Nzukọ Ndị Oodua

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Oodua Peoples Congress (OPC) bụ òtù Yoruba na-ahụ maka mba, mpaghara, na ndị na eche nche na Naijiria. A makwaara ya dị ka Oodua Liberation Movement (OLM) ma ọ bụ Revolutionary Council nke Naịjiria.[1] Ọ dị na ndịda ọdịda anyanwụ Naịjiria ma nwee nkwado dị n'ime ndị agbụrụ Yoruba.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Oodua Peoples Congress bụ otu ndị Yoruba elites na ndị omenkà guzobere nke gụnyere Dr. Fredrick Fasehun (onye ndú mba mbụ ya), Aare Gani Adams (Aare Ona Kakanfo nke iri na ise nke ala Yoroba), Ibrahim Atanda, Idowu Abobanawo, Mrs. Adebowale (Maman Ijebu), Olumide Adeniji, Tony Ugurube nke Ijaw, Opeyemi Bamidele, Hon. Kayode Oladele, Baba Oluwide Omojola, baba Oja, Bola Aidi, Olubunmi Olusona, na Wole Adebayo na ndị ọzọ ga si.[2]

Ha kpebiri ịmepụta otu nzukọ iji mezuo iwu a kagburu nke Chief Moshood Kashimawo Olawale Abiola, onye Yoruba nke ọtụtụ ndị kwenyere na ọ na-aga mmeri na ntuli aka onye isi ala nke Naijiria ụbọchị iri na abụọ nke Juun n'afọ 1993, nke gọọmentị ndị agha mechara kagbuo tupu ntuziaka emechaa.[3]

Ọ bụ ezie na onye isi oche nke OPC bụ Frederick Fasehun, n'afo 1999 otu òtù nke Gani Adams duziri kewapụrụ onwe ya na nzukọ ahụ, mana ọ nọgidere na-eji aha isi otu ahụ. Ruo mgbe ọ nwụrụ na 2018, ndị Yoruba jidere Fasehun ka ọ bụrụ onye ndú nke OPC. O nyere Ganiu Adams utu aha nke National Coordinator na ndị ọzọ iji mee ka òtù ndị ahụ nọrọ n'okpuru otu ahụ, ebe ọ nọgidere bụrụ onye isi oche na nna ntọala ya. Mgbe ọnwụ Fasehun gasịrị, Oodua People's Congress, òtù ndị ahụ gara n'ihu na otu Fasheun họpụtara onye ndu ọhụrụ, Prince Oshibote. Nke a kwekọrọ n'ọchịchọ Fasehun tupu ya anwụọ.[4]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. O'odua Peoples Congress (OPC). GlobalSecurity.org. Retrieved on 6 April 2022.
  2. Frederick Isiotan Fasehun at 77, Articles | THISDAY LIVE (2015-04-18). Archived from the original on 18 April 2015. Retrieved on 2020-09-15.
  3. Noble. "Nigerian Military Rulers Annul Elections", The New York Times, 24 June 1993. Retrieved on 25 December 2019.
  4. IRIN-WA Update 618 [19991218]. UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs Integrated Regional Information Network (1999-12-18). Retrieved on 2010-04-02.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]