Nkume Ncheta Irish

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Nkume nke Irish (nke a dị ka Black Rock ) bụ ihe ngosi na Pointe-Saint-Charles, nchọpụta Montreal, Quebec na-echeta ọnwụ sitere na "ahụ ọkụ ụgbọ mmiri" ( typhoid ) nke 6,000 na- ndị Irish kwabatara  Canada n'oge mbata na ike na-esote.  Oke ndụ Irish na afọ 1847-1848

[1]Ekpebiri idowe okwute ahụ iji ike ebe a na-eli ozu nke nwere ọtụtụ ndị mba Ireland.  [1] James Hodges [2] bụ onye na-ahụ maka nnukwu mmiri mmiri Victoria dere maka ụbọchị ndị ahụ n'akwụkwọ ya.

A na-akpọ ya Nkume Ncheta Irish, a na-akpọkarị ya Black Rock ma ọ bụrụ na ọ bụ ihe ncheta Ship Fever Monument [1] ma ọ bụ Nkume Boulder [2]

Dịka Ọktoba 2023 Montreal Irish Monument Park Foundation ghọrọ onye nwe ihe ncheta ahụ. Atụmatụ a ga-eme ogige n'ebe ahụ, a ga-agwụkwa ya n'afọ 2030. [3] [4]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

N'etiti afụ nke 19, ndị ọrụ na-arụ àkwà mmiri Victoria n'ofe St. Lawrence igbura otu ili na Windmill Point bụ ebe ndị ọrịa typhus gbakwunyere na 1847 nọpụ iche n'ebe a na-ekpo ọkụ .  ọrụ, bụ ndị ọtụtụ n'ime ha sitere na Irish, akara akara na ahụ ma ndị àmà ihe ngosi iji hụ na ili, nke nwere igbe ozu nke 6,000 Irish kwabatara, ncheta echefu.  [1] [2] Ewubere ya na Disemba 1, 1859, nkume ahụ bụ ihe mbụ ndị Canada na-ewere anya ụnwụ ahụ.  Ihe odide ahụ na nkume ahụ na-agụ:

Map ndị e sere n'akụkọ ihe mere eme nwere ebe dị iche iche nke ụlọ iri abụọ na otu (a haziri atọ na ahịrị asaa) na ebe a na-eli ozu, nke aha ya bụ "ụlọ ndị njem mba ọzọ" na "ala ili ndị mba ọzọ" na map ahụ. Ụfọdụ nwere ọnọdụ dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke akwa mmiri na ahịrị ụgbọ oloko, [5] [6] [7] ụfọdụ nwere ya n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke akwa na ọdụ ụgbọ oloko. [8]

Dị na etiti nke Bridge St., na ihe dịka 45°29'12.3"N 73°32'46.6"W. Maapụ Google ewepụla ihe odide ahụ n'ebe dị anya mana a ka na-ahụ ya n'ebe dị anya. [9] Na ACME Mapper ebe a ka edere N 45.48683 W 73.54638. [10]

[11]Ndị dike ihe ngozi nka McCord nwere foto nke William Notman sere n'ụbọchị a tọpụ na Disemba 1, 1859

Site na akara ụfọdụ mere na February 1900, [1] na n'agbanyeghị nri na-egosi nke e gosiri na March 1900, [2] na December 1900 nke Grand Trunk Railway ihe nkiri ahụ.  [3] [4] Na Disemba 18, 1901 ndị na-eme anya obodo Irish ọnụ Grand Trunk Railway ka ha mmetụta egwu ha n'ili ebe nkume kwụburu.  [5] A bufere ihe mgbasa ozi ndị mbata na Ireland na 24, 1902 na pedestal granite na St. Patrick's Park.  [6] Akwụkwọ nke Montreal Gazette, afọ iri abụọ na ise ka e gosiri, ozizi ihe[12]

[13]N'afọ 1911, ikpe nke Mr. Justice Mabee mere kwuru na Canada tozuru oke maka ụlọ ọrụ na eze iji na-azụ ndị enyi ha na-emetọghị ili, ma gwa Grand Trunk Railway ka ọ rụnye ikike ma mee ka nkume ahụ nwetara.  azụ.  [1] Na June 24, 1912 e we Ike ahụ ahụ ma bịanye aka na June 30, 1912 akwụkwọ akụkọ.  Mwepụtaghachi ya mere na Ọgọstụ 17, 1913

Foto ndị dị na mgbanwe mgbe e gosiri na-egosi njirimara ahụ.  [1] Ngwongwo nwere akara ngosi shamrock emebiela ọtụtụ afọ ma wepụrụ nke ike maka ịbụ ihe egwu nchekwa oge ụfọdụ ka 2009 gachara, [2] mana edochighị ya.  Ebe a na-eli ozu pere mpe ma okwute ahụ n'otu ebe itinyere ya nke mbụ, mana a na-akọ na ọ ga-esi ya n'ụkwụ iri na ise [14]

Foto ikuku nke ụgbọ mmiri Fever Cemetery 1947-49.  Lee Goose Village maka foto sara mbara

Na June 1966, a chọkwara ka e bu ikike nkume ahụ e ji akara n'ebe a na-eli ozu ahụ, ma e me ike ụzọ ahụ.  [1] Ewubere Autostade na 1966 ma nwee ike ịhụ Nkume Ncheta Irish n'ịkpọ ndị nke ama egwuregwu na foto

A ite na ihe dị ka ndị Irish 75,000 kwagara Canada n'oge ụnwụ nri.  Akọ ọrịa (site na "Nkọwa nke kọmitii nke Honorable the Executive Council on the matters of State"), nyere ọnụ ọgụgụ nke ọnwụ 5,293 n'oké osimiri, na "Dr. Douglas, onye ndekọ nke Grosse Isle, mere akwụ na  8,000 nwụrụ n'oké osimiri na 1847."  [1] Otú ọ dị, Montreal Gazette kọrọ na 1934 na ndị ikom, ndị inyom na-ede 18,000 Irish ọnwụ na njem na Canada [15] [16]

Mkpa ọha[dezie | dezie ebe o si]

black Rock na-aga n'ihu na-abụ akara ngosi dị mma ama, n'ime obodo Montreal Irish nke Order Ancient nke Hibernians Canada na-edu.  Kwa afọ na ụnwayọ Mee, n'ụbọchị ngosi, ndị obodo Irish na Canada na-eme njem site na ụlọ ụka St. Gabriel dị na Pointe St. Charles na nkume iji cheta ndụ ndị ahụ furu efu. [17] [18] [19] [20]

Ihe akaebe[dezie | dezie ebe o si]

Edere ihe akaebe nke olili ozu nke 1874 mgbe n'oge a na-egwupụta ihe na nso Victoria Bridge, ndị ọrụ hụrụ ozu n'ime igbe ozu. [21] [22] [23]

Achọtara ihe ndị ọzọ n'oge arụ ọrụ REM na 2019. [1] O iku otu ozu iri na abụọ ruo iri na ise n'ime oghere dị mita 2.3 nke gwuru. [24] [25] [26]

Nlegharị anya okporo ụzọ Google na-egosi ntọala okirikiri maka REM gbagoro n'ala taa ebe enwere ike ịhụ ili ahụ, [27] dị iche na onyonyo nke gara aga nke enweghị ihe owuwu na ya. [28]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Construction of the great Victoria Bridge in Canada by James Hodges, engineer, to Messrs. Peto, Brassey, and Betts, contractors. London 1860. Page 76.
  2. Gallagher
  3. "Montreal makes progress on a park to mark Irish mass grave site" Montreal Gazette. October 21, 2023. Author Pierre Saint-Arnaud.
  4. CBC news. October 21, 2023. Author Pierre Saint-Arnaud
  5. "Atlas of the island and city of Montreal and Ile Bizard a compilation of the most recent cadastral plans from the book of reference" by A.R. Pinsoneault, 1907. BAnQ
  6. Map of the city of Montreal : showing the Victoria Bridge, the Mountain & proposed boulevard and the different dock projects / compiled and drawn by F.N. Boxer, Published John Lovell, 1859. has B. (burial) grounds written.
  7. Images & Buildings of Montréal year 1894 map
  8. REM website with hand drawn map
  9. google maps street view
  10. Black Rock on mapper.acme.com
  11. photo by William Notman, owned by the McCord Museum
  12. Montreal Gazette "The Passing Years From the Gazette on this day 25 years ago" April 26, 1927
  13. "Vicissitudes of Boulder Stone Whose Unveiling To-Morrow Recalls Sad Tragedy" The Daily Telegraph. August 16, 1913. Page 29.
  14. Title "Irish Gather To Commemorate Victims of 1847 Ships Fever" Montreal Gazette. May 25, 1964, page 27 of 44
  15. "Grosse Ile Cross Raised In Memory of Fever Victims....Some 18,000 Irish Immigrants died at sea..." May 25, 1934. Montreal Gazette newspaper.
  16. "one out of five"
  17. Montreal Gazette. "Eightieth Anniversary of Typhus Visitation" May 26, 1927. page 10.
  18. Montreal Gazette. "Immigrant fever victims honored". May 28, 1927. page 6.
  19. Montreal Irish walk in remembrance of coffin ship victims. Irish Central (July 23, 2009). Retrieved on February 6, 2011.
  20. Scott. "Montreal's walk to the Black Rock honours Irish famine victims", Montreal Gazette, 27 May 2018. Retrieved on 27 May 2018.
  21. "5 coffins recall former epidemic" Saskatoon Star-Phoenix. August 5, 1942
  22. "Victims of 1847 Typhus Horror To Be Buried Anew Here Sunday" Montreal Gazette. October 31, 1942. Page 22
  23. "Black Rock - the world's oldest Irish Famine memorial in Montreal"
  24. "Black Rock - the world's oldest Irish Famine memorial in Montreal"
  25. "Evidence of mass Irish grave site unearthed during REM light-rail dig"
  26. Montreal Irish famine victims’ remains found during REM excavation
  27. Google maps June 2022 of Fever monument
  28. Google maps August 2019 of Fever monument

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Public art in Montreal-73.5464