe anaghị agbanwe mana ụdaume ndị na-apụta na prefixes klas aha na-egosipụtakarị ụdị dị iche iche dị ka ụdaume na'otu. Ngoreme nwere klas aha iri na itoolu, na klas 1-10 na-egosipụta njikọta otu / ọtụtụ, a na-agba akaebe na klas 11, dị ka klas 12 nke nwere dimintives, a na'ahụkwa klas 14. Klas 15 nwere ngwaa aha (ma ọ bụ infinitives), klas 16, 17 na 18 bụkwa ndị a kwadoro ma bụrụ klas locative. Klas 19 bụ klas dị n'ọtụtụ ebe klas 20 bụ klas na-abawanye (otu).

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Hill, Dustin, Anna-Lena Lindfors, Louise Nagler, Mark Woodward, and Richard Yalonde. 2007. A Sociolinguistic survey of the Bantu languages in Mara Region, Tanzania . Dar es Salaam: SIL International.