Obiwu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Obiwu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya10 Septemba 1962 Dezie
Ebe ọmụmụUmuahia Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, Odee akwụkwọ Dezie
ebe agụmakwụkwọSyracuse University, University of Jos, Mahadum nke Ȯra Abia Dezie

  

Obioma Paul Iwuanyanwu (amuru 1962) nke amara aha ya dika Obiwu, bu onye Naijiria-Amerika odee na prọfesọ.  Ọ bụ onye lanarịrị ogbugbu ndị Igbo na Naịjirịa (1966–1970), ma na-akụzi World Literature and Critical Theory na ngalaba Humanities na Central State University.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Obiwu na Umuahia, isi obodo Abia steeti na ndịda ọwụwa anyanwụ Naijiria.  Nne na nna ya bụ Ichie Njoku Iwuanyanwu na Lolo Igbeaku Iwuanyanwu bụ ndị Katọlik ma na-azụ ahịa ụlọ oriri na ọṅụṅụ nke ha.  N'oge mgbụsị akwụkwọ nke Obiwu kwụsịrị site na ọgbaghara dị egwu nke malitere na Nigeria na pogrom na Northern Nigeria (1966) na Agha Biafra (1967-70).  N'ịbụ ndị ụgbọ elu ndị iro Naịjirịa nwụdere n'Umuahia, ezinaụlọ Obiwu manyere ha ịgbapụ n'obodo ahụ n'afọ 1968 gaa n'obodo nna nna ya bụ Umueze II, Ehime Mbano, dị n'Imo steeti ugbu a ruo ọgwụgwụ agha ahụ.  Ọ dị afọ atọ mgbe ogbugbu Naijiria malitere megide ndị Igbo, na anọ mgbe agha obodo dara.[1]

Ọgbaghara ndị a, nke gburu ihe dị ka nde mmadụ atọ,[2] metụtara ezinaụlọ ya nke ukwuu ma tinye mmetụta na-enweghị mgbagha n'ebe Obiwu nọ.  Dị ka puku kwuru puku ụmụaka ndị ọzọ nọ n'agbata otu afọ na ise, Obiwu tara ahụhụ site na mmetụta kwashiorkor, n'ihi nchichi nke gọọmentị Naijiria gbochiri ibubata nri na ihe enyemaka na Biafra.[3][4]

Ọ gara n'ihu na-amụ asụsụ Bekee na akwụkwọ na Mahadum Imo State (nke bụzi Mahadum Abia State). Ọ gụsịrị akwụkwọ na nkwanye ùgwù na 1986, na ndị na-eto eto na History na Linguistics. Maka otu afọ ya na National Youth Service, ọ kụziri na Government Secondary School na Madagali, obodo dị n'ókè n'okpuru Ugwu Mandara n'etiti Northern Nigeria na Northern Cameroon.

N'afọ 1990, Obiwu nwetara akara ugo mmụta nna ya ukwu na mahadum Jos site n'ịgụ akwụkwọ akụkọ George Orwell na Wole Soyinka.  A were ya n'ọrụ na mahadum Jos dị ka onye nkuzi na ngalaba bekee ebe ọ kuziri uri, ejije, akụkọ ifo na ide ihe.  N'oge ya na Mahadum Jos, Obiwu bipụtara akwụkwọ abụọ: Rituals of the Sun (poetry) na Igbo nke Northern Nigeria (ọsụ ụzọ diaspora ọmụmụ).

N'afọ 1997, Obiwu kwagara America ka ọ maliteghachi mmụta doctoral na mahadum Syracuse, mechaa nweta PhD na English and Textual Studies.  Na 2002, ọ malitere nkuzi na ngalaba Humanities na Central State University (CSU) na Wilberforce, Ohio.[2] [3]  Na 2005, ọ tụgharịrị uche nke CSU Writing Center, n'otu afọ ahụ, a họpụtara ya onye nchịkwa nke otu CSU nke meriri asọmpi ọkara ikpeazụ na 2006 Honda Campus All-Star Challenge National Championship Tournament na Orlando, Florida.  [4][5]  Ụfọdụ n'ime ụmụ akwụkwọ mbụ ya, dị ka onye edemede Helon Habila, agawo n'ọrụ dị iche iche.

Obiwu bụ onye nchịkọta akụkọ na onye ntinye aka na The Critical Imagination in African Literature: Essays in Honor of Michael J.C. Echeruo.  "N'igosi ọtụtụ omenala na agụmakwụkwọ dị iche iche [...na] dịgasị iche iche n'ụdị ajụjụ, edemede ndị ahụ [dị n'ime akwụkwọ ahụ] dị n'otu n'ọchịchọ ha inyocha ntụzịaka usoro echiche ọhụrụ, na-eme ka mkparịta ụka ahụ na-agba ume gburugburu ka esi agụ na ịmụ akwụkwọ Africa.  "[1]

Obiwu bi ugbu a na Xenia ya na nwunye ya, Ifeyinwa, na ụmụ ha.[1]

Ọrụ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Echiche dị egwu n'ime akwụkwọ ndị Africa: Essays in Honor of Michael J.C. Echeruo,[1] Maik Nwosu na Obiwu (eds), 2015,  ISBN 9780815633877 Tigress na Full Moon, 2012,  ISBN 9780979085840 Ndi Igbo nke Northern Nigeria, 1996,  ISBN 9789783256231 Ememe nke Sun, 1992,  ISBN 9789783089532

Isiokwu[dezie | dezie ebe o si]

  • "Ihe oyiyi ọdịbendị: Michael J. C. Echeruo na African Academy". [1]Na The Critical Imagination in African Literature: Essays in Honor of Michael J. C. Echeruo. Maik Nwosu na Obiwu (ed.). Syracuse, NY: Syracuse University Press, 2015. 1–21.
  • "Jacques Lacan na Africa: Njem, Ebe ili ozu Moroccan, Egyptian Hieroglyphics, na Mmasị Ndị Ọzọ nke Theory". [2]Na The Critical Imagination in African Literature: Essays in Honor of Michael J. C. Echeruo. Maik Nwosu na Obiwu (ed.). Syracuse, NY: Syracuse University Press, 2015. 75–93.
  • "Roy Campell na Nna Anụmanụ". Akwụkwọ ntuziaka nke Ikpe Ziri Ezi. Augustus Kakanowski na Marijus Narusevich (ed.). New York: Nova Science Pub, 2009. 187–201.
  • "The Pan-African Brotherhood of Langston Hughes and Nnamdi Azikiwe". [3]Dialectical Anthropology 31.1-3 (November 2007):143-165.
  • "Ben Obumselu: Onye nkatọ na-ahụ maka ọrụ". The Guardian Literary Series, Lagos (19 June 1993): 19.

Agụ owuru n'ọnwa zuru ezu[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2012, Obiwu bipụtara nchịkọta abụ ya nke abụọ, Tigress at Full Moon.  Achịkọtara Tigress site na otu "iberibe dị ihe karịrị afọ iri na ọkara nke ndọrọ n'agha, ya bụ, abụ uri edere naanị na US".[1][2]  Ntụleghachi nke Roger W. Hecht na-ekwu, sị: "Egwu ndị a bụ ngosipụta nke echiche anwụghị anwụ nke mmụọ nke imepụta ihe mejuputara…, ha na-abụ abụ anyị ka anyị hụ ọhụụ ahụ wee were onwe anyị n'ime ya."  Ọzọkwa, Chielozona Eze rụtụrụ aka na ọ hụrụ na “onye na-ede uri [Obiwu] dị ike ma ọ na-etinye aka na okwu kacha nso ya na omenala obodo ya, n'oge ahụ mgbe uri na-aghọ ihe mgbochi maka itinye ụfọdụ n'ime okwu ndị ahụ na-amasị onye na-ede uri.  [3]

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Site na nzere PhD ya, Obiwu ghọrọ otu n'ime naanị ndị Afrịka abụọ debere "akwụkwọ ntinye akwụkwọ ogologo oge" na Lacan, nke ọzọ bụ South Africa Teresa Dovey.[1] Akwụkwọ edemede ya ọ na-atụ anya ogologo oge nke isiokwu ya bụ "N'aha Nna  : Lacanian Reading of Four White South African Writers, "Edere n'okpuru nduzi nke Silvio A. Torres-Saillant, Michael J. C. Echeruo, Gregg Lambert, na Cecil Abrahams.[2] Obiwu ga-emesị dee edemede ahụ "Jacques Lacan in Africa"  , iji kọwapụta ọrụ a na-elegharakarị anya nke njem Lacan na Africa rụrụ n'ịkpụzi praxis nke psychoanalysis.[3]

ọgụgụ isi ọha[dezie | dezie ebe o si]

Arụmụka Kingston na Equiano[dezie | dezie ebe o si]

Nzukọ mba ụwa na "Olaudah Equiano: nnọchite anya na eziokwu," nke e mere na 22 Maachị 2003, na Mahadum Kingston, Kingston n'elu Thames, United Kingdom, bụ oge maka esemokwu a na-akọ n'ọtụtụ ebe ebe Obiwu kpalitere ihe ịma aka n'ihe Vincent Carretta kwuru.  na Equiano akọwahiela ebe amụrụ ya na akụkọ ohu ya a ma ama.  Mgbe ọ na-ede banyere esemokwu ahụ dị na Nigeria World, dọkịta na onye edemede nọ na London bụ Ike Anya na-akọ na "[Obiwu] jụrụ ebumnobi Carretta n'ịchọ imebi Equiano site na isi ihe akaebe na-adịghị ike ma gosi na agbụrụ, ego na ama ama bụ ihe nwere ike ime.  .. [O] gosipụtara ntụpọ ezi uche dị na arụmụka Carretta wee tụọ aro ka Carretta gaa Africa maka nyocha ọzọ."[1]

Nyochaa Mark Stein banyere ogbako maka Literature American Early, na-ekwu na "Obiwu Iwuanyanwu (Central State, Wilberforce, Ohio) gara n'ihu na-ebo ndị na-enyocha ọmụmụ Equiano n'Africa nke na-ekwu na 'anti-Equiano scholarship' nwere ike imebi '.  eziokwu mmadụ na-adịgide adịgide' nke ederede Equiano".[1]  Stephen Manning nke Associated Press gbara Obiwu ajụjụ ọnụ maka akụkọ ya banyere ogbako ahụ: "'ụdị scholarships [Carretta], nke na-etinye ike dị ukwuu n'ọrụ nyocha nke pseudo, na-etinye obere oge na nyocha dị oke egwu, na-ajụ mkpakọrịta nke ndị ọkà mmụta na itinye aka na mgbasa ozi buru ibu.  egwuregwu,' Obiwu Iwuanyanwu, onye kwuru okwu na ogbako ma na-akụzi na Central State University dị na Ohio, dere na e-mail".[2][3]

Okwuchukwu London banyere mmekọahụ Igbo[dezie | dezie ebe o si]

Na 17–18 Eprel 2015, afọ iri na abụọ ka e nwesịrị esemokwu Equiano, Obiwu laghachiri na mba United Kingdom iji gosi ihe ọ kpọrọ itinye aka na mmalite gbasara mmekọ nwoke na nwanyị Igbo na "Ogbako Igbo nke 4th Annual International Igbo: Igbo Women, Womanbe and Personhood".  Emere ogbako a na School of Oriental and African Studies (SOAS), Mahadum London.[1]

Obiwu kọwara ihe ngosi ya nke isiokwu ya bụ "Igbo Sex: The Discovery, Discourse, and Domains of Intimacy n'etiti ndị Igbo" dị ka akụkọ omenala nke mmekọrịta dị n'etiti ndị Igbo nke ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria.  O kwubiri na "E nwere ihe abụọ na-eme nnukwu mmepeanya: Ọ bụ ebe ndị mmadụ na-arụ ụlọ mposi ha (dị ka onye nyocha Lacan si achọpụta) na otú ha si eme ịhụnanya."  Ọ gara n'ihu kwuo, sị, “Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọdịnala ọ bụla dị mkpa n'ụwa nwere maapụ akụkọ gbasara mmekọahụ nke ndị mmadụ.  Ndị Igbo m enweghị akwụkwọ akụkọ gbasara mmekọahụ karịa akụkọ ọdịnala dị iche iche nke obodo dị iche iche, mpaghara na olumba dị iche iche nke ala.  Yabụ, echere m na oge eruola ka anyị malite ịghọtakwu echiche ahụ. "  Obiwu kwuru na ọmụmụ ihe ahụ dabere n'ubu ndị isi nke akụkọ gbasara mmekọahụ zuru ụwa ọnụ dịka Sigmund Freud, Marie Bonaparte, D. H. Lawrence, Jacques Lacan, Simone de Beauvoir, Michel Foucault, Luce Irigaray, na Rabbi Shmuley Boteach.  E mechara bipụta nkuzi a na YouTube.[1]

Banyere ihe odide Chimamanda Ngozi Adichie[dezie | dezie ebe o si]

Ka Chimamanda Ngozi Adichie nwetara ihe nrite Orange 2007 maka akụkọ ifo na akwụkwọ akụkọ ya sophomore Half of a Yellow Sun, Obiwu chọrọ ịkọwapụta ederede Adichie ma n'ihe gbasara mmekọrịta ya na Chinua Achebe na Olaudah Equiano na akụkọ ihe mere eme ya na mmekọrịta ya na ndị  Onye Juu na-ede akwụkwọ akụkọ South Africa Nadine Gordimer.[1]

N'ịzaghachi nkwanye ugwu Obiwu nye Adichie n'ime blọgụ Encyclopædia Britannica ya, J.E. Luebering mere ka ọ pụta ìhè ọdịdị "na-akpali akpali" nke itinye Equiano "n'isi akwụkwọ akụkọ Naijiria".[1]

N'aka nke ọzọ, Adichie gbasapụrụ iche n'ịzaghachi ntụnyere ya na Gordimer n'ajụjụ ọnụ ya na Renee Shea na Kenyon Review: "Amaghị m na [Obiwu] kwuru nke ahụ.  M ga-asị na ọ pụtara na ọ bụ naanị ọkara njakịrị ... M na-eche ma ọ bụghị ihe ahụ kpochapụrụ nke onye edemede nwanyị Africa.  Ana m enwetakarị Ama Ata Aidoo ma ọ bụ Flora Nwapa.  Enwere m nkwanye ùgwù miri emi maka Gordimer na ihe ọ na-anọchi anya na ihe ọ bụ.  Akụkọ ifo ya bụ, iji okwu ahụ karịrị akarị, dị ịtụnanya, n'ọtụtụ ụzọ."[1]

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • 2009 – First Prize, Donatus Nwoga Prize for Literary Criticism in Poetry, Abuja Writers Forum. Winning Essay: “The Ecopoetics of Christopher Okigbo and Ezra Pound”.[4]
  • 2008 – Faculty Award, Charanjit Rangi Leadership Award for Faculty Professional Excellence, College of Arts and Sciences, Central State University (April 2).
  • 2007 – 'Applause' Award, Xenia Daily Gazette], 140.201 (Tuesday, 1 May): 1.[5]
  • 2007 – Resolution Recognition No. 07-4-12-31, Greene County Board of Commissioners, Greene County, Ohio.[6]
  • 2000 – Phi Beta Delta Honor Society for International Scholars.[7]
  • 1998 – Fellow, International School of Theory in the Humanities at Santiago de Compostela, Spain.[8]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nwosu (1 January 2015). The Critical Imagination in African Literature: Essays in Honor of Michael J. C. Echeruo. Syracuse University Press. ISBN 9780815653103. Retrieved on 27 December 2015. “In 1979, Adiele Afigbo placed Echeruo in the front rank of the small group of professors whom Bertrand Russell identified as “whole-heartedly and enthusiastically” admired by inquiring minds (Afigbo 1979, 5). In his fiftieth birthday essay tribute to Echeruo in 1994, “The Dignity of Intellectual...” 
  2. Nwosu (1 January 2015). Critical Imagination in African Literature, The: Essays in Honor of Michael J. C. Echeruo. Syracuse University Press. ISBN 9780815653103. Retrieved on 27 December 2015. “Jacques Lacan's essays, seminars, interviews, and correspondences are invaluable in their relation to the analyst's African travels and his discourses on the subject of reading, writing, the book, the father, and racism. Lacan toured Morocco in 1928 and toured Egypt in 1947...” 
  3. Obiwu (18 October 2007). "The Pan-African Brotherhood of Langston Hughes and Nnamdi Azikiwe". Dialectical Anthropology 31 (1/3): 143–165. DOI:10.1007/s10624-007-9029-2. 
  4. Moore (29 October 2014). Dr. Obiwu Iwuanayanwu Reads at SUNY Oneonta. The State Times. Retrieved on 31 December 2015.
  5. Akubuiro (22 May 2007). "I Regret Nigeria Has Given Me Nothing But Insistent Pain From Childhood" – Obiwu. Retrieved on 15 December 2015.
  6. Okonkwo. News -- Greene County honors Obiwu. naijanet.com. Archived from the original on 24 April 2016. Retrieved on 31 December 2015.
  7. Rodoski (8 May 2000). News Archive. Syracuse University. Archived from the original on 22 December 2015. Retrieved on 15 December 2015.
  8. Archived copy. Archived from the original on 2015-12-22. Retrieved on 2015-12-16.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]