Nyakyusa language
Nyakyusa Ngonde | ||
---|---|---|
Spoken in: | Tanzania, Malawi | |
Total speakers: | 1,359,000 | |
Language family: | Nnijer–Kongo Atlantic–Congo Volta-Congo Benue–Congo Bantoid Southern Bantoid Nyakyusa | |
Language codes | ||
ISO 639-1: | none | |
ISO 639-2: | —
| |
ISO 639-3: | nyy
| |
Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. |
obere ụdị nke | Nyakyusa-Ndali ![]() |
---|---|
mba/obodo | Tanzania, Malawi ![]() |
ụmụ amaala ka | Chitipa district, Karonga District, Mbeya Region, Njombe Region, Simiyu Region ![]() |
Ọkwa asụsụ Ethnologue | 5 Na-etolite ![]() |
Nyakyusa, ma ọ bụ Nyakyusa-Ngonde, bụ asụsụ Bantu nke ndi obodo Tanzania na Malawi nke ndị Nyakyusa na-asụ gburugburu nsọtụ ugwu nke Ọdọ Mmiri Malawi. Enweghị otu aha maka asụsụ ahụ n'ozuzu ya; olumba ya bụ Nyakyusa, Ngonde (Konde), Kukwe, Mwamba (Lungulu), na Selya (Salya, Seria) nke Tanzania. N'ileghara prefixes asụsụ Bantu Iki- na Ki-, a makwaara asụsụ ahụ dị ka Konde ~ Nkhonde, Mombe, Nyekyosa ~ Nyikyusa, na Sochile ~ Sokili.
A na-edekarị asusu Sukwa dị ka olumba ọzọ; Otú ọ dị, dị ka Nurse (1988) na Fourshey (2002) si kwuo, ọ bụ olumba nke Lambya.
Na Malawi, a na-asụ Nyakusa na Kyangonde n'akụkụ ugwu nke Karonga District, n'ikperé mmiri nke Ọdọ Mmiri Malawi, nso ókèala ya na obodo Tanzania, ebe a na- asụ Nkhonde n'etiti mpaghara ahụ, gụnyere n'obodo Karonga.[1]
Dị ka Nnyocha Mapping Asụsụ maka Northern Malawi, nke Centre for Language Studies nke Mahadum Malawi nwere, si kwuo, "Nyakyuska, ọ bụ ezie na mmadụ ole na ole na-asụ ya, ọkachasị na Iponga na mpaghara Sub T / A Mwakawokoī, a na-ewere ya dị ka asụsụ nne na nna nke Kyangonde na Chinkhonde sitere na ya. Kondeyang, n'aka nke ọzọ, a na-ewere ya dị ka asụsụ / olumba kachasị mma na nke kachasị mma na mpaghara ahụ. ... A na-ahụ Chinkhonde dị ka olumba nke Kyangonde nke Citumbuka nwere mmetụta dị ukwuu. "[2]
Otu nnyocha ahụ nwere akụkọ ọdịnala (Tortoise na Hare) na Chinkhonde na asụsụ ndị ọzọ nke Northern Malawi, yana ụfọdụ okwu ntụnyere.[3]
N'okpuru ebe a bụ Tortoise na akụkọ ọdịnala Hare na Chinkhonde.
Ihe odide sitere na Bible
Mwalululu, Yehova ikwisa kutwabula ku nifwa, kangi inifwa yitisa kuyako bwila na bwila!
Nsụgharị
N'oge na-adịghị anya, Jehova ga-atọhapụ ụmụ mmadụ niile n'ọnwụ, ọnwụ ga-apụkwa ruo mgbe ebighị ebi!
Asụsụ Nyakyusa na-apụ n'anya n'ihi na a na-asụ Bekee, Igbo na Swahili.
Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).[4]
Usoro ide ihe
[dezie | dezie ebe o si]a | b | nd | na | f | g | ngʼʼ | h | i | ị ị | j | k | l | m | n | o | p | s | t | u | ụ ụ ụ ụ | w | na |
a | b | nd | na | f | g | h | i | ya | j | k | l | m | n | ngʼʼ | o | p | s | t | u | U | w | na |
a | b | na | f | g | h | i | Ọdịdị | j | k | l | m | mb | n | nd | ng | ngʼʼ | nj | ny | o | p | s | t | u | N'anya | w | na |
Ịgụ ihe ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]Bastian Persohn (2017). Okwu na Nyakyusa: Ikwasị anya na oge, akụkụ, na modality. Berlin: Language Science Press http://langsci-press.org/catalog/book/141. . DOI 10.5281/zenodo.926408. Mepee ohere.
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Centre for Language Studies map of Northern Malawi Languages.
- ↑ Language Mapping Survey (2006), p. 17.
- ↑ Language Mapping Survey p.63 and 70-71.
- ↑ [1], p. 17.