Gaa na ọdịnaya

Nyakyusa language

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Nyakyusa
Ngonde
Spoken in: Tanzania, Malawi
Total speakers: 1,359,000
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Volta-Congo
   Benue–Congo
    Bantoid
     Southern Bantoid
      Nyakyusa
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: nyy
Nyakyusa language
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeNyakyusa-Ndali Dezie
mba/obodoTanzania, Malawi Dezie
ụmụ amaala kaChitipa district, Karonga District, Mbeya Region, Njombe Region, Simiyu Region Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue5 Na-etolite Dezie

Nyakyusa, ma ọ bụ Nyakyusa-Ngonde, bụ asụsụ Bantu nke ndi obodo Tanzania na Malawi nke ndị Nyakyusa na-asụ gburugburu nsọtụ ugwu nke Ọdọ Mmiri Malawi. Enweghị otu aha maka asụsụ ahụ n'ozuzu ya; olumba ya bụ Nyakyusa, Ngonde (Konde), Kukwe, Mwamba (Lungulu), na Selya (Salya, Seria) nke Tanzania. N'ileghara prefixes asụsụ Bantu Iki- na Ki-, a makwaara asụsụ ahụ dị ka Konde ~ Nkhonde, Mombe, Nyekyosa ~ Nyikyusa, na Sochile ~ Sokili.

A na-edekarị asusu Sukwa dị ka olumba ọzọ; Otú ọ dị, dị ka Nurse (1988) na Fourshey (2002) si kwuo, ọ bụ olumba nke Lambya.

Na Malawi, a na-asụ Nyakusa na Kyangonde n'akụkụ ugwu nke Karonga District, n'ikperé mmiri nke Ọdọ Mmiri Malawi, nso ókèala ya na obodo Tanzania, ebe a na- asụ Nkhonde n'etiti mpaghara ahụ, gụnyere n'obodo Karonga.[1]

Dị ka Nnyocha Mapping Asụsụ maka Northern Malawi, nke Centre for Language Studies nke Mahadum Malawi nwere, si kwuo, "Nyakyuska, ọ bụ ezie na mmadụ ole na ole na-asụ ya, ọkachasị na Iponga na mpaghara Sub T / A Mwakawokoī, a na-ewere ya dị ka asụsụ nne na nna nke Kyangonde na Chinkhonde sitere na ya. Kondeyang, n'aka nke ọzọ, a na-ewere ya dị ka asụsụ / olumba kachasị mma na nke kachasị mma na mpaghara ahụ. ... A na-ahụ Chinkhonde dị ka olumba nke Kyangonde nke Citumbuka nwere mmetụta dị ukwuu. "[2]

Otu nnyocha ahụ nwere akụkọ ọdịnala (Tortoise na Hare) na Chinkhonde na asụsụ ndị ọzọ nke Northern Malawi, yana ụfọdụ okwu ntụnyere.[3]

N'okpuru ebe a bụ Tortoise na akụkọ ọdịnala Hare na Chinkhonde.

Ihe odide sitere na Bible

Mwalululu, Yehova ikwisa kutwabula ku nifwa, kangi inifwa yitisa kuyako bwila na bwila!

Nsụgharị

N'oge na-adịghị anya, Jehova ga-atọhapụ ụmụ mmadụ niile n'ọnwụ, ọnwụ ga-apụkwa ruo mgbe ebighị ebi!

Asụsụ Nyakyusa na-apụ n'anya n'ihi na a na-asụ Bekee, Igbo na Swahili.

Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).[4]

Usoro ide ihe

[dezie | dezie ebe o si]
Nyakyusa Alphabet (nke e ji mee ihe na magazin Teti) [1]
a b nd na f g ngʼʼ h i ị ị j k l m n o p s t u ụ ụ ụ ụ w na
Nyakyusa Alphabet (Felberg) [1]
a b nd na f g h i ya j k l m n ngʼʼ o p s t u U w na
Nyakyusa Alphabet (SIL) [1]
a b na f g h i Ọdịdị j k l m mb n nd ng ngʼʼ nj ny o p s t u N'anya w na

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Bastian Persohn (2017). Okwu na Nyakyusa: Ikwasị anya na oge, akụkụ, na modality. Berlin: Language Science Press http://langsci-press.org/catalog/book/141. . DOI 10.5281/zenodo.926408. Mepee ohere.

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]