Jump to content

O. Louis Guglielmi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Guglielmi, "Otu atọ nke mba" (1939). 76.2 x 61 cm. Aha aha a bụ ntụaka maka okwu mmeghe nke Franklin D. Roosevelt na 1937: "Ahụla m otu ụzọ n'ụzọ atọ nke mba enweghị ụlọ na-adịghị mma, uwe na-adịghị mma, enweghị nri nri. … Nnwale nke ọganihu anyị abụghị ma anyị tinyekwuo ihe. n'uba nke ndị nwere ihe dị ukwuu; [1] [2]

Osvaldo Louis Guglielmi (April 9, 1906 - September 3, 1956) bụ onye America na-ese ihe.  A mara ya nke ọma na New York, ma n'oge na-akpa anya echefu ya mgbe ọ nwụsịrị, dị ka okwu na-adịghị anya bịara ndị ndị na-ese ihe dị ka ya.  [1] E nwere ihe dị iche iche nke precisionism, surrealism, geometric abstraction, Regionalism, na mmadụ na ibe ya n'akpa ya.  [2] Ihe ndị ọrụ ya na-ekwukarị ndị ogbenye na isiokwu ndị ọzọ na-ahụ maka mmadụ na ndị agha;  Ọ nilenwụ na ọnwụ na- mgbe ụfọdụ ya tupu agha.  Ya na Walter Quirt na James Guy, ọ bụ onye ama ama nke " social surrealism ".  [3] Mgbe agha ahụ asị, ihe ọrụ ya na-ekiri ihe na nke nke, na ihe ndị dị na cubism, ma ọ jụrụkwara mmetụta nke onwe ya na ọrụ mbụ ya na-akwado ikwupụta "oke ụtọ na ụzọ ndụ nke ndụ n'  onwe ya".  [1] Akwụkwọ ndị New York Times akwụkwọ na ọ dara ya bụ na ọ bụ "onye na-agbazinye ego na-achọ echebe, onye na-achọ mgbagha nke yiri ka ọ na-eri anụ n'ụdị ndị ọzọ". [3]

A mind na Cairo, Egypt, mgbe ọ bụ nwata, o bi na Milan na Geneva mgbe nna ya Ịtali, bụ anụ violin, na-elegharị anya n'ụwa.  Na 1914 nne na nna ya kpọbatara ya na United States, ebe ha bi na Italian Harlem, New York.  Ọ nwere akara na ihe ọkpụkpụ mgbe ọ dị obere ma onye ọrụ na ụlọ ọrụ nkedo.  Ọ gara National Academy of Design na mgbede bido na 1920, ebe ọ na-aga ụlọ akwụkwọ, wee gaa oge niile site na 1923 ruo 1926. N'afọ sochirinụ ọkpara nwa amaala n'onwe .  Ifuru mba n'obi wetara ihe isi ike ego, ma oge ndị siri ike ihe ihe osise ya.  Site na 1935 ruo 1939, ọ na-arụ ọrụ na Federal Art Project, nke na ndị na-ese ihe n'oge eji mba n'obi.  Na 1930s ọ ngosi ọtụtụ oge ngwụcha na MacDowell Colony maka ndị na-ese ihe na Peterborough, New Hampshire . [4]

Guglielmi nwere ihe ngosi mbụ nke otu nwoke na 1938, na- nọmba ọrụ ọhụrụ ya Mental Geography .  N'ịbụ nke Agha Obodo Spen ndọrọ—nke na-egosi àkwà mmiri Brooklyn nke ozi—ọ bụ njirimara aka ná ntĩ na ndị fasizim Europe ịgba ịgbasa.  [1] Guglielmi bụ nke ihe ngosi 1943 "American Realists and Magic Realists" na Museum of Modern Art .  Ya na Army Corps of Engineers nọ na agha n'etiti 1943 na 1945, na ọ bụghị agba.  Na 1950s, o nwere ọnọdụ na Louisiana State University, nke mbụ dị ka onye na-ese ese na mgbe ahụ dị ka onye na-akpa àgwà prọfesọ.  [2] Ọ nwụrụ na 1956 n'ihi nkụchi obi na Amagansett, New York .

Ọrụ Guglielmi dị na nchịkọta nke Art Institute of Chicago, [1] Detroit Institute of Arts, [2] Metropolitan Museum of Art, [3] Museum of Modern Art, [4] San Francisco Museum of Modern Art., [5] Smithsonian.  American Art Museum, [6] na Whitney Museum of American Art . [5]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. FDR's Second Inaugural Address, January 20, 1937. Franklin D. Roosevelt Four Freedoms Park. Four Freedoms Park Conservancy. Retrieved on 2015-02-28.
  2. "One Third of a Nation". Metropolitan Museum of Art. Retrieved on 28 October 2022.
  3. Shirey. "Art; An Irrepressible Eclectic in Retrospect", The New York Times, June 30, 1981. Retrieved on 2018-05-10.
  4. O. Louis Guglielmi. Smithsonian American Art Museum. Retrieved on 28 October 2022.
  5. Louis Guglielmi (en). Whitney Museum of American Art. Retrieved on 28 October 2022.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]