Ntọala maka Mmụta Gburugburu Ebe Obibi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

   

Foundation for Environmental Education
Abbreviation FEE
Formation 1981; 42 years ago (1981)
Type NGO
Legal status Non-profit
Headquarters Copenhagen, Denmark
Region served
Worldwide
Main organ
General Assembly
Staff
15
Website http://www.fee.global/

The Foundation for Environmental Education (FEE) bụ òtù na-esorịta, nke na-agụnye uru na- ike na-adịgide site na njikọ gburugburu ebe obibi. FEE na-arụsi ọrụ ike site na mmemme ise; Ọkọlọtọ na-acha anụnụ anụnụ, Ụlọ Akwụkwọ Eco-Schools, Ndị na-eto eto na-ede akụkọ maka gburugburu ebe obibi (YRE), Ịmụ maka oke ọhịa (LEAF) na Green Key International. Ọ nwere ndị otu na mba 77 n'ụwa niile.

Òtù ndị otu[dezie | dezie ebe o si]

FEE bụ òtù nche anwụ nke mba ụwa nwere otu òtù mba ọ ala na-ahụ anya FEE na ọkwa mba ma na-ahụ maka mme egwuregwu FEE na mba. FEE nwere òtù ndị otu na mba 77 n'ụwa niile.

Mgbe a nabatara otu mba dị ka onye otu FEE ọ na-aghọ "onye mmekọ nke FEE". N'ime afọ 3-5 nke ịbụ onye otu FEE, nzukọ ahụ ga-aghọ "onye otu FEE zuru oke" (nke pụtara na ọ emezuru ma ọ dịkarịa ala mmemme FEE abụọ).

E wezụga ndị otu mba / ndị otu FEE zuru oke, ụlọ ọrụ mba ụwa / òtù mba ndị ọzọ nwekwara ike ịghọ ndị otu F EE, na FEE, n'otu aka ahụ, nwere ụfọdụ ndị mmadụ dịka onye otu FEE.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

I Foundation for Environmental Education na 1981 dị ka Foundation for Environmental Education in Europe (FEEE). Otú ọ dị, na nhụnanya afọ iri abụọ ya, nke e mere na Copenhagen na 2001, ihe ahụ, n'ihi ihe na- ike elu site na aka Europe, ndị na-wanye ụwa niile ma ndị "Europe" site na aha ya nọ Ntọala maka mmụta gburugburu ebe obibi (FEE).

Ihe mmemme Blue Flag na 1985 na France. N'afọ 1987, e echiche nke ebi onyinye ahụ na FEE. Afọ a bụkwa Afọ Europe maka gburugburu ebe obibi nke European Union, ya mere, a na-egosi Blue Flag na ọkwa Europe (mba 10) na-egosi dị n'etiti FEE na European Commission.

N'afọ 1987, e nwere naanị ndị otu FEE ise (Italy, Spain, France, Germany na Denmark). Mgbe a malitere Blue Flag na mba isii ndị ọzọ dị na Europe, FEE malitere ịchọ òtù dị ka ndị otu FEE iji mee ka Blue Flag na-agba ọsọ. Na ngwụcha afọ 1980 na mmalite afọ 1990, e mere nnukwu mgbanwe iwu maka FEE.

N'afọ 1994, e mere Eco-Schools na Young Reporters for the Environment Programs dị ka mmemme nke abụọ na nke atọ nke FEE.

Ihe omume Learning about Forests (LEAF) malitere na 2000 na Green Key Programme na 2003. Ha abụworị mmemme mba niile tupu nke ahụ mana a na-etinye ha n'ọrụ ruo ọtụtụ afọ dị ka mmemme FEE site na iji kọmitii nduzi mpụga.

N'etiti afọ ndị 1990 e guzobere imekọ ihe ọnụ na United Nations Environment Programme (UNEP) na World Tourism Organization (UNWTO), ma mepụta akwụkwọ ntuziaka maka njikwa mpaghara osimiri na ihe atụ nke Blue Flag. Site na nkwado ọzọ sitere na UNEP, e mere ogbako na Caribbean, Africa na Eshia. Mmasị toro ngwa ngwa na mpaghara Caribbean ma gosipụta mmasị siri ike site na South Africa.

N'afọ 2003, FEE bịanyere aka na "Memorandum of Understanding" (MoU) na UNEP nke "na-eme ka ndị dị ogologo oge dị n'etiti UNEP na FEE ma na-enye usoro maka imekọ ihe ọnụ ogologo oge na mpaghara ndị ọzọ. nwere akara na ngwaọrụ, akara na mmata ọha na eze maka ike na-adịgide n'ụwa niile". MoU a na-enye ihe ndabere siri ike maka ọrụ a rụworị na ndị ọrụ n'etiti FEE na UNEP, ndị makabata iwe mmemme FEE na ọrụ ndị na- ya, ndị na mba ndị na-emepe ego na ndị nwere ike na nyere na ike .

A bịanyere aka na MoU ọzọ na 2007 na UN World Tourism Organization, ebe a nabatara mmemme ndị metụtara njem nleta nke FEE.

Global Forest Fund nke FEE[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka otu nzukọ na-akwalite mmepe na-adịgide adịgide, FEE guzobere Global Forest Fund iji gbochie ikuku CO2 site na njem. Ego a na-enweghị uru na-etinye pasent 90 nke ego ọ na-enweta kpọmkwem n'ịkụ osisi na mgbalị nkwụghachi ụgwọ CO2 ndị ọzọ jikọtara ya na ọrụ agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi.

Ndị nta akụkọ na-eto eto maka gburugburu ebe obibi[dezie | dezie ebe o si]

Young Reporters for the Environment bụ mmemme nke ntọala ahụ. Njikọ mba ụwa nke ndị ntorobịa nọ n'ihe karịrị mba 25, ọ na-akwalite ngwọta maka nsogbu gburugburu ebe obibi site na nyocha akụkọ.

Na mba [?] ọkwa, ndị sonyere na-ahọrọ nsogbu gburugburu ebe obibi iji nyochaa, na ebumnuche nke ịkọrọ ọha na eze ozi na ngwọta dị mkpa. Ụmụ akwụkwọ na-eme ezigbo ajụjụ ndị nta akụkọ ma kọọ nchọpụta ha n'ụdị edemede, foto / edemede foto ma ọ bụ vidiyo.

A na-emekwa asọmpi mba ụwa kwa afọ.[1]

Ihe omume[dezie | dezie ebe o si]

Ntọala maka agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi bụ òtù na-abụghị nke gọọmentị, nke na-enweghị uru na-akwalite mmepe na-adịgide adịgide site na agụmakwụkwọ na gburugburu ebe obibi, ma na-arụsi ọrụ ike na mmemme ise:

  • Flag na-acha anụnụ anụnụ[2]
  • Ụlọ akwụkwọ gburugburu ebe obibi,[3]
  • Ịmụta Banyere Oké Ọhịa (LEAF),[4]
  • Green Key International[5]
  • Ụlọ akwụkwọ gburugburu ebe obibi.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Young Reporters: Who are we?. Foundation for Environmental Education. Archived from the original on 30 March 2019. Retrieved on 17 April 2019.
  2. Blue Flag. Blueflag.global. Retrieved on October 28, 2016.
  3. Eco-Schools. ecoschools.global. Retrieved on October 28, 2016.
  4. Learning about Forests. Leaf.global. Retrieved on October 28, 2016.
  5. Green Key. Greenkey.global. Retrieved on October 28, 2016.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]