Njide na nchekwa carbon

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


carbon ijide na nchekwa
Mbelata Mgbanwe ihu igwe, Enweghị ike itinye aka na carbon
obere ụdị nkeCarbon sequestration Dezie
aha mkpirisiCCS Dezie
kọwara na URLhttps://theclimateconnection.org/carbon-capture-and-storage-cost/, https://web.archive.org/web/20141230184645/http://www.ccsassociation.org/what-is-ccs Dezie
akụkọ ihe mere eme nke isiokwucarbon capture and storage timeline Dezie
Global na-atụ aro (ogwe osisi na-acha ntụ ntụ) vs. emejuputa (ogwe mmanya na-acha anụnụ anụnụ) CO2 kwa afọ. E meela ihe karịrị 75% nke ọrụ nhazi gas a tụrụ aro ya, na ọnụ ọgụgụ kwekọrọ na ọrụ ụlọ ọrụ mmepụta ihe ndị ọzọ na ọrụ ụlọ ọkụ eletrik bụ ihe dị ka 60% na 10%, n'otu n'otu.[1]

Njide na nchekwa carbon nke a maara na Bekee di ka Carbon capture and storage(CCS) bụ usoro nke a na-ekewapụta mmiri carbon dioxide (CO2) dị ọcha site na isi mmalite ụlọ ọrụ mmepụta ihe, gwọọ ya ma buru ya gaa ebe nchekwa ogologo oge.: 2221 Dịka ọmụmaatụ, mmiri carbon dioxide nke a ga-ejide nwere ike ịpụta site na ọkụ ọkụ ma ọ bụ biomass.[2] A na-ejidekarị CO2 site na isi mmalite dị ukwuu, dị ka osisi kemịkal ma ọ bụ osisi biomass, wee chekwaa ya na nhazi ala ala. Ebumnobi a bụ ibelata ikuku ikuku na-ekpo ọkụ wee si otú ahụ belata mgbanwe ihu igwe.

Ndị na-emegide ya na-ekwu na ọtụtụ ọrụ CCS emezughị ihe ndị e kwere nkwa na ha ga-ebelata ikuku.[3] Ọzọkwa, ndị mmegide na-arụ ụka na njide na nchekwa carbon bụ naanị ihe ziri ezi maka iji mmanụ ọkụ na-adịru mgbe ebighị ebi n'ọdịdị dị ka mbelata ikuku ikuku.

Okwu[dezie | dezie ebe o si]

A makwaara okwu carbon capture na nchekwa dị ka carbon dioxide capture na storage. Nkọwa maka okwu a bụ: "A usoro nke a na-ekewapụta carbon dioxide (CO2) dị ọcha site na ụlọ ọrụ mmepụta ihe na isi mmalite metụtara ike (ejide), tinye ya, tinye ya ma buru ya gaa ebe nchekwa maka nnọpụiche dị ogologo oge site na ikuku". Okwu na echiche metụtara bioenergy na carbon njide na nchekwa a maara na bekee di ka bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) na mwepụ carbon dioxide (nke a na-akpọkwa mgbapụta na-adịghị mma).

Njide carbon na ojiji bụ usoro nke ijide carbon dioxide (CO2) ka emegharị ya maka ojiji ọzọ.[4]

Ebumnuche[dezie | dezie ebe o si]

Nkà na ụzụ carbon na nchekwa na-ejide carbon dioxide nke a na-ewepụta site na ụlọ ọrụ ike, ụlọ ọrụ mmepụta ihe, ụlọ ọrụ mmanu, ka ha na-agafe na usoro ọrụ ugbo iji belata ikuku carbon.

Akụkụ teknụzụ[dezie | dezie ebe o si]

Njide[dezie | dezie ebe o si]

Inweta CO2 kacha dị ọnụ ahịa na isi mmalite, dị ka nnukwu ụlọ ọrụ ike sitere na carbon, ụlọ ọrụ nwere nnukwu ikuku CO2 (dịka mmepụta ciment, nchara ígwè)..[5] Ihichapụ CO2 site na ikuku ga-ekwe omume, ọ bụ ezie na ọnụ ọgụgụ dị ala nke CO2 na ikuku ma e jiri ya tụnyere isi mmalite ọkụ na-eme ka injinia dị mgbagwoju anya ma mee ka usoro ahụ dị oke ọnụ.[6][7]

Nkà na ụzụ nkewa[dezie | dezie ebe o si]

Nkà na ụzụ ndị dị mkpa a tụrụ aro maka ijide carbon bụ ndị a edeputara n'okpuru:[8][9]

  • Membrane
  • Ọkụ Oxyfuel
  • Mmetụta Mmetụta
  • Mmetụta nke multiphase
  • Mmetụta Mmetụta
  • Ọkụ ọkụ na-agba gburugburu kemịkal
  • Mgbanwe nke calcium
  • Cryogenic

Ọnụ ego[dezie | dezie ebe o si]

Ọnụ ego bụ ihe dị mkpa na-emetụta CCS. Ọnụ ego nke CCS, gbakwunyere enyemaka ọ bụla, ga-abụrịrị ihe na-erughị ọnụ ahịa a na-atụ anya ibufe CO2 maka ọrụ a ga-ewere dị ka ọ dị mma maka akụ na ụba.

Dị ka atụmatụ gọọmentị UK mere na ngwụcha afọ 2010, a na-eme atụmatụ ijide carbon (na-enweghị nchekwa) na-agbakwunye 7 GBP kwa MWh site na 2025 na ọnụ ahịa ọkụ eletrik sitere na ụlọ ọrụ ọkụ ọkụ: Otú ọ dị, a ga-echekwa ọtụtụ CO2 n'ime ya. ngụkọta ịrị elu nke gas ma ọ bụ biomass ọkụ eletrik na-emepụta bụ ihe dịka 50%.[10]

Ụdị azụmaahịa[dezie | dezie ebe o si]

Ụdị azụmaahịa nwere ike ijide carbon nke ụlọ ọrụ gụnyere ndị a:[11]

  • Nkwekọrịta maka ọdịiche CfDC CO2 akara ngosi ọnụahịa
  • Cost Plus akwụkwọ mepere emepe
  • Ebe Ngwongwo Na-achịkwa (RAB)
  • Ụtụ isi maka CCS
  • asambodo CCS a na-ere ahịa + ọrụ
  • Okike nke ahịa carbon dị ala

Gọọmentị enyewo ụdị ego dị iche iche maka ọrụ ngosipụta CCS, gụnyere ego ụtụ isi, nkwekọrịta, nkenye, na enyemaka.[12]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

 

Edensibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Abdulla (29 December 2020). "Explaining successful and failed investments in U.S. carbon capture and storage using empirical and expert assessments". Environmental Research Letters 16 (1). DOI:10.1088/1748-9326/abd19e. 
  2. IPCC, 2021: Annex VII: Glossary [Matthews, J.B.R., V. Möller, R. van Diemen, J.S. Fuglestvedt, V. Masson-Delmotte, C.  Méndez, S. Semenov, A. Reisinger (eds.)]. In Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, A. Pirani, S.L. Connors, C. Péan, S. Berger, N. Caud, Y. Chen, L. Goldfarb, M.I. Gomis, M. Huang, K. Leitzell, E. Lonnoy, J.B.R. Matthews, T.K. Maycock, T. Waterfield, O. Yelekçi, R. Yu, and B. Zhou (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, pp. 2215–2256, doi:10.1017/9781009157896.022.
  3. Groom. "Problems plagued U.S. Àtụ:CO2 capture project before shutdown: document", Reuters, 7 August 2020. Retrieved on 19 July 2021. (in en)
  4. Cuéllar-Franca (March 2015). "Carbon capture, storage and utilisation technologies: A critical analysis and comparison of their life cycle environmental impacts". Journal of Àtụ:CO2 Utilization 9: 82–102. DOI:10.1016/j.jcou.2014.12.001. 
  5. De Ras (1 December 2019). "Carbon capture and utilization in the steel industry: challenges and opportunities for chemical engineering". Current Opinion in Chemical Engineering 26: 81–87. DOI:10.1016/j.coche.2019.09.001. 
  6. Capturing CO2 From Air. Archived from the original on 5 March 2016. Retrieved on 29 March 2011.
  7. Direct Air Capture Technology (Technology Fact Sheet), Geoengineering Monitor (May 2018). Archived from the original on 26 August 2019. Retrieved on 1 July 2018.
  8. Bui (2018). "Carbon capture and storage (CCS): the way forward". Energy & Environmental Science 11 (5): 1062–1176. DOI:10.1039/C7EE02342A. 
  9. Jensen (November 2015). "Prediction and validation of external cooling loop cryogenic carbon capture (CCC-ECL) for full-scale coal-fired power plant retrofit" (in en). International Journal of Greenhouse Gas Control 42: 200–212. DOI:10.1016/j.ijggc.2015.04.009. 
  10. Energy.
  11. Industrial carbon capture business models.
  12. Global Status of CCS Report:2011. Global CCS Institute. Archived from the original on 12 January 2012. Retrieved on 14 December 2011.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]