Nzulezo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Nzulezo bụ obodo dị nso n'obodo Beyin, kilomita 90 na mpaghara ọdịda anyanwụ nke ala Takoradi, na mpaghara Jomoro nke di na Western Region nke ala Ghana.[1] Ihe karịrị mmadụ puku use bi na obodo ahụ.[2]

Nzulezu na-eleghara ọdọ mmiri nke Tadane anya, ma bụrụ nke e ji stilts na ikpo okwu mee. N'afọ puku abua , a họpụtara ya dị ka UNESCO World Heritage Site, ọ bụkwa ebe ndị njem nleta na-adọrọ mmasị mgbe nile.[1] Ebe nrụọrụ ahụ na-abawanye isi iyi nke njem nleta, na onye njem nleta na-abịa iji hụ obodo ahụ yana mmanya na-aba n'anya na-emepụta n'obodo ahụ.[2]

Aha "Nzulezo" n'asụsụ Nzema pụtara "elu mmiri", ọ bụkwa obodo nke dị na stilts nke "Ewuture" sitere na nso n'ụsọ oké osimiri ugwu ọdịda anyanwụ.[3] "Ewuture" na-elekọta ụzọ mmiri na njem nke ngwongwo na ndị mmadụ.[3] Dị ka akụkọ mgbe ochie si kwuo, otu ìgwè ndị si Oualata, obodo dị na Alaeze Ukwu Ghana oge ochie na Mauritania nke oge a, wuru obodo ahụ, nke sitere na ịgbaso snail. N'ihi ya, snail bụ ihe oyiyi ma ndị Nzulezo na-asọpụrụ ya.[4]

The eji mara ndị bi na ya bụ ọrụ ugbo, ebe ịkụ azụ na-arụ ọrụ nke abụọ. Ndị bi n'ógbè ahụ na-ahụ ọdọ mmiri ahụ dika the nchebe ya pụọ n'ihe ize ndụ ụfọdụ (dịka ọkụ).[1] Obodo nta ahụ nwere ụfọdụ n'ime ụlọ ndị mmiri kpuchiri n'ụzọ ụfọdụ site na idei mmiri na 2009.[5]

Obodo nta a nwere ọnụ ọgụgụ dị nta nke ndị nọọsụ na ikike nlekọta ahụike ndi bi ebe ahu.Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; refs with no name must have content[2]

E nwere ụlọ akwụkwọ praịmarị ma mgbe ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ praemmarị gachara ga-ahapụ obodo ahụ ịga ụlọ akwụkwọ sekọndrị na mahadum.[6] Agbanyeghị, ka ọ na-erule afọ 2019, e nwere ụkọ ndị nkuzi maka obodo ahụ.[2]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Nzulezu Stilt Settlement - UNESCO World Heritage Centre Retrieved on 2009-03-26.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Aisha Salaudeen and Rachel Wood. Ghana's floating village is trying to balance its ancient traditions in a modern world (en). CNN. Retrieved on 2022-04-22.
  3. 3.0 3.1 Valsecchi (2011). Power and state formation in West Africa : Appolonia from the Sixteenth to the Eighteenth Century, Allan Cameron, New York: Palgrave Macmillan. ISBN 978-0-230-37069-2. OCLC 892799728. 
  4. Nzulezo Stilt Village (en-US). touringghana.com (2016-03-21). Retrieved on 2021-01-05.
  5. Floods Hit Western Nzema (en). Modern Ghana. Retrieved on 2022-04-22.
  6. Aisha Salaudeen and Rachel Wood. Ghana's floating village is trying to balance its ancient traditions in a modern world (en). CNN. Retrieved on 2021-01-05.
Nzulezo
Ogbè
mba/obodoGhana Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaWestern Region Dezie
nhazi ọnọdụ5°1′14″N 2°35′52″W Dezie
ihe omume dị ịrịba amaUNESCO World Heritage Site record modification Dezie
heritage designationGhana’s material cultural heritage, Tentative World Heritage Site Dezie
World Heritage criteriaWorld Heritage selection criterion (i), World Heritage selection criterion (iii), World Heritage selection criterion (v) Dezie
Map