Ntọala Akvo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

   

Akvo Foundation
Formation October 2, 2008; 14 years ago (2008-10-02)
Type Nonprofit organisation
Headquarters Amsterdam, Netherlands
Key people
Jeroen van der Sommen, Thomas Bjelkeman-Pettersson, Kathelyne van der Berg
Revenue Page Àtụ:Nobold/styles.css has no content.(2015)
Nde € 5.4[1]
Ndị ọrụ
95
Ebe nrụọrụ weebụ https://akvo.org/

Akvo Foundation bụ ụlọ ọrụ na-enweghị uru ịntanetị na mmepe ngwanrọ, nke nwere isi na Amsterdam, Netherlands. Ntọala ahụ bụ ọkachamara n'iwu na ịrụ ọrụ nchịkọta data na usoro ngosi, iji mee ihe na mmepe na ọrụ enyemaka mba ụwa. Akvo na-ejikwa Akvopedia nke na-akwalite mmepe na-adịgide adịgide, nke ka ọ na-erule 2017, nwere otu puku narị itoolu na iri ise na isii ọdịnaya peeji banyere mmiri, ịdị ọcha, na ọrụ ugbo. Akvo malitere dị ka ọrụ n'okpuru Netherlands Water Partnership na 2006.[2]

Akvo na-arụ ọrụ site na ọfịs 11 n'ụwa niile; ọ nwere ọfịs dị iche iche dị n'ọtụtụ ebe dị iche iche, gụnyere Stockholm, London, Washington, DC, Nairobi, na New Delhi. Ka ọ na-erule 2017, Akvo na-arụ ọrụ na mba 93 ma na-arụkọ ọrụ na ihe karịrị otu 1,800 gburugburu ụwa site na NGO ruo gọọmentị mba na òtù enyemaka dị iche iche na-eji ngwá ọrụ Akvo akọ, bipụta, nyochaa ma nyochaa ọrụ ha. Ọtụtụ n'ime ọrụ ntọala ahụ na-elekwasị anya na ngalaba mmiri na nke ịdị ọcha. Otú ọ dị, kemgbe afọ 2010, ọ gbasaa uche ya na mpaghara ndị dị ka ahụike, agụmakwụkwọ, teknụzụ, ọrụ ugbo, na mmepe akụ na ụba.[3]

Ebumnuche nke ntọala ahụ bụ "iwulite ikpo okwu dị irè, mepere emepe, n'ịntanetị, na netwọk onye mmekọ a tụkwasịrị obi".[4]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Thomas Bjelkeman-Pettersson na Jeroen van der Sommen zutere na Stockholm World Water Week na 2006. N'oge a, ọ na-aghọ ihe doro anya na Millennium Development Goals na mmiri ga-esiri ike iru ma n'ihi ya enwere mkpa ịmepụta echiche ọhụrụ. N'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, e mepụtara echiche nke iji ngwanrọ na-emeghe na data mepere emepe maka ngalaba mmepe.[5] N'ihi ya, na 2008, Netherlands Water Partnership na ọtụtụ ndị ọzọ guzobere Akvo Foundation, gụnyere Bjelkeman-Pettersson na van der Sommen yana Mark Nitzberg, Mark Charmer, Gabriel von Heijne na Peter van der Linde.[6]

Oge mmalite

Septemba 2006 - Netherlands Water Partnership (NWP) nyere ego mkpụrụ. Òtù ndị mmekọ na-ekere òkè na echiche banyere ihe Akvo kwesịrị ịghọ bụ UNESCO-IHE, IRC International Resource Centre for Water and Sanitation (IRC) na Movement Design Bureau.

Eprel 2007 - Ndị mmekọ maka Mmiri na NWP na-enye ego mbụ.

Ọgọstụ 2007 - A na-egosi Akvopedia na nke mbụ ya na World Water Week.

N'afọ 2015, a kpọrọ Akvo dịka onye mmeri nke Water and Sanitation Award. Ihe nrite ahụ bụ iji kwado ihe ọhụrụ Akvo mere n'ime ngalaba mmiri na ịdị ọcha na Latin America.[7] Ọzọkwa, na Nọvemba 2015, e nyere Akvo onyinye Dutch Water Innovation Prize. Akvo meriri ihe nrite maka mmepe nke ihe mmetụta na-enye mmiri nke na-atụle nnu nke mmiri dị n'elu.[8]

Ngwaahịa na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Akvo na-emepụta ma na-ewu Software dị ka ngwanrọ Ọrụ yana inye ọrụ ndị na-akwado ha, dị ka ọzụzụ na ndụmọdụ. A na-ewepụta ngwanrọ Akvo niile dị ka ngwanrọ na-emeghe.[9] A haziri ngwá ọrụ Akvo ka ha rụọ ọrụ ọnụ na ọkwa ọ bụla nke usoro nlekota ma ya mere nwee ebumnuche atọ: nke mbụ, ijide ma chịkọta data; nke abụọ, ghọta data a ma gbanwee ya ka ọ bụrụ mkpebi; na nke atọ, kesaa data a.[10] Òtù na-eji ọrụ Akvo gụnyere UNDP, UNICEF[11] na ọtụtụ NGO na gọọmentị ndị ọzọ.[12]

Akvo Flow (Field Level Operation Watch) na-enye ohere ka a chịkwaa ma mee nyocha site na iji ekwentị mkpanaaka. Enwere ike iji ya na-anakọta, na-achịkwa, na-enyocha ma na-egosipụta nlekota na nyocha data na-ezo aka na mpaghara.[13] Ọ bụ Water for People mepụtara Flow na mbụ.[14] N'afọ 2012, mmiri maka ndị mmadụ jikọtara aka na Akvo iji nye ohere maka iji usoro ahụ mee ihe n'ụzọ sara mbara ma Akvo weghaara mmepe nke Flow.[15] Na mbụ, a na-eji Flow mee ihe na mmiri na ọrụ nhicha, mana n'oge na-adịbeghị anya, a na'ọtụtụ ngalaba, gụnyere njikwa azụ, njikwa ụlọ akwụkwọ na enyemaka ọdachi.[16][17][18][19] Kemgbe afọ 2010, e weghaara ebe data 3,990,763 na Flow.[20]

Akvo RSR (Really Simple Reporting) malitere na Septemba 2008 ma bụrụ ngwaahịa mbụ Akvo mepụtara; ọ bụ usoro njikwa ọdịnaya na akụkọ maka ọrụ mmepe mba ụwa.[21] Giulio Quaggiotto nke World Bank kọwara ya dị ka "Oge dị adị, akwụkwọ-enweghị, kpọmkwem site na trenches na-akọ akụkọ. Ọ bụrụ na RSR apụ, ọ nwere ike ịbụ ngwa na-egbu egbu nke Development 2.0".[22] E nwere ugbu a ihe karịrị ọrụ 4000 na ikpo okwu ahụ, nke nwere ọnụ ahịa jikọtara ihe karịrị ijeri euro 150.[23]

E kere Akvopedia na 2007 ma bụrụ ọrụ mbụ Akvo rụrụ ọrụ na ya. Ọ bụ ihe ọmụma dabeere na Web, n'efu, mmiri na ịdị ọcha. Akvopedia na-ede site n'aka ndị ọrụ afọ ofufo na ndị ọkachamara, ọkachasị site na ngalaba mmiri na nke ịdị ọcha mana onye ọ bụla nwere ike idezi ma nye aka. A na-ahazi ya n'ime ọnụ ụzọ ise - Mmiri, Ịdị ọcha, Ego, Nkwado na Mkpebi & Ngwá ọrụ nyocha. N'oge na-adịbeghị anya, ebufeela ụfọdụ n'ime ọdịnaya a na Wikiversity na Rainwater Harvesting portal.[24]

Akvo Sites bụ usoro dabeere na WordPress maka ịmepụta na idebe weebụsaịtị dị mfe.[25]

Akvo Caddisfly bụ usoro nyocha mmiri na nke ala dabere na smartphones. Akvo Caddisfly bụ nke Ternup Research Labs mepụtara iji chọpụta ihe ndị fluoride na mmiri ọṅụṅụ.[26] Ternup sonyeere Akvo na mbido afọ 2014.[27] A gbatịkwuru usoro Caddisfly iji rụọ ọrụ na nnwale eriri na ihe mmetụta jikọtara ekwentị yana nnwale colorimetric mbụ.[28]

Akvo Lumen bụ ikpo okwu ngosi data ma bụrụ ngwaahịa ọhụrụ nke Akvo. A na-emepụta ya na asụsụ mmemme Clojure.[29]

Nkwurịta okwu ọhụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Akvo enwetala aha ọjọọ maka nkwurịta okwu mpụga ya pụrụ iche. Bruce Sterling kwuru "Ọ bụ ọrụ mkpofu na-emeghe, ma ọ bụrụ na nke ahụ abụghị ihe ijuanya, ha nwere akụkụ nkwalite Bollywood".

National Geographic Society kọrọ site na World Water Week na Stockholm banyere WaterCube, echiche nke Mark Charmer na Akvo: "Nwoke akụkọ n'okporo ámá na-ezute izu mmiri na-adịghị mma. Ndị ọrụ mmiri na-eme ka ndị na-abịa na nnọkọ ahụ banye n'ime ụlọ oriri na ọṅụṅụ ha maka ajụjụ ọnụ igwefoto Flip ngwa ngwa. Ihe ndị a na-eme n'ebe ahụ nwere ike ọ gaghị adị mma, mana ọ na-adọrọ mmasị ịnụ mmiri nke na-esi n'ọnụ ndị na-akwadoghị na ndị a na'edeghị. Site na ndị isi ụlọ ọrụ na agụmakwụkwọ dị elu ruo na ndị na-emejuputa ọrụ n'ala gburugburu ụwa, ihe karịrị ajụjụ ọnụ 200 a chịkọtara n'ịntanetị yiri ka ọ na-egosi ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe zuru ezu banyere nsogbu ndị kpuchiri ụbọchị isii nke ọmụmụ ihe, nnọkọ zuru ezu, na akụkụ. "[30]

Ọrụ na mmekọrịta ndị a ma ama na nso nso a[dezie | dezie ebe o si]

Akvopedia na-agbasawanye na Wikiversity: N'afọ 2015, Akvopedy malitere itinye ọdịnaya na Wikiversidad.[31] Akvopedia arụwo ọrụ dị ka isi iyi maka ọnụ ụzọ Wikiversity na ọnụ ụzọ owuwe ihe ubi Rainwater.

Nlekota ebe mmiri na-ezo n'oge ụkọ mmiri ozuzo na Etiopia: N'afọ 2016, Akvo so UNICEF rụọ ọrụ iji chịkọta data n'oge oke ọkọchị kachasị njọ n'ime ihe karịrị afọ 50 na Etiopia. Akvo dekọrọ ihe karịrị nzaghachi nyocha 80,000 nke e ji nyere aka iduzi ihe enyemaka mberede na mpaghara ndị kachasị mkpa.

Nkwado atụmatụ na usoro nzaghachi nke gọọmentị: Kemgbe afọ 2014, Akvo arụwo ọrụ na Fiji, Vanuatu na Solomon Islands iji webata data na-agba ọsọ na mpaghara na-ahụ maka njikwa akụ iji melite ogo na nnweta nke data maka mkpebi metụtara ọdachi. Maka ọrụ a, Akvo meriri ihe nrite innovationXchange.[32] N'afọ 2016, e ji Akvo Flow mee ihe na Fiji iji chịkọta data gbasara oke mmebi nke Cyclone Winston kpatara.[33]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Annual reports". Akvo Foundation. Archived from the original on 14 February 2017. Retrieved 10 March 2017.
  2. dutchwatersector.com. Because big challenges need joint solutions. Dutch Water Sector. Retrieved on 2017-05-05.
  3. Akvo Foundation (1981-11-19). Akvo Frequently Asked Questions (FAQ). Akvo.org. Archived from the original on 2017-05-06. Retrieved on 2017-05-05.
  4. AKVO Handbook. Akvo.org. Archived from the original on 2016-04-16. Retrieved on 2017-05-05.
  5. Because big challenges need joint solutions. Dutch Water Sector. Retrieved on 2017-05-05.
  6. Thomas Bjelkeman-Pettersson - Vrij Nederland. Vn.nl (2007-10-27). Retrieved on 2017-05-05.
  7. El BID y Fundación FEMSA premian la innovación en agua y saneamiento | IADB. Archived from the original on 2023-08-13. Retrieved on 2023-08-13.
  8. Waterinnovatieprijs 2015 uitgereikt -. Archived from the original on 2017-03-24. Retrieved on 2017-05-30.
  9. Akvo Foundation on GitHub. GitHub. Retrieved on 2017-05-10.
  10. » Smart Solutions for Water and Climate. Afrialliance.org (2017-03-24). Retrieved on 2017-05-05.
  11. UNICEF Pacific Island Countries - Latest stories - UNICEF Pacific works with Ministry of Health & Medical Services, towards increasing capacity for monitoring of WASH activities. Unicef.org (2015-01-27). Archived from the original on 2015-03-20. Retrieved on 2017-05-05.
  12. Training the trainers with our DIY survey app. What happens next? | UNDP in Indonesia. Id.undp.org. Archived from the original on 2017-04-25. Retrieved on 2017-05-05.
  13. Akvo FLOW: SMART technology for SMART Development | SNV World. Snv.org. Retrieved on 2017-05-05.
  14. Banks (2012-01-24). The Cellphone that Keeps the Water, and Data, Flowing – National Geographic Society (blogs). Voices.nationalgeographic.com. Archived from the original on 2014-11-04. Retrieved on 2017-05-05.
  15. Akvo and Water For People sign FLOW agreement. Akvo.org (6 March 2012). Archived from the original on 2017-03-31. Retrieved on 2017-05-05.
  16. Knight (2012-03-23). Going with the 'FLOW' towards better sanitation - CNN.com. Edition.cnn.com. Retrieved on 2017-05-05.
  17. "Living in Indonesia's marine protected areas - in pictures | Environment", The Guardian. Retrieved on 2017-05-05.
  18. Pacific Island Countries: Champions for healthy schools. Unicefpacific.blogspot.se (2015-09-01). Retrieved on 2017-05-05.
  19. BBC World Service - Click, Rebuilding Vanuatu with Smartphones. Bbc.co.uk (2015-05-06). Retrieved on 2017-05-05.
  20. See it happen. Akvo.org (1981-11-19). Retrieved on 2017-05-05.
  21. "Donor programmes: Sponsors can now view benefits online", Financial Times, 28 May 2009. Retrieved on 2017-05-05.
  22. Forget RSS: is Real Simple Reporting the killer Development 2.0 application? | Private Sector Development. Blogs.worldbank.org. Retrieved on 2017-05-05.
  23. Akvo RSR: Supporting use of Open Data | International Aid Transparency Initiative (IATI). Aidtransparency.net (2015-09-22). Retrieved on 2017-05-05.
  24. Rainwater harvesting - Wikiversity. En.wikiversity.org. Retrieved on 2017-05-05.
  25. Akvo Foundation (1981-11-19). Akvo Sites. Akvo.org. Retrieved on 2017-05-05.
  26. Levin (2016). "Monitoring of fluoride in water samples using a smartphone". Science of the Total Environment 551-552: 101–107. DOI:10.1016/j.scitotenv.2016.01.156. PMID 26874766. 
  27. Partnering with Akvo | Caddisfly. Caddisfly.ternup.com (2015-01-05). Archived from the original on 2017-03-21. Retrieved on 2017-05-05.
  28. Akvo Caddisfly. Akvo.org (1981-11-19). Archived from the original on 2017-04-29. Retrieved on 2017-05-05.
  29. JUXT Blog: Clojure in Europe: Akvo. Juxt.pro (2016-05-23). Retrieved on 2017-05-05.
  30. Maxwell (2010-09-09). World Water Week: Best in Design – National Geographic Society (blogs). Voices.nationalgeographic.com. Retrieved on 2017-05-05.
  31. SuSanA Forum. Forum.susana.org (17 September 2015). Retrieved on 2017-05-05.
  32. Innovators - InnovationXchange. Pacifichumanitarianchallenge.org (2014-06-20). Archived from the original on 2017-04-21. Retrieved on 2017-05-05.
  33. Cyclone Winston : Fiji : UNICEF Report. Unicef.org. Archived from the original on 2016-03-20. Retrieved on 2017-05-05.