O. C. Onwudike

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

O. C. Onwudike
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ọrụ ọ na-arụosote onyeisi mahadum Dezie

Ogbonnaya Chikwe Onwudike (amụrụ na 12 Ọktoba 1947) bụ onye agụmakwụkwọ na onye nchịkwa Naijiria bụ osote onye isi nke Mahadum Rhema ugbu a ebe ọ bụ osote onyeisi nke abụọ nke Mahadum Ọrụ Ugbo Michael Okpara site na 2001 ruo 2006.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Onwudike na mpaghara gọọmentị ime obodo Bende nke Abia Steeti na 12 Ọktoba 1947. Ọ gara Methodist College Uzuakoli na 1960 wee nweta asambodo ụlọ akwụkwọ West African na 1964 na asambodo ụlọ ọrụ sekọndrị Cambridge na 1966. Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Mahadum Obafemi Awolowo (nke a na-akpọ Mahadum Ife n'oge ahụ), Ile-Ife na 1970 wee gụsịrị akwụkwọ na nzere na Agriculture na 1973. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, e zigara Onwudike na Sabon-Gida, Jemma na North Central State maka mmemme National Youth Service Corps (NYSC). [1]: 1 

Mgbe otu afọ NYSC gasịrị, Onwudike malitere M.Phil ya. mmemme maka Sayensị Anụmanụ site na Mahadum nke Ife Scholarship Programme mana n'oge na-adịghị anya ndị nchịkwa mahadum gbanwere ya ka ọ bụrụ mmemme PhD. [1] gụsịrị akwụkwọ PhD ya n'afọ 1978.: 1 

N'afọ 1980, site na mkpakọrịta na International Atomic Energy Agency, Onwudike gara Mahadum Colorado State maka ọzụzụ postdoctoral na iji usoro nuklia eme ihe na mmepụta anụmanụ ma nye ya mkpakọrịta site na Matsumae International Foundation Fellowship for Research na Mahadum Nagoya na 1986. [1]: 1 

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị ọkà mmụta[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1975, e mere Onwudike onye enyemaka gụsịrị akwụkwọ, onye nkuzi nke abụọ, n'oge na-adịghị anya ọ ghọrọ osote prọfesọ na 1985 niile na Mahadum Ife. Dị ka osote prọfesọ, e si Ile-Ife bufee Onwudike na Mahadum Federal nke Teknụzụ, Owerri (FUTO) n'ọnwa Ọktoba 1991 ma họpụta ya ka ọ bụrụ prọfesụ zuru oke na 1 Julaị 1994 mgbe ọ nọ na Mahadụ Federal nke Ọrụ Ugbo (nke bụzi Mahadum Michael Okpara nke Ọrụ Ugwu), Umudike . [1]: 1–2 

Mgbe ọ nọ na Umudike, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche mbụ nke College of Animal Science and Animal Health site na 1994 ruo 1996 na osote onye isi oche nke mbụ site na 1996 ruo 1999. [1] jere ozi [2] ka osote onye isi oche nke MOU site na Jenụwarị 2000 ruo Jenụwarụ 2001 na site na 1 Febụwarị 2001 ruo 31 Jenụwaray 2006, osote onye osote onyeisiala nọchiri Prọfesọ Placid Njoku.: 2–3 

[3] [4] prọfesọ nke Nri Anụmanụ na Biochemistry ugbu a na Faculty of Agriculture na Mahadum Rhema, Obeama-Asa - Rivers State na osote chancellor ya ugbu a.

Ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Onwudike [1] site na 1987 ruo 1990 Kọmishọna maka Ọrụ Ugbo na Ihe Ndị Dị n'Oké Steeti Imo (nke gụnyere steeti Imo nke oge a, steeti Abia na Afikpo) na onyeisi oche nke Imo State Agricultural and Development Project.: 3 

Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1981, a nabatara Onwudike dị ka onye otu New York Academy of Sciences . [1]: 2 

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Onwudike lụrụ Nwakaku Onwudeke onye [1] onye na-ahụ maka ọgwụ, ha nwekwara ụmụ ise.: 3 

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 Profile of Professor O. C. Onwudike. National Universities Commission. Profile of Professor O. C. Onwudike. National Universities Commission – via Yumpu.
  2. Office of the VC. College of Engineering and Engineering Technology. Michael Okpara University of Agriculture, Umudike. Archived from the original on 2023-12-05. Retrieved on 2023-12-28.
  3. Ambassador (22 October 2021). MOUAU VC, Prof Iwe, Others Hail Former VC Onwudike At 74 (en-US). Retrieved on 6 December 2023.
  4. CETIN (2021-10-04). "Influence of Supplementation with Plant Extract Mixture on Growth Performance and Blood Parameters in Quail Diets". Acta Veterinaria Eurasia 47 (3): 161–168. DOI:10.5152/actavet.2021.21023.