Nkịta obodo Afrịka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Nkịta obodo Africa bụ nkịta ndị a na-ahụ n'Africa bụ ndị sitere na ọdọ mmiri nna nna nke nkịta obodo.[1] Nkịta obodo Afrịka ghọrọ ezigbo enyi nke ndị mmadụ n'Afrịka, malite na North Africa ma gbasaa n'ebe ndịda.[2]

Nkịta si n'Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa banye Africa[dezie | dezie ebe o si]

Nkịta kachasị ochie a chọtara n'Africa dị afọ 5,900 tupu ugbu a (YBP) ma chọta ya na Merimde Beni-Salame Neolithic site na Delta Naịl, Ijipt. Ihe ndị ọzọ kacha ochie bụ 5,500 YBP ma chọta ya na Esh Shareinab na Naịl na Sudan. Nke a na-egosi na nkịta ahụ si Eshia bịa n'otu oge ahụ dị ka atụrụ na ewu. Lee peeji nke 620 Nkịta ahụ wee gbasaa n'ebe ugwu gaa n'ebe ndịda Afrịka n'akụkụ ndị na-azụ anụ ụlọ, na ihe ndị a chọtara na ebe ndị e gwupụtara ihe n'ala nke dị na 925-1,055 YBP na Ntusi na Uganda, nke dị na 950-1,000 YBP na Kalomo na Zambia, wee gaa n'akụkụ ebe ndịda Osimiri Limpopo na ndịda Afríku.[3][4]

Ụdị dị iche iche nke mkpụrụ ndụ ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2009, nnyocha mkpụrụ ndụ ihe nketa nke nkịta obodo Afrịka chọpụtara na ndị a dị iche na nkịta ndị na-abụghị nke obodo na nke ngwakọta. Nkịta obodo nke Africa bụ ụdị nkịta ndị batara n'Africa n'oge, na nkịta ndị na-abụghị nke obodo. Ndị Basenji na nkịta ndị obodo, mana Fero Hound na Rhodesian Ridgeback bụ ndị na-abụghị ndị Afrịka.[5]

Mgbanwe dị iche iche[dezie | dezie ebe o si]

E nwere ụdị nkịta obodo dị iche iche nke Africa:

  • Avuvi: nkịta obodo a na-akpọ pariah si Ghana[6]
  • Baganda Dog: nnukwu nkịta na-achụ nta dị ka Lurcher si Uganda, nke akpọrọ aha agbụrụ Baganda.[7]
  • Bagirmi Dog: nnukwu nkịta nwere agba piebald, aha ya bụ Baguirmi Department of Chad.[7]
  • Nkịta Cameroon: nkịta na-achụ nta si West Africa, nke dị n'etiti na ụdị mbụ, nwere ntị kwụ ọtọ, ụkwụ ogologo na uwe mkpụmkpụ, na-enwekarị agba, aha ya bụ Cameroon.[7]
  • Nkịta Ọwụwa Anyanwụ Afrịka: nkịta na-achụ nta si Kenya, buru ibu.[7]
  • Hahoawu: nkịta na-ele anya "dị ọcha" nke dị n'etiti (11 ruo 14 kilogram) si Togo, nke nwere anya dị anya na uwe elu ma ọ bụ na-acha ọbara ọbara, nke dabara nke ọma na ndụ obodo, nke akpọrọ aha osimiri Haho.[8]
  • Nkịta Liberia (a.k.a. Terrier Liberian): nkịta yiri terrier si West Africa, obere ma na-acha ọbara ọbara, aha ya bụ Liberia.[7]
  • Madagascar Hunting Dog: nkịta na-achụ nta si Madagascar.[7]
  • Nkịta Manboutou: ụdị dị n'ógbè nke Nyam nke agbụrụ Mangbetu nke Democratic Republic of the Congo na-elekọta.[7]
  • Nyam (a.k.a. Zande Dog): obere nkịta na-achụ nta si Central Africa nwere ntị kwụ ọtọ, ọdụ na-egbuke egbuke na uwe mkpụmkpụ nke na-acha anụnụ anụnụ, ọ bụ ezie na ọ yiri ma ọ bụ n'ụzọ ụfọdụ na Basenji, nke akpọrọ aha agbụrụ Zande.[7]
  • Simaku: a ratter si South Africa, nke a na-ejikwa maka ihicha ogige (site na ihichapụ ihe mkpofu), mepụtara site na ịgafe nkịta ndị a jụrụ ajụ na terriers.[7]
  • Sudan Greyhound: nkịta na-achụ nta hare nke na-adịghịzi adị site na Sudan.[7]
  • Nkịta Mouse nke West Africa: obere (36 cm) Doberman Pinscher-dị ka ratter, nke nwere uwe mkpụmkpụ, nke dị nro ma na-acha ọbara ọbara.[7]
  • Nkịta Zulu: obere nkịta na-eche nche na nke na-achụ nta nke nwere ọnụ square na uwe elu, nke akpọrọ aha agbụrụ Zulu.[7]

Ọzọkwa, ọ bụ arụmụka ma ụdị ndị a na-esonụ bụkwa ma ọ bụ nke "nkịta obodo Afrịka". [citation needed]

  • Nkịta na-enweghị ntutu nke Africa: nkịta na-adịghịzi adị.[7][9]
  • Bisharin Greyhound: nkịta na-achụ nta hare si Sudan, nke nwere ntị kwụ ọtọ na ọdụ na-agba agba, nke akpọrọ aha agbụrụ Bishari.[7]
  • Dinka Greyhound: nkịta ịchụ nta nke yiri Greyhound sitere na Sudan, nke ụdị siri ike karịa ụdị ndị ọzọ nke Sudan, nke nwere uwe mkpụmkpụ, nke akpọrọ aha agbụrụ Dinka.[7]
  • Nkịta na-enweghị ntutu nke Ijipt: nkịta na-adịghịzi adị, onye ikwu ya ma ọ bụ ma eleghị anya ọbụna otu ụdị ahụ dị ka nkịta na'enweghị ntutu n'Afrịka, nke dị obere (41 cms), nwere ntị na-ada ada.[7]
  • Shilluk Greyhound (a.k.a. Shilluk Dog): nkịta na-achụ nta antelope nwere ahụ siri ike na ntị kwụ ọtọ (nke a pịrị apị), na-enwekarị ụcha ọbara ọbara na ihe nkpuchi ojii, nke akpọrọ aha agbụrụ Shilluk.[7]
  • Zanzibar Greyhound (aka. Zanzibar Dog): nnukwu nkịta na-achụ nta (68 cms) sitere na Zanzibar, nwere ntị kwụ ọtọ, ahụ siri ike na agba na-acha ọbara ọbara, nke e kwenyere na ọ ga-etolite site na ịgafe Salukis na nkịta ndị a jụrụ ajụ.[7]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Portal nkịta
  • Ndị Afrịka
  • Basenji
  • Nkịta na-agba ọsọ n'efu

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. African Village Dogs Are Genetically Much More Diverse Than Modern Breeds. ScienceDaily (6 August 2009). Retrieved on 6 May 2013.
  2. Simpson (8 January 2013). Dogs do come from Africa. health24. 24.com. Retrieved on 13 May 2013.
  3. Wendorf (2001). Holocene settlement of the Egyptian Sahara. Volume 1, The archaeology of Nabta Playa, Romuald Schild. ISBN 978-1-4615-0653-9. OCLC 885402023. 
  4. Clutton (2016). "1-Origins of the dog:The archaeological evidence", in James Serpell: The Domestic Dog: Its Evolution, Behavior and Interactions with People, 2, Cambridge University Press. ISBN 978-1-107-02414-4. 
  5. Boyko (2009-08-18). "Complex population structure in African village dogs and its implications for inferring dog domestication history". PNAS 106 (33): 13903–13908. DOI:10.1073/pnas.0902129106. PMID 19666600. 
  6. Avuvis. West African Dogs, Blogspot.com. Searched Feb 25th, 2019.
  7. 7.00 7.01 7.02 7.03 7.04 7.05 7.06 7.07 7.08 7.09 7.10 7.11 7.12 7.13 7.14 7.15 7.16 7.17 Morris (2002). Dogs : the ultimate dictionary of over 1,000 dog breeds. North Pomfret, Vt.: Trafalgar Square Pub. ISBN 1-57076-219-8. OCLC 49515650. Morris, Desmond (2002). Dogs : the ultimate dictionary of over 1,000 dog breeds. North Pomfret, Vt.: Trafalgar Square Pub. ISBN 1-57076-219-8. OCLC 49515650. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  8. Kärmer, Eva-Maria. Der grosse Kosmos Hundeführer, p. 114. Kosmos, Stuttgart: 2009.
  9. Lane (1900). All About Dogs: A Book For Doggy People (in en). Kessinger Publishing, LLC. ISBN 978-1165937967. 

Àtụ:Domestic dog