Nnụnụ a na-akpọ Fulvous owl

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Nnụnụ a na-akpọ Fulvous owl
CITES Appendix II (CITES)[2]
Scientific classification edit
Missing taxonomy template (fix): Strix
Species:
Binomial name
Template:Taxonomy/StrixStrix fulvescens
Fulvous owl
CITES Appendix II (CITES)[3]
Scientific classification Edit this classification
Domain: Eukaryota
Kingdom: Animalia
Phylum: Chordata
Class: Aves
Order: Strigiformes
Family: Strigidae
Genus: Strix
Species:
S. fulvescens
Binomial name
Strix fulvescens



Nnụnụ a na-akpọ Fulvous owl (Strix fulvescens), ma ọ bụ nnụnụ a machibidoro iwu na Guatemala, bụ onye bi n'oké ọhịa igwe ojii nke Central America. Ezigbo nnụnụ dị n'etiti, ọ nwere isi gburugburu, enweghị ntị. Ọdịdị ya bụ na-acha nchara nchara ma ọ bụ na-agba nchara n'azụ ma na-acha odo odo n'ihu na-egbochi ọchịchịrị. Ndị toro eto na-adị ihe dịka gram 600 (21 ), ebe ndị inyom na-adị arọ karị. A na-ekesa ya na mpaghara ugwu nke Guatemala, Honduras, na El Salvador. Ọ na-ebi n'ebe dị elu site na mita 1,200 ruo 3,100 (3,900 ruo 10,200 ), ọ bụkwa ihe a na-ahụkarị n'ime ya. A maghị omume ya nke ọma, dị ka ọnụ ọgụgụ ndị bi na ya na nkesa ya. International Union for Conservation of Nature kewara ya dị ka ụdị na-adịchaghị echegbu onwe ya, ọ bụ ezie na a na-ewere ya dị ka ihe na-eyi egwu na Mexico.

Nchịkọta na usoro[dezie | dezie ebe o si]

Nnụnụ fulvous bụ ụdị monotypic na ụdị Strix.[4] Ọ bụ onye otu ezinụlọ ezigbo owl, Strigidae. A kọwara ya n'ụzọ ziri ezi na 1868, dị ka Syrnium fulvescens. Ụdị ihe atụ ahụ sitere na Guatemala.[5] N'afọ 1970, e kewara ya dị ka ụdị nke owl a machibidoro iwu, Strix varia, mana a na-amata ya dị ka otu ụdị dị iche taa, ọ bụ ezie na ụfọdụ ndị na-eme nchọpụta weere ya dị ka akụkụ nke superspecies, yana owl a na-amachibido iwu na ikekwe owl a kpụrụ akpụ, Strix occidentalis.[5] A na-akpọ nnụnụ ahụ mgbe ụfọdụ nnụnụ a na-akpọ ya nnụnụ Guatemala.[6]

Nkọwa[dezie | dezie ebe o si]

Nnụnụ fulvous bụ nnụnụ dị n'etiti nke nwere isi gburugburu.[4] Ọ nweghị ihe ndị a na-ahụ n'ọtụtụ owls ndị ọzọ.[4] A na-akọwa ogologo ya n'ụzọ dị iche iche dị ka n'etiti (+1⁄8 na 17+3⁄8 in), n'etiti 38 na 48.5 sentimita (15 na 19+1⁄8), na n'etiti 40.5 45 sentimita (16 na 17+1⁄4 in).[7] Ogologo nku a tụrụ maka ụdị ahụ dị n'agbata sentimita 0 na 33.3 (11+3⁄4 13+1⁄8 in), ebe ogologo ọdụ dị n'etiti sentimita 18.5 21 (7+1⁄4 na 8+1⁄4 in), na ogologo ọnụ n'agbanye n'aghara 22.5 na 24.5 milimita (7⁄8 31⁄32 in).[7] Ndị toro eto na-adị ihe dịka gram 600 (21 oz), ebe ụmụ nwanyị na nkezi na-adị 100 gram (3.5 ) arọ.[4]

Diski ihu nke ụdị ahụ bụ ihe na-acha nchara nchara ma ọ bụ ochre na-acha odo odo, ọ dịkwa ntakịrị ọchịchịrị gburugburu anya. Diski ahụ nwere ogwe aka na-acha nchara nchara gbara ya gburugburu, na nku dị mkpirikpi na-acha ọcha. Okpueze, olu olu, na elu nke ụdị ahụ bụ ọgaranya, na-acha nchara nchara ma ọ bụ na-acha ọbara ọbara. Okpueze na olu nwere akara scalloped na ndò dị ọkụ.[7] Akụkụ elu nke nnụnụ ahụ nwere obere ogwe osisi na-acha "ochraceous buff", nke na-adị obere ma ghara ịdị na scapulars, n'okpuru azụ, na rump. Ihe mkpuchi nku nwere obere akara na-acha nchara nchara, ebe ihe mkpuchi buru ibu na nke etiti nwere ntụpọ ọcha n'akụkụ ala.[7] Primaries nwere nnukwu ntụpọ sitere na-acha ọcha ruo na-acha nchara nchara. Ndị nke abụọ nwere eriri ise ma ọ bụ isii na-acha nchara nchara. Akụkụ dị n'okpuru nnụnụ ahụ bụ ụcha na-acha nchara nchara, na-acha odo odo ma ọ bụ na-acha ọbara ọbara. Ihe mkpuchi dị n'okpuru ọdụ ahụ na-acha odo odo, na ụfọdụ akara ojii na nku kachasị ogologo.[7] Ọnụ ego na cere na-acha odo odo.[4] A na-ekpuchi ụkwụ ya na ábụ́bà na-acha ọbara ọbara ruo mkpịsị ụkwụ, nke na-acha odo odo. Mkpịsị ụkwụ ya na-acha mpi na isi ojii.[4] Iris na-acha nchara nchara.[7]

Mmekọahụ na-adị n'otu n'ime nnụnụ.[7] Ụmụ ọkụkọ na-acha ọcha, ebe ụmụaka na-acha nchara nchara na-acha odo odo ma ọ bụ na-acha ọbara ọbara na ihu ihu na-acha anụnụ anụnụ.[7] Ụdị ahụ yiri nke a na-ahụ anya na nke a na'ahụ anya, nke a na na-ahụ na Mexico, Canada, na United States.[7] Nnụnụ a machibidoro iwu na-acha ntụ ntụ n'elu ma na-acha ọcha n'okpuru. Nnụnụ ahụ dị ihe dịka otu ụzọ n'ụzọ ise karịa ụdị Mexico nke nnụnụ a machibidoro iwu.[7] Owl Ciccaba virgata nwere ntụpọ nwere ihe yiri nke ahụ dị ka owl fulvous, mana a na-ahụ ya naanị n'ebe dị ala. Ọ na-acha nchara nchara ma dị obere, ebe diski ihu ya gbara ọchịchịrị na ọnụ ọcha, ma e jiri ya tụnyere ìhè nwere ọnụ ọchịchịrị n'ime nnụnụ.[7]

Ebe a na-ekesa ya[dezie | dezie ebe o si]

A na-ahụ nnụnụ ahụ n'ógbè ndị dị n'ugwu na steeti Mexico nke Chiapas Oaxaca, Guatemala, Honduras, na El Salvador.[4][8] A kọrọ na ọ dị na Oaxaca n'afọ 1950, mana ebe a chịkọtara ihe ndị ahụ agbaghawo. E gosipụtara na ụdị ahụ dị na Oaxaca na 2011.[8] A maghị ebe ọ dị, mana a na-eche na ọ buru ibu. Ụdị ugwu, a na-ahụ ya n'etiti 1,200 na 3,100 mita (3,900 na 10,200 ) n'elu oke osimiri.[1][8] A na-ahụ ụdị ahụ n'ọhịa osisi pine na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na oké ọhịa pine-oak na-ekpo ọkụ, na n'ozuzu n'ime ebe obibi oké ọhịa igwe ojii.[4][8] International Union for Conservation of Nature na-eme atụmatụ na ọnụ ọgụgụ nke ụdị ahụ dị n'etiti 20,000 na 50,000, ọ bụ ezie na a na-enyo ọnụ ọgụgụ ahụ enyo na ọ na-ebelata n'ihi ọnwụ ebe obibi. N'ihi nnukwu ebe ọ dị na ọnụ ọgụgụ buru ibu, IUCN kewara ya dị ka ụdị na-adịchaghị echegbu onwe ya.[1] A na-eme atụmatụ na ụdị ahụ ejirila ọkara belata na Mexico n'ime narị afọ gara aga n'ihi mbibi ebe obibi, gọọmentị Mexico na-ewere ya dị ka ụdị dị n'ihe ize ndụ.[9] A na-ewere ụdị ahụ dị ka onye ozi ọnwụ n'akụkụ ụfọdụ nke Mexico.[10]

Omume na gburugburu ebe obibi[dezie | dezie ebe o si]

A na-akọwa oku nke nnụnụ ahụ dị ka ụda na-eti mkpu, nke a sụgharịrị dị ka "onye-wuhu-woot-woot" ma ọ bụ "a'hoo a'hoo a 'hoo, hoo": ọnụ ọgụgụ nke ihe edeturu dịgasị iche. E jirila ụda nke oku ahụ tụnyere nke Morse code.[11] Ọkpụkpọ nke nwanyị dị elu na ụda, mgbe ụfọdụ a na-ekwukwa ya na nwoke. Ọkpụkpọ ahụ enweghị akara njedebe nke ọkpụkpọ owl a machibidoro iwu. A kọwawo ụda olu ndị ọzọ nke ụdị ahụ kwuru dị ka "ụmụ nnụnụ, ụda olu, n'otu n'otu ma ọ bụ n'usoro, yana otu mkpu".[11] Ụdị ahụ na-eme njem n'abalị, ọ bụ ezie na ọ na-akpọ oku mgbe ụfọdụ n'ehihie, ma na-achụ nta site na perch. A maghị nri ya nke ọma.[4][12][13] O yikarịrị ka ọ nwere ụmụ oke, nnukwu ụmụ ahụhụ, nnụnụ, awọ, na ezé.[4][12] A chọpụtara na afọ nke ihe a na-egbu egbu nwere "ụmụ ahụhụ buru ibu". A hụrụ otu onye na-anwa ijide guan dị n'ugwu, ebe a hụrụ ábụ́bà nke motmot na-acha anụnụ anụnụ n'okpuru akwukwo nke ọzọ.[14]

Nnụnụ na-agba agba anaghị akwagharị. E nwere obere ihe ọmụma banyere omume nke ụdị a. A na-eche na ọ bụ otu di, dị ka ọtụtụ ụdị owl.[13] A hụla ụmụ nke ụdị ahụ na Mee. Oge nkuchi dị n'agbata ụbọchị 28 na 30, ọnụ ọgụgụ àkwá dị n'ime akpa dị n'etiti abụọ na ise, mana n'ozuzu ya bụ abụọ ma ọ bụ atọ. A na-emekarị akwụ́ n'ime oghere ma ọ bụ oghere dị n'osisi.[12][15] Ụmụ nwanyị na-ekpuchi àkwá, a na-eche na ụmụ nwoke na-eri nri maka ụmụ nwanyị na ụmụ.[15]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 BirdLife International (2016). "Strix fulvescens". IUCN Red List of Threatened Species 2016. DOI:10.2305/IUCN.UK.2016-3.RLTS.T22689097A93218072.en.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "iucn status 12 November 2021" defined multiple times with different content
  2. Appendices | CITES.
  3. "Appendices | CITES". cites.org.
  4. 4.00 4.01 4.02 4.03 4.04 4.05 4.06 4.07 4.08 4.09 Mikkola (2017). Owls of the World – A Photographic Guide. Bloomsbury Publishing. ISBN 978-1-4729-4561-7. 
  5. 5.0 5.1 Sawa. Fulvous Owl Strix fulvescens – Systematics. Cornell Ornithology Lab. Retrieved on 8 January 2019.
  6. Bruce G. Marcot (1995). Owls of old forests of the world. U.S. Dept. of Agriculture, Forest Service, Pacific Northwest Research Station. 
  7. 7.00 7.01 7.02 7.03 7.04 7.05 7.06 7.07 7.08 7.09 7.10 Sawa. Fulvous Owl Strix fulvescens – Appearance. Cornell Ornithology Lab. Retrieved on 8 January 2019.
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 Sawa. Fulvous Owl Strix fulvescens – Distribution. Cornell Ornithology Lab. Retrieved on 8 January 2019.
  9. Sawa. Fulvous Owl Strix fulvescens – Conservation. Cornell Ornithology Lab. Retrieved on 8 January 2019.
  10. Josabad Alonso-Castro (2014). "Use of medicinal fauna in Mexican traditional medicine". Journal of Ethnopharmacology 152 (1): 53–70. DOI:10.1016/j.jep.2014.01.005. PMID 24440438. 
  11. 11.0 11.1 Sawa. Fulvous Owl Strix fulvescens – Sounds and Vocal Behavior. Cornell Ornithology Lab. Retrieved on 8 January 2019.
  12. 12.0 12.1 12.2 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named HBW
  13. 13.0 13.1 Sawa. Fulvous Owl Strix fulvescens – Behavior. Cornell Ornithology Lab. Retrieved on 8 January 2019.
  14. Sawa. Fulvous Owl Strix fulvescens – Diet and Foraging. Cornell Ornithology Lab. Retrieved on 8 January 2019.
  15. 15.0 15.1 Sawa. Fulvous Owl Strix fulvescens – Breeding. Cornell Ornithology Lab. Retrieved on 8 January 2019.