Jump to content

Norman Daly

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Norman Daly
BornAugust 9, 1911
DiedApril 2, 2008
EducationNew York University Institute of Fine Arts (1941-1942)
Ohio State University
(MA 1940)
Fellowship in Paris
(1937–38)
University of Colorado
(BFA 1937)
Carnegie Institute of Technology
(1932-34)
EmployerCornell University
Known forFictive Art
Painting
Found Objects
Assemblage
Sculpture
Notable work
The Civilization of Llhuros
Spouse(s)Helen Gebbie
ChildrenDavid and Nicholas Daly
Websitehttps://normandalyart.org/

Norman D. Daly (August 9, 1911 - ụgbọ 2, 2008), bụ onye omenkà America bụ onye mebere ejikọta ifo nke Llhuros yana ልዩ ihe ọrụ ya, ederede na onyeisi olu ya.  Ọrụ ya naanya nke Llhuros ntọala na etiti 1960 na-eme ka ọ bụrụ onye ọsụ ụzọ ụdị nke nka a mara ugbu a dị ka nkà ihe ochie [1]

Ezinụlọ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Daly, ma kọpa na Pittsburgh, Pennsylvania, gọdụ n'ime ụmụ asaa Rose (Owens) Daly na James A. Daly.  akwụkwọ akwụkwọ elementrị na nke nchekwa ihe ndị na-akpata nke ụwa ( Schenley High School ).  O izizi izizi maka nka wee bụrụ nwa akwụkwọ nka ụlọ akwụkwọ na Carnegie Institute of Technology (1932 – 34) tupu ọ gaa n'ihu na nka na Mahadum Colorado (BFA 1937).  Mgbe afu mkpuchi na Paris (1937–38), ọ natara MA ya na ihe mere eme nka site na Mahadum Ohio State (1940).  Ọkwa izizi ya bụ na Oberlin College (1940–41).  Daly mekwara ọrụ akwụkwọ na akwụkwọ ihe mere eme nka na Institute of Fine Arts, Mahadum New York mgbe ọ na-ahụ na Douglass .

Daly lụrụ Helen O. Gebbie na 1942, ha mụtakwara ụmụ nwoke abụọ, David na Nicholas.

Ọrụ mmalite: Eserese na ihe ọkpụkpụ[dezie | dezie ebe o si]

Na 1942, Daly sonyeere Ngalaba Art na Mahadum Cornell dị na Ithaca, New York, ebe ọ kuziri ịse, ụzọ, ihe na ụzọ, na ihe ndị e ji ihe.  Ọka Prọfesọ nke Art na 1958 wee ruo ezumike ezumike nka amanyere iwu na 1976, mana ọ nwere ike ịga n'ihu na-eguzo dịka prọfesọ emeritus ruo 1999.

Malite n'afọ ndị akwụkwọ akwụkwọ na Boulder, Norman Daly mkpali maka ihe ọrụ mbụ ya sitere na American Southwest na Native American art.  Ọ na-egosi ihe osise ndị a na New York City gallery ụwa n'etiti 1940s, na ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe na-aga n'ihu na 1950. Ka ọ na-erule 196 atọ ya luo,  nke egwu ihe ndị a na-akpa, ya na ihe osise marble.  Mmasị ọhụrụ ndị a meghere ụzọ maka ịmụanya nke Llhuros .

Ihe osise modernist nke Daly sitere na etiti ruo na ike 1940 ka a na-anya ya na mkpokọta nke Asheville Art Museum (NC), Rollins Museum of Art (FL), Boca Raton Museum of Art (FL), Mattatuck Museum (CT).  ), Fairfield University Art Museum (CT), Dennos Museum Center (MI) n'etiti ndị ọzọ.

Mmepeanya nke Llhuros[dezie | dezie ebe o si]

Daly nwere ihe ndị na-egosi nke nkà na nkà ihe ochie na nkà ihe ochie, na ụzọ ọhụrụ a mere ka ọkụanya efu nke Llhuros.  Ọ dị na Llhuros dị n'Eshia Maịnọ n'ebe mmalite nke mmalite Lydia nke Iron Age (nke bụzi n'ebe ahụ iji Turkey).  Mmepe anya nke Llhuros bụ aha maka nchịkọta nke Daly gara n'ihu wepụta dị ka ihe ochie nke Llhuros.  Ọ frescoes, okwu ihe owuwu ụlọ, arịa, ihe mmemme, ọla, egwuregwu, ihe eji eme ihe na egwu na egwu.  Llhuros nwere ihe nke ọrụ nka 150 nke ihe nlere anya, sitere na ngwa mgba nwere igbe egwuregwu ruo na ụlọ ns nke 8' site na 36' na bas-relief.

Daly njikere ọrụ uri Llhuroscian ma soro ndị na-egwu egwu na ndị na-eme ihe nkiri rụkọ ọrụ na ụlọ ihe nkiri nke onye ozi Robert Moog iji dekọọ egwu Llhuroscian.  N'ikpeazụ, Daly chepụtara mbara ụwa sara mbara nke ndị na-agụ akwụkwọ na ndị edemede echiche ha n'ọtụtụ ụzọ nke Llhuros.  Na 1972, Andrew Dickson White Museum of Art na Cornell, n'okpuru nduzi nke Thomas Leavitt, rịgoro ihe ngosi mbụ nke Civilization of Llhuros .  Ihe ngosi yiri katalọgụ nke ihe ngosi ihe ochie, nwere ihe atụ na ozi okpukpe na ihe mere eme zuru ezu.  Nchikota nke nkà ihe ochie echepụtara yana ndị nwere ikike nkà iji mee ka ọrụ ahụ yie ka ọ bụ akara ihe mere eme n'ezie bụ akara ngosi ngosi nke Llhuros dị ka ihe atụ nke nkà mmụta ifo  ).

E sereanya nke Llhuros na United States na-ahụ 1970s.  Ọ natara ihe ngosi ngosi, dị ka nke Projekt '74, na Roman-Germanic Museum na Cologne na 1974. Mgbe 1974 nchebe, Daly gara n'ihu na ọrụ ndị ọzọ.  E gosikwara ndị dị mkpa nke Llhuros ụzo na Herbert F. Johnson Museum na Cornell na 2004. Llhuros ikike nkwalite na 2017 mgbe ihere ihe nlere ihe na ihe ngosi Plurivers na La Panacée na Montpellier, France.  Mgbe nke ahụ ịkpọ, n'afọ 2019 mkpa nrụnye zuru oke nke "mmepeanya nke Llhuros" na Istanbul Biennial .  Ihe ngosi a nọ n'okpuru ntụziaka nke onye France a ma ama na onye nkatọ Nicolas Bourriaud .

Na 2021, Antoinette LaFarge, onye na-eme ihe ifo n'onwe ya, na Sting in the Tale: Art, Hoax and Provocation .  N'ime mkpa ihe a, LaFarge igwe Llhuros dị ka ihe atụ nke ụdị nka nka.  Iji mee emume nke afọ 50 nke ike nke Llhuros, Mahadum Tennessee Knoxville School of Art emume 2022 Llhuros Symposium n'okpuru ntụzịaka nke Prọfesọ Beauvais Lyons nke Chancellor.  Ndị omenkà iri na ise na mba ụwa ọrụ n'oge mmemme mebere n' ịntanetị a.  Mahadum Cornell Archives na-ejide akwụkwọ Norman Daly nke gbadoro anya na Llhuros [2]

Osisi foto[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Restauri (2012). Not only creators, but also interpreters (in English). Baylor University. 
  2. Norman Daly papers, 1942-2019. Cornell University Library. Retrieved on March 7, 2024.

Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Cornell" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Lyons" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Jager" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Evett" defined in <references> is not used in prior text.

Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "LaFarge" defined in <references> is not used in prior text.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]