Njikọ Maka Ụmụaka Na-adịghị Ahụ Ike

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Njikọ Maka Ụmụaka Na-adịghị Ahụ Ike
otu
Oge/afọ mmalite2002 Dezie
onye hiwerePete Peterson Dezie
mba/obodoNjikota Obodo Amerika Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaVienna Dezie
ọdịdị isi ụlọ ọrụVienna Dezie
webụsaịtịhttp://www.tasc-gcipf.org Dezie

 

Alliance for Safe Children ( TASC ) bụ òtù na-abaghị uru nke e hibere na 2002 iji dozie nsogbu nke mmerụ ụmụaka na mba ndị na-emepe emepe. [1] Onye malitere ya bụ Pete Peterson, onye bụbu onye nnọchi anya United States na Vietnam . [2] Michael Linnon bụ onye nduzi teknụzụ. [3]

TASC na-arụkọ ọrụ na òtù ndị ọzọ, dị ka Red Cross na UNICEF . [4] [5] Ebumnobi ya gụnyere ime ka mmadụ mata mmerụ ahụ ụmụaka; na-akwalite mmemme mgbochi mmerụ ahụ; na-eduzi ma na-akwado nyocha; [6] na ịkwalite ego na ịmepụta njikọ aka na ndị NGO, òtù mba ụwa na gọọmentị ka ọnụ ọgụgụ ụmụaka merụrụ ahụ nwere ike ibelata. [1] Ebumnuche TASC bụ akụkụ nke ọmụmụ na-atụ aro na ọtụtụ ụmụaka na-anwụ site na mmerụ ahụ nwere ike igbochi karịa ọrịa na-efe efe - dịka UNICEF si kwuo, ihe dị ka otu nde ụmụaka na-anwụ n'ihi mmerụ ahụ nwere ike igbochi kwa afọ. [2] Ihe na-akpatakarị ọnwụ bụ mmiri iri mmiri. [7]

2004 ogbako na 2008 akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Ha na UNICEF na-arụkọ ọrụ, bụ onye ha na ha haziri ogbako na 2004 nke kọrọ banyere nchọpụta ha sitere na nyocha na nyocha; onye isi okwu bụ Kul Gautam, onye enyemaka odeakwụkwọ ukwu nke United Nations na osote onye isi oche nke UNICEF, bụ onye toro TASC na onye nchoputa ya. [8] Nzukọ ahụ, dị ka akụkọ si na Board Executive nke UNICEF, ga-eduga na "mmepe nke mmemme na mgbochi mmerụ ụmụaka." [9] N'afọ 2008, e bipụtara nsonaazụ nke afọ asaa ha "n'ime ihe omimi" [5], na akụkọ gosiri na ntachi ọnụ na mmiri mmiri bụ ihe kachasị mfe igbochi ọnwụ maka ụmụaka na-erubeghị afọ ise. [10] Mbipụta nke akụkọ ahụ kpalitere mmasị site na mgbasa ozi e biri ebi gburugburu ụwa [11] [12] [13] na site na telivishọn Australia. [14]

Ebe nyocha mmiri mmiri nke mba ụwa[dezie | dezie ebe o si]

Kemgbe 2005, TASC enyerela ndị otu aka n'inye nkuzi igwu mmiri maka ụmụaka nọ na Bangladesh . [15] Site n'enyemaka nke gọọmentị Australia, TASC jikọtara ya na Royal Life Saving Society Australia, na-eguzobe International Drowning Research Center nke dabeere na Dhaka wee mepee na August 2010. [16] [17] Na Bangladesh, ihe dị ka ụmụaka 46 na-eri mmiri kwa ụbọchị, na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmiri na-eri okpukpu anọ. [18] Ebumnobi a bụ ịkụziri ụmụaka, karịsịa ndị si n'akụkụ ndị dara ogbenye ka e si esi mmiri mmiri, ebe a na-elekwasị anya n'ịkụziri ụmụaka ndị toro eto "ndị na-enweghị ike ịzọpụta onwe ha ma nwee ike inyere ndị ọzọ aka." Ebe etiti a na-akuzikwa ntughari obi na nka nnapụta ndị bụ isi. [3]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta otu ndị na-abụghị ndị gọọmentị na Vietnam
  • National Child Passenger Safety Board

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 TASC info page hosted on International Life Saving Federation web site. (retrieved Oct. 2010)
  2. 2.0 2.1 "Children from developing world dying of preventable injuries: UN", ABC News, 6 October 2002. Retrieved on 5 October 2010.
  3. 3.0 3.1 Ethirajan. "Drowning: Bangladesh's invisible epidemic", BBC News, 4 October 2010. Retrieved on 6 October 2010.
  4. "Former US Ambassador wants to assist Vietnamese children", VOV News, 30 April 2006. Retrieved on 5 October 2010.
  5. 5.0 5.1 "UNICEF Says Injuries A Fatal Problem For Asian Children", All Headline News, 13 March 2008. Retrieved on 5 October 2010.
  6. Giashuddin (2009). "Socioeconomic inequality in child injury in Bangladesh – implication for developing countries". International Journal for Equity in Health 8 (7). DOI:10.1186/1475-9276-8-7. PMID 19309516. 
  7. Freedman (2005). Who's got the power?: transforming health systems for women and children. Earthscan. ISBN 978-1-84407-224-8. 
  8. Towards a World Safe for Children: UNICEF/TASC Conference on Child Injury. UNICEF. Archived from the original on 15 October 2012. Retrieved on 6 October 2010.
  9. (2005) Executive Board of the United Nations Children's Fund: Report of the First, Second And Annual Sessions of 2004. United Nations, 29. ISBN 978-92-1-880063-3. 
  10. Drowning, Homicide and Suicide Leading Killers for Children in Asia. The Salem News (11 March 2008). Retrieved on 5 October 2010.
  11. "Drowning is top killer of Asian kids, report says", WTOL, 13 March 2008. Retrieved on 6 October 2010.
  12. "Børnene drukner og dør i trafikken", Ekstra Bladet, 11 March 2008. Retrieved on 6 October 2010.
  13. "UNICEF : alarme sur le nombre d'enfants victimes d'accidents", Le Courrier, 18 March 2008. Retrieved on 6 October 2010.
  14. Woods. "Injury a leading killer for children in Asia", Australian Broadcasting Corporation, 18 March 2008. Retrieved on 6 October 2010.
  15. "'17,000 Children Drown a Year'", The Daily Star, 22 December 2009. Retrieved on 5 October 2010.
  16. "50 children drown daily in Bangladesh", The Daily Star, 5 August 2010. Retrieved on 6 October 2010.
  17. Australian Government Partnership Announced. Royal Life Saving Society Australia. Archived from the original on 6 March 2011. Retrieved on 6 October 2010.
  18. Children Drowning, Drowning Children. The Alliance for Safe Children. Archived from the original on 28 July 2011. Retrieved on 6 October 2010.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]