Njem nleta na Uganda

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Nwa ọdụm na-arịgo osisi na Queen Elizabeth National Park.

Njem nleta na Uganda na-elekwasị anya na ala na anụ ọhịa nke Uganda. .. Ọ bụ nnukwu ọkwọ ụgbọ ala nke ọrụ, itinye ego na mgbanwe mba ofesi, na-atụnye USh 4.9 trillion (US$1.88 ijeri ma ọ bụ €1.4 ijeri dị ka nke Ọgọst 2013) na GDP Uganda n'afọ ego 2012–2013.[1][1]

Enwere ike iji njem nleta lụso ịda ogbenye ọgụ na Uganda. E nwere ụlọ ọrụ ndị njem nleta na-ewe ndị mmadụ n'ọrụ dịka ndị ọkwọ ụgbọala, ndị nduzi, ndị odeakwụkwọ, ndị na-ahụ maka ego wdg. Ụlọ ọrụ ndị a na-ere ngwaahịa nye ndị njem nleta, dịka ọmụmaatụ nka na ọrụ aka, ejiji ọdịnala. Ụlọ ọrụ ndị dị n'ịntanetị nwekwara ike ịrụ ọrụ nleta n'ịnọọ. Ihe na-adọrọ mmasị ndị njem nleta na Uganda gụnyere ogige ntụrụndụ mba, ebe nchekwa egwuregwu, ebe ọdịnala, na oké ọhịa okpomọkụ. Oge ọdịnala dị ka Mbalu n'ebe ọwụwa anyanwụ Uganda, ịgba ụgbọ mmiri, nsụda mmiri wdg.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Na ngwụcha afọ 1960, 100,000 ndị njem nleta mba ụwa gara Uganda kwa afọ. Njem nleta bụ nke anọ kachasị enweta ego mba ọzọ. Ụlọ ọrụ nlegharị anya kwụsịrị na mmalite 1970s n'ihi ọgba aghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ka ọ na-erule ngwụsị 1980s, ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Uganda kwụsiri ike na ọnọdụ dabara adaba maka itinyeghachi ego na ụlọ ọrụ njem nlegharị anya Uganda.[1]ị[2]

.[2]Agbanyeghị, mfu nke anụ ọhịa na-adọrọ adọrọ na ogige safari ewu ewu na mbụ dị ka Murchison Falls National Park na Queen Elizabeth National Park gbochiri ogige ntụrụndụ ndị a ịsọ mpi nlegharị anya ndị njem nlegharị anya na Kenya na Tanzania gbara agbata obi. Kama ụlọ ọrụ ndị njem nlegharị anya Uganda kwalitere oke ọhịa ya. Isi isi okwu nke ụlọ ọrụ ọhụrụ ahụ ghọrọ ogige Ogige Mba Bwindi Apụghị Apụ. N'ihe karịrị 300 ugwu gorillas, Bwindi Impenetrable National Park nwere ihe dị ka ọkara nke ndị bi n'ụwa nke gorilla ugwu.[1]

N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2014, Ngalaba Na-ahụ Maka Njem, Anụ Ọhịa na Ihe Ochie nke gọọmentị Uganda wepụtara atụmatụ Njem Njem Nleta 2014-2024 na nkwado sitere na United Nations World Tourism Organization na United Nations Development Programme. N'etiti atụmatụ ndị ọzọ, Atụmatụ ahụ kewara mba ahụ n'ọtụtụ mpaghara "Mpaghara Mmepe Njem".[3]

Ugwu Rwenzori dị na ndịda ọdịda anyanwụ Uganda.

A na-emepe njem nleta, njem nleta gburugburu ebe obibi na njem nleta ọdịnala. Ihe dị ka ụzọ atọ n'ụzọ anọ nke ndị njem nleta Uganda sitere na mba ndị ọzọ dị n'Afrịka. Kenya, nke dị n'ókè Uganda, bụ isi iyi nke ndị njem nleta na Uganda, na-eme ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọkara nke ndị niile rutere na mba ahụ. Ọnụ ọgụgụ ndị ọbịa si Tanzania, Rwanda, Democratic Republic of the Congo, na Sudan dị ala.

Dị ka Uganda bụ mba na-enweghị mmiri, ọ na-adabere na njikọ site na Kenya maka ọtụtụ njem ya. Ndị njem mba ụwa na-ahọrọ mgbe ụfọdụ iji ụgbọelu gaa Nairobi tupu ha agbakọta na isi obodo Uganda bụ Kampala n'ihi na nke a na-adịkarị ọnụ ala. N'okpuru ebe a bụ tebụl na-egosi ọnụ ọgụgụ ndị njem nleta gara n'ogige ntụrụndụ mba Uganda n'etiti afọ 2006-2010. N'afọ 2012, Lonely Planet nyere Uganda Number 1 na "Top Countries & Travel Destinations 2012".[4]

National Parks 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Murchison Falls National Park 26,256 32,049 35,316 39,237 53,460 56,799 60,803 70,799
Queen Elizabeth National Park 43,885 51,749 53,921 62,513 76,037 88,407 58,172 69,193
Kidepo Valley National Park 959 795 1,633 2,924 3,208 2,452 2,300 2,890
Lake Mburo National Park 12,508 14,264 16,539 17,521 20,966 20,864 22,927 14,068
Rwenzori Mountains National Park 948 1,583 2,020 1,281 1,529 1,798 1,663 2,724
Bwindi Impenetrable National Park 10,176 9,585 10,362 11,806 15,108 16,997 18,259 21,695
Mgahinga Gorilla National Park 2,071 2,676 3,303 1,886 3,328 7,661 2,497 8,951
Semliki National Park 1,942 1,342 1,732 2,701 3,393 3,152 3,591 5,752
Kibaale National Park 6,969 7,651 7,383 7,799 9,482 7,530 10,372 15,782
Mount Elgon National Park 2,964 3,472 3,708 2,943 2,660 2,334 1,565 2,096
Total 108,678 125,166 135,917 150,611 189,171 207,994 182,149 213,950

Egwuregwu na ikiri nnụnụ[dezie | dezie ebe o si]

Ugwu gorilla bụ isi ihe na-adọta ndị njem nleta na Uganda.[5][6] Ọtụtụ n'ime ndị a dị na Ogige Ntụrụndụ Mba Bwindi Impenetrable, na ndị ọzọ ole na ole na Ogige Ogige Ntụ Mgahinga, ha abụọ dị na ndịda ọdịda anyanwụ Uganda.[7][8] Na Bwindi, a na-ekwe ka ndị nleta hụ gorilla ugwu kemgbe Eprel 1993. Mmepe nke njem nleta gorilla na mmetọ nke ndị gorilla na ụmụ mmadụ na-aga n'ihu n'ụzọ dị nro n'ihi ihe ize ndụ ndị gorilla, dị ka ibute ọrịa mmadụ.[7]

Njem okpukpe[dezie | dezie ebe o si]

Njem okpukpe bụ ihe na-eto eto na-eto n'ihu na-etolite na Uganda mgbe njem nleta sitere na anụ ọhịa gasịrị. Otú ọ dị, obere nnyocha emeela ka atụmatụ na mmepe nke njem nleta okpukpe na mba ahụ belata.

Ebe ọdịnala[dezie | dezie ebe o si]

Uganda nwere ọtụtụ ebe ọdịnala.

  • Ili Kasubi:

Ebe Ihe Nketa Ụwa nke UNESCO, nke bụbu obí eze Kabaka Muteesa nke Mbụ (1880-1884), a na-ahụ ili Muteesa I, Mwanga nke Abụọ, Daudi Chwa na Muteesa Nke Abụọ n'ime ụlọ ahụ nke e wughachiri mgbe ọkụ gbara na 2010.[9]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

 

  1. Mutagamba. "Uganda Wildlife Authority staff under probe", New Vision, 25 August 2013. Retrieved on 25 August 2013.
  2. 2.0 2.1 Lepp (2002). "Uganda's Bwindi Impenetrable National Park: meeting the challenges of conservation and community development through sustainable tourism", in Rob Harris: Sustainable Tourism: A Global Perspective. Butterworth-Heinemann, 212–213. ISBN 0-7506-8946-3.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Lepp" defined multiple times with different content
  3. Musasizi. "Critics punch holes in tourism master plan", The Observer, 4 November 2014. Retrieved on 7 November 2014.
  4. Archived copy. Archived from the original on 22 February 2014. Retrieved on 30 July 2012.
  5. Woodroffe (2005). People and Wildlife: Conflict Or Coexistence?. Cambridge University Press, 150. ISBN 0-521-82505-9. 
  6. Gorillas and primates. Uganda Tourist Board. Archived from the original on 19 May 2008. Retrieved on 11 June 2008.
  7. 7.0 7.1 Hodd (2002). East Africa handbook: The Travel Guide. Footprint Travel Guides, 743. ISBN 1-900949-65-2. 
  8. Adams (2004). Against Extinction: The Story of Conservation. Earthscan, 8. ISBN 1-84407-055-7. 
  9. The Cross-Cultural Foundation of Uganda (2019). Beyond the Reeds and Bricks: Historical Sites and Buildings in Kampala, Jinja and Entebbe. Kampala: The Cross-Cultural Foundation of Uganda, 18. ISBN 9789970996605. 

Àtụ:Uganda topicsÀtụ:Tourism in Africa