Nkwenye Ezulwini

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ezulwini Consensus bụ ọnọdụ na mmekọrịta mba ụwa na mgbanwe nke United Nations, nke African Union kwenyere. Ọ na-akpọ oku maka ndị nnọchiteanya na ndị ọchịchị onye kwuo uche ya, nke Africa, dị ka mpaghara ụwa ndị ọzọ niile, na-anọchite anya ya.[1]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

.[2].[1] Nkwekọrịta ahụ bụ aha Ezulwini, ndagwurugwu dị n'etiti Eswatini (nke a na-akpọ Swaziland n'oge ahu), bụ ebe e mere nkwekọrịta ahụ na 2005.[1]. A nabatara nkwenye ahụ na nnọkọ pụrụ iche nke Council Executive of the African Union, na Maachị 2005, na Addis Ababa.

Nkwekọrịta[dezie | dezie ebe o si]

Nkwekọrịta ahụ kpuchiri ọtụtụ ebe, gụnyere: EXECUTIVE COUNCIL, 7th Extraordinary Session (7-8 March 2005). Ọnọdụ CommON AFRICAN n'elu ihe mgbochi nke mba UNITED: "THE EZULWINI CONSENSUS" (Report). Njikọ Afrịka.

Nchebe ọha - usoro mgbochi[dezie | dezie ebe o si]

  • Nkwado egwu siri ike nke HIV / AIDS, ịda ogbenye, na mmebi gburugburu ebe obibi
  • Ịgba ume ka e wepụ ụgwọ nke steeti ndị ji nnukwu ụgwọ
  • Na-atụ aro nnabata nke nkwupụta Lomé na nkwupụta Algiers na mgbanwe ndị gọọmentị na-akwadoghị.
  • Na-akpọ ka a kwụsị mmepụta, ịzụ ahịa, na ịkwakọba obere ngwa ọgụ na ngwa ngwa (SALW).
  • Na-atụ aro usoro maka "ikpochapụ ngwá agha nuklia kpamkpam"
  • Nlezianya na-eme ka ibu ọrụ chebe: "Ọ dị mkpa ikwughachi ọrụ nke steeti iji chebe ụmụ amaala ha, mana ekwesighi iji nke a mee ihe dị ka ihe ngọpụ iji mebie ọbụbụeze, nnwere onwe na iguzosi ike n'ezi ihe nke steeti. "
  • Ịmachibido iji ike eme ihe ọ bụla na-abụghị Nkeji edemede 51 nke Charter UN (nchebe onwe onye) na Nkeji edemedo 4h nke AU (igbochi genocicide na mpụ dị egwu megide mmadụ).
  • Na-akpọ òkù ka UN kwado ma kwado ndị na-ahụ maka udo nke ụlọ ọrụ mpaghara dị ka AU nyere.
  • Na-atụ aro ka e nwee ụlọ ọrụ na-ewu udo.

Nkwekọrịta ndị metụtara ya[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 AFRICAN UNION (AU). Inventory of International Nonproliferation Organizations and Regimes. James Martin Center for Nonproliferation Studies. Archived from the original on 25 October 2011. Retrieved on 13 October 2012.
  2. Walking a tightrope: SA, Africa and the UN. Helen Suzman Foundation. Archived from the original on 9 April 2016. Retrieved on 13 October 2012.