Ntọala Osisi Taa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Plant A Tree logo

   The Plant A Tree Today Foundation (PATT) bụ òtù na-abụghị nke gọọmentị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi nke nwere ọrụ ndị isi na United Kingdom na Thailand. E guzobere ya na 2005, PATT na-anwa ịkwalite mmata gburugburu ebe obibi na ịkwalite omume ka mma na mba ndị na-emepebeghị emepe gburugburu ụwa, ịkụ osisi dị ka ụzọ isi lụso mgbukpọ ọhịa na mgbanwe ihu igwe ọgụ. Ịkụ osisi na-enyere aka iweghachite ọhịa n'ala e wepụrụ.[1] Ịkụ osisi na-arụkwa ọrụ na mgbanwe ihu igwe.[2]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Ntọala na ebumnuche[dezie | dezie ebe o si]

The Plant A Tree Today Foundation ma ọ bụ P.A.T.T., bụ nke Andrew Steel haziri na Nọvemba 2005, onye guzobere nzukọ ahụ dị ka ụzọ isi lụso mgbukpọ ọhịa na-aga n'ihu ọgụ na mba ndị na-emepebeghị emepe gburugburu ụwa site na agụmakwụkwọ ọha na eze na mkpọsa ịkụ osisi.[3][4][5] Otu ahụ bụ òtù ọrụ ebere edebanyere aha na United Kingdom kemgbe afọ 2006.[6]

N'oge na-adịghị anya mgbe a malitere ya, PATT malitere ịrụ ọrụ na onye ndụmọdụ UK na-anakọta ego The Midas Partnership, nke nyere aka n'ọgbọ nke isi mmalite nke otu ahụ.[5] A na-eme ọrụ ịnakọta ego na UK na Thailand, mba na-echegbu onwe ya maka nzukọ ahụ.[5]

Ọ bụkwa ntọala edebanyere aha na Thailand. Steel nọgidere bụrụ onye nduzi nke ntọala ahụ, nke Charlotte Whalley nyere aka.

PATT na-arụ ọrụ iji mee ka a mara nsogbu gburugburu ebe obibi zuru ụwa ọnụ, mkpọsa maka omume gburugburu ebe obibi ka mma ma mee ihe megide mgbukpọ ọhịa na mgbanwe ihu igwe site na ịkụ osisi. Ọ na-etinye n'ọrụ ịkụ osisi na carbon offsetting na azụmaahịa ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi, na-enye agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi na ụlọ akwụkwọ ndị dị na mba ndị na-emepe emepe, ma na-akwado ọrụ mmepe obodo na obodo ndị dị n'ime ime obodo na-elekwasị anya na ịkụ osisi na ime ọhịa.

Ọrụ mgbake ọhịa nke PATT kwadoro na-anwa ime ka ọtụtụ ndị mmadụ sonye n'etiti obodo ndị ahụ metụtara. Dịka ọmụmaatụ, ọrụ mgbake ọhịa nke afọ 2008 na Phetchaburi, Thailand, kpọkọtara ụmụ akwụkwọ, ndị mọnk, ndị ọrụ gọọmentị, na ndị obodo na ndị ọrụ ọhịa n'ịkụ ihe karịrị osisi 2,500.[7] A kụrụ ụdị osisi ndị dị n'ime ọhịa mebiri emebi site na igbu osisi na mgbalị iji weghachite ebe obibi anụmanụ.[7] A ga-eji oké ọhịa okpomọkụ dị ala e weghachiri n'ọdịnihu dị ka ngwá ọrụ maka agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi n'ọdịnihu.[7]

Carbon Bank na Village Development Project[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2009, e nyere Carbon Bank na Village Development Project nke PATT kwadoro onyinye SEED nke United Nations kwadoro na 2009.[8] SEED Initiative, nke United Nations Environmental Programme, United Nations Development Programme na International Union for the Conservation of Nature guzobere, na-achọpụta ma na-akwado ụlọ ọrụ ndị na-ahụ maka mpaghara na mba ndị na-emepe emepe nke na-arụ ọrụ iji melite ndụ ma jikwaa ihe onwunwe okike n'ụzọ na-adịgide adịgide.[9]

Carbon Bank na Village Development Project lekwasịrị anya n'ime obodo 48 dị na Thailand, na-enyere aka iguzobe ọhịa obodo na usoro micro-finance na nke ọ bụla, nke ndị obodo n'onwe ha na-achịkwa.[3] N'ikpeazụ, a na-atụ anya na a ga-eme ka ala mebiri emebi dị n'obodo ndị a dịghachi mma ma belata mgbanwe ihu igwe site na ọrụ ahụ, ebe n'otu oge ahụ, a na'ime obodo na-eme ka akụ na ụba dị mma.[3]

Ihe Omume Mmụta UK[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2012, PATT malitere mmemme iji sonye na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụlọ akwụkwọ praịmarị 600 na UK iji nye ihe agụmakwụkwọ, gụnyere atụmatụ nkuzi n'ịntanetị na ihe omume ndị ndị ndị nkuzi ga-ebudata ma jiri ya mee ihe na klas. A na-ejikọta ihe agụmakwụkwọ na usoro agụmakwụkwọ mba, na-enye ohere ka ọgbọ na-abịa n'ọdịnihu mara mgbanwe ihu igwe na nsogbu ndị na-abịa na okpomọkụ ụwa.

Ihe omume ahụ gụnyere saịtị intranet maka ụmụ akwụkwọ na ndị nkuzi iji kwurịta okwu ma lelee atụmatụ nkuzi, yana inwe ike iso ndị ọzọ na mmemme ahụ na-emekọrịta ihe. Eziokwu na-akwado ihe onwunwe, dị ka kamera weebụ na vidiyo site na anụ ọhịa site n'etiti ọhịa, na-egosi ọrụ mgbake osisi nke PATT na-arụ. Map dịkwa iji kọwaa ọrụ ndị na-aga n'ihu na ndị ga-abịa n'ọdịnihu.

Ihe omume[dezie | dezie ebe o si]

The Plant A Tree Today Foundation na-arụ ọrụ dị iche iche n'ụwa niile:[10]Àtụ:Col-start Àtụ:Col-break Thailand

Àtụ:Col-break Indonesia

India

South Africa

Malaysia

Àtụ:Col-endÒtù ahụ kwuru na ọ na-ezube ịkụ 1 nde osisi na Thailand na 2011.[4]

Usoro iheomume[dezie | dezie ebe o si]

  • 2 Nọvemba 2005 - E guzobere Ntọala PATT[11]
  • 7 Disemba 2006 - PATT ghọrọ ndebanye aha Charitable Foundation na United Kingdom
  • 2006 - Ntinye nke ụlọ akwụkwọ Thailand Tree Nurseries[12]
  • June 2007 - Carbon Free Development Village Development oru ngo malitere na Thailand
  • 9 Eprel 2008 - Ọrụ malitere na Indonesia na Sideman Village, Bali, na ịkụ osisi maka Matthew Faid Memorial Forest[13]
  • 11 Julaị 2008 - PATT ghọrọ Ntọala Ndebanye aha na Thailand[14]
  • Ọktoba 2008 - Ọrụ malitere na India site na mmekorita n'etiti PATT na SAGE Foundation. Ọrụ mbụ maka Standard Chartered Bank nke e mere na INS Trata na Worli.
  • Disemba 2008 - Ogige Eco Kids malitere na Thailand[15]
  • 22 Eprel 2009 - Ọrụ malitere na South Africa na njikọ aka na World Environment Day.
  • 12 Mee 2009 - Onyinye SEED nke United Nations.
  • Onye guzobere PATT Foundation, Andrew Steel nwetara nzere doctorate n'ihi nkwenye ya na ọrụ ebere na July 2012 site na Mahadum Hull.[16]
  • Nọvemba 2012 - UK Primary Schools Programme malitere.[17]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. ReForest Now | Plant trees (en). ReForest Now. Retrieved on 2022-10-19.
  2. Sheldon (2021-09-27). We need more trees to fight climate change – but in the right places (en-US). Food & Trees for Africa. Retrieved on 2022-10-19.
  3. 3.0 3.1 3.2 "Bazaar of Ideas," United Nations ESCAP Environmental and Development News, vol. 9, no. 4 (December 2009), pg. 4.
  4. 4.0 4.1 Angus Young, "Campaign Branches Out," Hull Daily Mail, March 2, 2011.
  5. 5.0 5.1 5.2 Howard "Midas Attends The Plant A Tree Today Foundation 2nd Birthday Dinner, Bangkok, Thailand," UK Fundraising, 12 November 2007.
  6. Charity overview. Apps.charitycommission.gov.uk. Retrieved on 2016-08-09.
  7. 7.0 7.1 7.2 "Bangkok Buzz," Hua Hin Observer, Issue 152 (August 2008).
  8. 2009 SEED Award Winner: Carbon Bank and Village Development Project. SEED. Archived from the original on 2016-08-18. Retrieved on 2016-07-02.
  9. About SEED. SEED. Archived from the original on 2016-06-01. Retrieved on 2016-07-02.
  10. PATT Projects - All. www.pattfoundation.org. Archived from the original on 3 February 2010. Retrieved on 17 January 2022.
  11. PATT Foundation. PATT Foundation (2013-01-24). Retrieved on 2016-08-09.
  12. PATT Foundation (Plant A Tree Today). australian embassy bangkok sponsor patt nursery programme - plant a tree today. Ammado.com. Archived from the original on 2016-08-20. Retrieved on 2016-08-09.
  13. The PATT Foundation : Progress Report 2014. Selectiveasia.com. Archived from the original on 2016-10-09. Retrieved on 2016-08-09.
  14. Bali International Consulting group : UNFCCC COP 13 - CSO Forum. Bicg.org. Retrieved on 2016-08-09.
  15. Plant a Tree today!. Bangkok Market (2009-03-05). Archived from the original on 2016-08-21. Retrieved on 2016-08-09.
  16. Andrew Steel - University of Hull. www2.hull.ac.uk. Retrieved on 2016-07-07.
  17. Climb For Change 2014 launched! - PATT foundation. PRLog.org (2014-03-17). Retrieved on 2016-08-09.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]