O. C. Adesina

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
O. C. Adesina
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyereOlutayo Dezie
aha ezinụlọ yaAdesina Dezie
Ọrụ ọ na-arụresearcher, historian, academic Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan, Mahadum nke Ibadan Dezie

Olutayo Charles Adesina bụ prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme na Mahadum Ibadan .[1][2] Mmasị nyocha ya dị na mpaghara akụkọ akụ na ụba nke West Africa, akụkọ ihe mere eme nke mmepe, na akụkọ ihe mere mere eme nke Naijiria. Adesina bụ onye otu Nigerian Academy of Letters. Ọ rụrụ ọrụ n'oge dị iche iche dị ka Onye isi nke Ngalaba Akụkọ Ihe Mere Eme na Mahadum Ibadan.[3]

Agụmakwụkwọ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Adesina gụrụ akwụkwọ na Mahadum Obafemi Awolowo (OAU, nke bụbu Mahadum of lfe), ebe ọ nwetara nzere bachelors (n'afọ 1985), nzere Masters (na 1989), na nzere Doctorate ya (n'afọ 1994) niile na akụkọ ihe mere eme. Site n'afọ 1989 ruo n'afọ 1991, Adesina rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka nkuzi na Mahadum Obafemi Awolowo, Ile-Ife (1989-91), na onye nkuzi Grade III na Adeyemi College of Education, Ondo, Nigeria site n'afọ 1991 ruo 1993. O sonyeere ngalaba nke Ngalaba Akụkọ Ihe Mere Eme, Mahadum Ibadan n'afọ 1993, na-arịgo n'ọkwa prọfesọ zuru oke n'afọ 2007.[4] Ka oge na-aga, Adesina jere ozi dị ka onye isi ngalaba ugboro atọ (2001-2003, 2006-2008 na 2019-2021), yana dịka onye nduzi nke Mahadum Center for General Studies.

N'afọ 1994, Adesina bụ onye nrite onyinye nke United States Information Agency na Boston College, Massachusetts. O nwetakwala ọtụtụ onyinye nleta pụrụ iche, gụnyere Fellowship of Salzburg Seminar, Austria (2001); Fellow of the Atlantic History, Charles Warren Center, Harvard University (1998); African Visiting Fellow, Rhodes Chair of Race Relations, St Antony's College, Oxford (2004/2005); na, Fellow of The Institute of Advanced Studies, Jawaharlal Nehru University, New Delhi (2009).[5]

N'afọ 2004 nakwa n'afọ 2014, Adesina bụ prọfesọ nleta na Mahadum Kennesaw State, Georgia, US. N'ọnwa Ọktoba 2019, ọ bụ onye nkuzi nleta pụrụ iche na Centre for African Studies, Shanghai Normal University, Shanghai, China.[6]

Adesina bụ onye nchịkọta akụkọ nke Africa Review ugbu a.[7] N'ọnwa Mee 2017, a họpụtara Adesina dị ka onye isi oche nke Society of Nigerian Archivists, na-anọchi Gabriel Alegbeleye.[8] N'afọ 2018, a nabatara ya dị ka Fellow of the Nigerian Academy of Letters .[9][10]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Naịjirịa na narị afọ nke iri abụọ: Akụkọ ihe mere eme, Ọchịchị na Ọha. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Adesina, Olutayo Charles "Mmeri Egwuregwu Egwuregwu nke Chi nyere ikike: Amụma, Ncheta A Ma Ama na Ihe Ndị pụrụ iche nke Ebe". Na Global Perspectives on Sports and Christianity, peeji nke 80-95. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Adesina, Olutayo C. "A Terrain ... Angels Would Fear to Tread": Biographies and History in Nigeria", Southern Journal of Contemporary History 45, No. 1, (2020): 6-29.[11]
  • Adesina, Olutayo C. "Akụkọ nkuzi na narị afọ nke iri abụọ na Nigeria: Ihe ịma aka nke Mgbanwe. Akụkọ ihe mere eme n'Africa 33 (2006): 17-37.[12]
  • Adesina, Olutayo C. "Globalization and the Unending Frontier: An Overview. Journal of Global Initiatives: Policy, Pedagogy, Perspective 3, no. 2 (2010): 107-110.
  • Adesina, Olutayo C. "Nchịkwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Naijiria na Mmekọrịta Yoruba-Hausa/Fulani: Njikọ Akụkọ Ihe Mere Eme. " International Journal of Humanistic Studies 4 (2005): 17-33.
  • Adebayo, Akanmu G.; Adesina, Olutayo C. (ed.), Globalization na Transnational Migrations: Africa na ndị Afrịka na Contemporary Global System, Cambridge Scholars Publishing.[13]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Faculty of Arts | ADESINA C. OLUTAYO. www.facultyofartsui.org. Retrieved on 2023-07-03.
  2. Olaniyi (2021-07-07). UI don, Ibadan chief seek end to Nigeria's quota system (en-US). Punch Newspapers. Retrieved on 2023-07-03.
  3. Professor Olutayo Charles Adesina – WATJCentre (en-US). Archived from the original on 2023-07-03. Retrieved on 2023-07-03.
  4. Admin (2016-08-22). ADESINA, Dr. Olutayo Charles (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2023-07-03.
  5. UCL (2021-11-16). Project Team (Nigeria) (en). History. Retrieved on 2023-07-03.
  6. Prof. Olutayo Adesina – Ife Institute of Advanced Studies (en-US). Retrieved on 2023-07-03.
  7. Africa Review (en). Brill. Retrieved on 2023-07-03.
  8. "Adesina Emerges President Society Nigerian Archivist", The Nation, May 19, 2017.
  9. Olutayo Charles Adesina (en-US). Nigerian Academy of Letters. Retrieved on 2023-07-03.
  10. Address by the Vice Chancellor on 13 November, 2018 | University of Ibadan. ui.edu.ng. Retrieved on 2023-07-03.
  11. Adesina (2020-07-14). ""A Terrain…Angels Would Fear to Tread": Biographies and History in Nigeria". Journal for Contemporary History 45 (1). DOI:10.18820/24150509/sjch45.v1.2. ISSN 0258-2422. 
  12. Adesina (2006). "Teaching History in Twentieth Century Nigeria: The Challenges of Change". History in Africa 33: 17–37. DOI:10.1353/hia.2006.0002. ISSN 0361-5413. 
  13. (2009-03-26) in Adebayo: Globalization and Transnational Migrations: Africa and Africans in the Contemporary Global System (in en). Cambridge Scholars Publishing. ISBN 978-1-4438-0804-0.