Nri oge

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nri oge
obere ụdị nkenrị Dezie
name in kanaしゅん Dezie

 

Nri nke oge a na-ezo aka n'oge afọ mgbe owuwe ihe ubi ma ọ bụ ụtọ nke ụdị nri e nyere na-arị elu. Nke a na-abụkarị oge a na-egbute ihe ahụ, ma e wezụga ụfọdụ; ọmụmaatụ bụ nduku dị ụtọ nke kacha mma iri ọtụtụ izu mgbe owuwe ihe ubi gasịrị. Nri oge a na-ebelata ikuku griin haus na-esite na oriri nri ma bụrụ ihe dị mkpa na nri carbon dị ala . Nri Macrobiotic na-emesi ike iri nri ndị a na-akụ n'ime obodo nke dị n'oge. [1]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Emebere nri a na-eri n'oge nke Korea megide ndabere nke gburugburu ebe obibi ebe mgbanwe ndụ ọrụ ugbo na oge anọ pụtara ìhè, ma dị iche iche dabere na ọdịda ahụ, mpaghara mpaghara dị iche iche na-emetụta. [2] N'ụzọ dị iche, nri n'oge okpomọkụ gụnyere radish green green, letus, chicories, aubergine, karọt, kukumba, gherkins, watercress, ụmị, courgettes, na osikapa. Anụ a na-eso akwụkwọ nri ndị a bụ nke kachasi anụ ọkụkọ, anụ nnụnụ na anụ ehi. Ihe eji megharịa ọnụ na-amị mkpụrụ gụnyere mkpụrụ osisi dị ka lemon, quinces lime, nectarines, mulberry, cherị, plums, apricot, mkpụrụ vaịn, pọmigranet, anyụ, pears, apụl, na egusi. Ka ọ dị ugbu a, ihe ọṅụṅụ ahụ gụnyere sirop na jam. Mkpụrụ osisi pastel, lemon, rose, jasmine, ginger na fennel. [3]

N'oge mgbụsị akwụkwọ, nri gụnyere kabeeji, kọlịflawa, karọt, celery, gourd, ọka wit, ọka bali, millet, turnips, pasili, eyịm, acorns, ahụekere, mkpụrụ osisi, na mmanụ oliv. Ihe ọ drinksụ drinksụ gbakwunyere herbs na-esi ísì ụtọ na mgbasa ifuru nke mmanụ dị mkpa.

N'ime afọ dijitalụ, ngwa na webụsaịtị na-agbaso nri oge. [4]

Mmetụta ihu igwe[dezie | dezie ebe o si]

Iji nri dị ka ọ dị n'oge a nwere ike ibelata ikuku griin haus na-esite na oriri nri ( kilomita nri ). Dị ka ọmụmụ 2021 nke United Nations kwadoro, ihe karịrị otu ụzọ n'ụzọ atọ nke ikuku ikuku griin haus sitere na mmepụta nri, nhazi, na nkwakọ ngwaahịa. [5] [6]

Osisi nri oge[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

quinces lime, nectarines, mulberry, cherị, plums, apricot, mkpụrụ vaịn, pọmigranet, anyụ, pears, apụl, na egusi. Ka ọ dị ugbu a, ihe ọṅụṅụ ahụ gụnyere sirop na jam. Mkpụrụ osisi

  1. Lerman RH (7 December 2010). "The Macrobiotic Diet in Chronic Disease". Nutrition in Clinical Practice 25 (6): 621–626. DOI:10.1177/0884533610385704. 
  2. 서석. 한국민족문화대백과사전. 한국학중앙연구원. 
  3. al-Hassani, Woodcok and Saoud (2007), 'Muslim Heritage in Our World', FSTC publishing, p.30.
  4. Fabricant. "New App Tracks What’s In Season From Coast to Coast", The New York Times, 2017-08-21. Retrieved on 2023-06-17. (in en-US)
  5. Puckett (2022-09-14). Eating seasonally and locally has many benefits. Is fighting the climate crisis one of them? (en). CNN. Retrieved on 2023-06-17.
  6. Food systems account for over one-third of global greenhouse gas emissions. United Nations (9 March 2021).

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • BBC Ezi nri - okpokoro oge (UK)
  • Nri BBC - Na ngalaba oge
  • Kalenda nri oge (mara: saịtị a chọrọ ka itinye koodu zip nke New York. 10003 bụ nke ga-arụ ọrụ)
  • SYUN - Japanese-Bekee Syun 旬 Akwụkwọ ọkọwa okwu oge nwere foto (JP)