Ntọala Eze nke St Katharine

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ọgwụgwụ ọwụwa anyanwụ nke St Katharine's Church, ụlọ ụka nke ụlọ ọgwụ tupu ewepụrụ ya na narị afọ nke 19.

Royal Foundation nke St Katharine bụ ọrụ ebere dabere na East End nke London .  Ntọala ahụ sitere na nwunye ya na ụlọ ụka ochie na ụlọ ndị mmadụ St Katharine nke ndị Elu (aha zuru ezu Royal Hospital na Collegiate Church of St. Katharine site na ndị nwe elu ), nke e LCD na 1147, [1] n'  akụkọ elu London .

.Ụka, a eze iche iche, bụ obi nke Precinct nke St Katharine site Tower, a obere ma densely bi n'iji;  akwụkwọ onwe nwere ọkwa parochial extra-parochial, nke mechara bụrụ parish obodo .  Ebibiri ma ụlọ ụka na mpaghara ahụ na 1825 iji wepụta ụzọ maka St Katharine Docks ọhụrụ nke wepụrụ aha ya na ụlọ ụka na mpaghara nọchiri anya ya

. [1]Ọ bụ Queen Matilda, Eze Stephen, [1] ntọala ntọala na 1147 na ebe nchekwa ụmụ ya abụọ, Baldwin na Matilda, ndị nwụrụ n'oge ọ bụ nwata ma lie ya na Priory Church of Holy Trinity na Aldgate .  [2] Enyere onyinye ya site n'aka ndị ozi eze abụọ, Eleanor nke Castile (onye nyere nri manors ) na Philippa nke Hainault .  Ọ Mከፋ atɔ, need atɔ (nwere ike zuru oke na nha nha), bed na isii " ndị ogbenye ogbenye", niile n'okpuru nna ukwu.  Ọ bụ obodo agharechi na ụlọ ọgwụ ochie maka ndị ogbenye na-ahụ n'ihu ndị Elu London.  N'afọ 1273, mgbe map gbasara njikwa ya, Queen Eleanor nyere ikike ọhụrụ, na-edobe Nkwado ntọala maka ndị eze echere England.  [3] Ruo afọ 678, ntọala ahụ gara n'ihu na-arụ ọrụ ya na East End nke London n'agbanyeghị ihe isi ike na oge ọhụrụ.  Na mfe afɔ nke 15 aha egwu egwu ya dabara na Katidral St Paul na 1442, akwụkwọ ya akwụkwọ ikike ikike nke mere ya na 23-acre (93,000 m na-amachibido onwe ya na ụlọ nke ya, ndị isi na ụlọ ikpe,  ndị niile na- ikike ụka na obodo obodo London

Ọnọdụ onwe ya na eziokwu ahụ bụ nke nne Queen nwe ya ma ili ya, nha na agbaze ya mana ewe hardware ya n'ụdị Protestant.  Ọ gara n'ihu na-adị site na mgbasa nke oge: mgbasaghachi na Roman okpuru n'okpuru Mary, pụọ na Anglicanism n'okpuru Elizabeth I na Puritan Revolution.  Otú ọ dị, ọ dị, ọ na-egosi na-eso nwoke na-eso nwoke na-eso ndị nke dọtara uche ndị iro sitere n'aka ndị Protestant imebiga ihe ókè—dị ka ihe atụ, a ụzọra ya site n'ịbụ onye otu mị mmadụ gbara ọkụ na 1780  Gordon Riots site n'aka ụkpụrụ ndị na-akwado nkwado

. Saịtị na 1236, mpaghara ahụ nwere ndị Juu, biri na mpaghara ahụ maka nchekwa nke ndị eze elu na ebe nchekwa ya.  Ndị Juu ịgbaba n' lumina Elu ahụ ọtụtụ ugboro na ọ na-akpọ ala otu n'ime oge ndị ahụ, na 1267, n'oge Agha Barons nke okpukpe, bụ ụgwọ nke njikọ ya n'oge nnochibido.  [1] Ndokwa a dịgidere ruo mgbe a ịchụpụrụ ndị Juu na England na 1290

.

Ka ọ na-erule oge Henry nke Asatọ, e nwere ụlọ 1,000 (gụnyere ebe a na-eme mmanya - Red Lion Brewery ) na mpaghara ahụ, nke nwere ọtụtụ ndị mba ọzọ, ndị na-akwagharị akwagharị na ndị akwụna, na-agbakọta n'okporo ụzọ dị warara (nke nwere aha dịka Dark Entry, Cat's Hole, Shovel Alley, Rookery na). Pillory Lane) na ọtụtụ ụlọ ndị a na-arụzi nke ọma - John Stow 's 1598 "Nnyocha nke London" kpọrọ ha "obere ụlọ na ụlọ obibi, nwere dị ka ndị bi, Bekee na ndị ọbịa [ya bụ ndị mba ọzọ], karịa karịa obodo ụfọdụ dị na England. . [2] Ebe ọ bụ na mmachibido iwu obodo emetụtaghị ebe a, ndị omenkà si mba ọzọ nwere mmasị na nnwere onwe, dịkwa ka ọtụtụ ndị ọrụ ụgbọ mmiri na ndị na-anya mmiri .

E kweghị ka ụgbọ mmiri ndị mba ọzọ jiri ụgbọ mmiri dị n'ime Obodo ahụ, na St Katharine's Quay bịara jiri ya mee ihe nke ukwuu maka ibutu ndị a, karịsịa ụgbọ mmiri Dutch. Ọtụtụ ndị France biri ebe a, mgbe Calais nwụsịrị. Ọnụ ọgụgụ buru ibu sitere na mpaghara Hammes na Guisnes, na-eduga na akụkụ nke Precinct nke a na-akpọ Hangman's Gains.

N'oge Spanish Armada, Queen Elizabeth chọrọ ịghọta ọnụ ọgụgụ na mmalite nke ndị mba ọzọ na London. N'oge ahụ obere Precinct gụnyere ndị mba ọzọ 425 ọtụtụ n'ime ha bụ ndị na-akpụ akpụ akpụkpọ ụkwụ, na ọtụtụ n'ime ndị Bekee na-arụ ọrụ dị ka ndị ọrụ ụgbọ mmiri. Ndị mba ọzọ gụnyere 328 Dutch, 69 French (ọtụtụ ndị na-akpa okpu), 12 Scots, 8 Danes, 5 Poles, 2 Spaniards na 1 Italian. O dochaghị anya ma a na-agụ ndị si Calais a dọọrọ n'agha gaa na ndị France ma ọ bụ na a na-ewere ha dị ka ndị Bekee.

  1. Knight (1851). London. H. G. Bohn, 1–. Retrieved on 20 June 2013. 
  2. Allen (1839). The History and Antiquities of London, Westminster, Southwark, and Other Parts Adjacent. G. Virtue. Retrieved on 20 June 2013.