Ngozi Iwere

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ngozi Patricia Iwere
Born (1956-08-12) 12 Ọgọstụ 1956 (age 67)
Illah, Delta State, Nigeria
NationalityNigerian
OccupationSocial activist, community development expert, journalist
Known forFounder and executive director of the Community Life Project, coordinator of the African Feminist Forum, Ashoka Fellow
AwardsMacArthur Foundation Award for Creative and Effective Institutions (2016)
WebsiteCommunity Life Project

[1]Ngozi Patricia Iwere (amuru Ọgọst 12, 1956) bu onye okachamara na-elekọta mmadụ na obodo Naijiria.  [1] [2] Ọ ntọala ma na-eduzi Community Life Project (CLP), otu ihe na-akwado maka ngwaahịa na-abụ aka na obodo, na-achọ anya na-enye HIV/AIDS na ntapu ụmụ m.  [3] Ọ na-hazi African Feminist Forum (AFF), egwu nke ndị na-eme ihe ike, ndị nche na ndị na-eme ihe n'ofe Africa.  [1] Ọ bụbu onye otu Ashoka mụ 1996

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

[1]Akwụkwọ akụkọ nke August 12, 1956, na Illah Delta State, Nigeria.  [1] Ọ bụrụ agha obodo Naijiria na ego n'ime obodo n'oge ọ bụ nwata.  [2] O Asambodo Nkà Ọzụzụ nke Mba site na College of Education, Abraka, Delta State, na 1977. [2] Ọ akwụkwọ akwụkwọ na French na Bayero University, Kano, Nigeria.  [2] Mgbe ọ na-agụ akwụkwọ, ọ na-ekere òkè na mmemme ụmụ akwụkwọ.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[2]Iwere ọrụ dị ka onye nta akwụkwọ na akwụkwọ ndị African Guardian and Business in Economic Community of West African States ( ECOWAS ), ebe ọ kpuchiri okwu mba ọzọ na ọgba aghara mba.  [1] O aka guzobe otu feminist na Nigeria, Women in Nigeria (WIN), bụ ebe o jere ozi dịka onye nhazi mba.

HIV/AIDS na anya 80s na oge 90s, n'oge ọrịa a juru ebe niile n'Africa.  Ọ mkpa ngwa ọ dị maka ụzọ zuru oke maka nsogbu nke ma nwoke ma ekere.  [1] Nke a mere ka e guzobe Community Life Project (CLP) na 1992, otu akwụkwọ na-arụ ọrụ na mpaghara dịka otu ụlọ ọrụ ntutu isi, ebe ajịja, na ụlọ akwụkwọ iji kesaa ozi na-azụ.  [2] [1] Otu CLP na Reclaim Naija Grassroots Movement mechara hibere na 2010 lekwasịrị anya na atumatu ụmụaka nke obodo,         መል [3] [4] [5]

Ụzọ nke Iwere gụnyere itinye aka na mpaghara dị iche iche nke obodo yana iji netwọk ndị dị ugbu a kwalite mmụta ahụike na mgbochi. Ọrụ ya gụnyere ịhazi otu nlebara anya, nkuzi nkuzi, na mmemme na otu obodo dị iche iche. [1] Ihe nlereanya a na-eleba anya HIV/AIDS na nsogbu ahụike ndị obodo chọpụtara, dị ka STDs na atụmatụ ezinụlọ. [1] Ejila usoro mgbochi HIV/AIDS nke obodo ya na-ebelata mkparị na ịkwalite omume ịchọ ahụike n'etiti obodo. [6] Ọrụ ya etinyela aka na ahụike ọha na Naịjirịa. [1]

Ihe nrite na nnabata[dezie | dezie ebe o si]

[7]Na 1996, Iwere ikpe onye otu Ashoka.  [1] Na 2016, ọ natara MacArthur Foundation Award maka ụlọ ọrụ okike na nke irẹ dị.  [2] [3] [4] Ekwupụtala ọrụ ya n'akwụkwọ na mgbasa ozi mgbasa ozi dịka The Guardian, Mba, na Channels TV .

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Iwere. Ngozi Iwere is the first in Nigeria to develop a model program for HIV/AIDS prevention that targets and involves the entire community instead of focusing on small high-risk target populations. Read more. Ashoka. Retrieved on December 2, 2023. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. (2004) "Front Matter". African Journal of Reproductive Health / La Revue Africaine de la Santé Reproductive 8 (3): 1–5. ISSN 1118-4841. 
  3. (2019) Holding the World Together: African Women in Changing Perspective. University of Wisconsin Press. DOI:10.2307/j.ctvfjcxvh.10. ISBN 978-0-299-32110-9. 
  4. Hord (2004). "Breaking the Cycle of Unsafe Abortion in Africa". African Journal of Reproductive Health / La Revue Africaine de la Santé Reproductive 8 (1): 29–36. DOI:10.2307/3583302. ISSN 1118-4841. PMID 15487610. 
  5. Sedgh (2011). "Estimating Abortion Incidence in Burkina Faso Using Two Methodologies". Studies in Family Planning 42 (3): 147–154. DOI:10.1111/j.1728-4465.2011.00275.x. ISSN 0039-3665. PMID 21972666. 
  6. Olawale (November 9, 2019). GLOBAL FEMINISMS COMPARATIVE CASE STUDIES OF WOMEN'S ACTIVISM AND SCHOLARSHIP. lsa umich. Retrieved on October 22, 2023.
  7. Nigeria (11 November 2022). CLP celebrates 30 years of empowering marginalised and vulnerable grassroots citizens in Nigeria. The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News. Retrieved on 29 December 2023.