Nkwupụta carbon nke ala

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Nzaghachi carbon nke ala na-emetụta ntọhapụ nke carbon site na ala na nzaghachi maka okpomọkụ ụwa. Nzaghachi a n'okpuru mgbanwe ihu igwe bụ nzaghachi ihu igwe dị mma. Enwere ihe dịka okpukpu abụọ ma ọ bụ atọ karịa carbon n'ime ala ụwa karịa ikuku ụwa, nke na-eme ka nghọta nzaghachi a dị mkpa iji ghọta mgbanwe ihu igwe n'ọdịnihu.[1][2] Ọnụego iku ume ala na-abawanye bụ isi ihe kpatara nzaghachi a, ebe nha na-egosi na okpomọkụ 4 °C na-abawanye iku ume ala kwa afọ site na 37%..[3]

Mmetụta na mgbanwe ihu igwe[dezie | dezie ebe o si]

Mmetụta nke CO2 dị elu na ebe nchekwa carbon nke ala

Nnyocha dabere na mgbanwe ihu igwe n'ọdịnihu, na nzaghachi carbon nke ala, nke e mere kemgbe afọ 1991 na Harvard, na-atụ aro ntọhapụ nke ihe dị ka petagrams otu narị na itoolu nke carbon nke ala ahụ, nke ya na afọ iri abụọ gara aga nke gas na-ekpo ọkụ site na ọkụ ọkụ, ruo 2100 site na mita 1 nke ala ụwa, n'ihi mgbanwe na obodo microbial n'okpuru okpomọkụ dị elu.[4][5]

Nnyocha nke afọ 2018 kwubiri, "Mfu nke carbon ala na-emetụta ihu igwe na-eme ugbu a n'ọtụtụ gburugburu ebe obibi, yana ihe a na-achọpụta ma na-aga n'ihu na-apụta na ụwa. "[2][6]

Mmiri kpụkọrọ akpụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Nri nke permafrost (ala oyi kpọnwụrụ), nke dị na latitudes dị elu, mpaghara Arctic na sub-Arctic, na-atụ aro dabere na ihe akaebe na-egosi ntọhapụ nke ikuku gas na-adịghị ala ala na mgbanwe ihu igwe na-aga n'ihu site na mgbanwe ikuku carbon ndị a.[7]

Ihe na-eme ka ọ dị elu[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha e bipụtara n'afọ 2011 chọpụtara ihe a na-akpọ compost-bomb instability, nke metụtara ebe nkwụsịtụ na ikuku carbon na-agbawa agbawa site na peatlands. Ndị dere ya kwuru na e nwere nkwụsi ike carbon nke ala pụrụ iche maka okpomọkụ ikuku ọ bụla.[8] N'agbanyeghị amụma ahụ na nguzozi carbon nke peatlands ga-esi na sink gaa na isi iyi na narị afọ a, a ka na-ewepụ usoro okike peatland site na ụdị usoro usoro ụwa na ụdị nyocha jikọtara ọnụ.[9]

Ihe Ndị A Na-ejighị N'aka[dezie | dezie ebe o si]

Ụdị ihu igwe anaghị atụle mmetụta nke mwepụta okpomọkụ nke biochemical metụtara mbibi microbial.[8] Ihe mgbochi na nghọta anyị banyere cycli] Mbelata na nghọta anyị banyere ịgba ígwè carbon sitere na ezughị ezu incorporation nke ala anụmanụ, gụnyere ụmụ ahụhụ na ikpuru, na mmekọrịta ha na microbial obodo n'ime ụwa decomposition ụdị.[10][11]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Nkwupụta ice na-acha odo odo
  • Mgbasawanye nke Polar
  • Okirikiri Biogeochemical
  • Ọnọdụ ihu igwe
  • Mweghachi ala

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Study: Soils Could Release Much More Carbon Than Expected as Climate Warms. Berkeley Lab (March 9, 2017).
  2. 2.0 2.1 Bond-Lamberty (2018). "Globally rising soil heterotrophic respiration over recent decades". Nature 560 (7716): 80–83. DOI:10.1038/s41586-018-0358-x. PMID 30068952.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Bond2018" defined multiple times with different content
  3. Hicks Pries (31 March 2017). "The whole-soil carbon flux in response to warming". Science 355 (6332): 1420–1423. DOI:10.1126/science.aal1319. PMID 28280251. 
  4. "One of the oldest climate change experiments has led to a troubling conclusion", The Washington Post, October 5, 2017.
  5. Melillo (2017). "Long-term pattern and magnitude of soil carbon feedback to the climate system in a warming world". Science 358 (6359): 101–105. DOI:10.1126/science.aan2874. PMID 28983050. 
  6. In vicious cycle, warmer soil results in carbon to be released into the atmosphere from the soil, making climate change worse, study says. AP (2018).
  7. Schuur (2014). "Climate change and the permafrost carbon feedback". Nature 520 (7546): 171–179. DOI:10.1038/nature14338. PMID 25855454. 
  8. 8.0 8.1 S. Wieczorek, P. Ashwin, C. M. Luke, P. M. Cox (2011). "Excitability in ramped systems: the compost-bomb instability". Proceedings of the Royal Society A: Mathematical, Physical and Engineering Sciences 467 (2129): 1243–1269. DOI:10.1098/rspa.2010.0485.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "RS_2011" defined multiple times with different content
  9. Loisel (2020-12-07). "Expert assessment of future vulnerability of the global peatland carbon sink" (in en). Nature Climate Change 11: 70–77. DOI:10.1038/s41558-020-00944-0. ISSN 1758-6798. 
  10. Crowther (2015-05-14). "Biotic interactions mediate soil microbial feedbacks to climate change" (in en). Proceedings of the National Academy of Sciences 112 (22): 7033–7038. DOI:10.1073/pnas.1502956112. ISSN 0027-8424. PMID 26038557. 
  11. Lewis (2015-05-19). The diet of worms: Soil dwellers emerge as climate change heroes in study. america.aljazeera.com. Retrieved on 2021-11-30.