Oburoni

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Oburoni

Oborɔnyi bụ okwu ndi Akan (ma ọ bụ karịa kpọmkwem, Fante) maka onye mba ọzọ, nke pụtara n'ụzọ nkịtị "ndị si n'elu horizon".[1] A na-asụgharịkarị ya n'asụsụ "onye ọcha".[2]

Ebe Ọdịda Anyanwụ ala Afrịka enweghị ihe yiri "mzungu" a na-ahụkarị, nke a na-eji n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ na Ndịda Afrịka, ọbụnakwa n'ime obodo Ghana, "oborɔnyi" na-achịkwa n'ihi na ọ bụ ihe a na-ejikarị asụsụ ndị dị n'ógbè ahụ, ndị nke ezinụlọ ndi Akan, karịsịa ndi Fante, Akuapem Twi na Asante twi. Asụsụ ndị ọzọ nke Akan na-eji ụdị dị iche iche na "oborɔnyi": Dịka the ọmụmaatụ, ndị Ashantes na-eji okwu ahụ bụ "Broni" ma ọ bụ "Abrɔ__wol____wol____wol__", na Northern Ghana na-eji usoro dị mgbagwoju anya nke okwu: "gbampielli", "pielli", "siliminga" (Dagbani na asụsụ ndị ọzọ nke Gur), "bature", "baturiya" (asụsụ Hausa), "nasaara" (okwu mgbazinye Arabic nke ụfọdụ ndị Alakụba na-eji eme ihe n'ụzọ nkịtị pụtara "Christian"), "tou" (asụsụ Mandbab), n'etiti okwu.[3]

  1. Holsey (2008-06-01). Routes of Remembrance: Refashioning the Slave Trade in Ghana (in en). University of Chicago Press. ISBN 9780226349756. 
  2. (2008-06-26) Languages and Cultures in Contrast and Comparison. ISBN 9789027290526. Retrieved on 2016-03-01. 
  3. Konadu (2010-04-14). The Akan Diaspora in the Americas - City University of New Kwasi Konadu Assistant Professor of History Center for Ethnic Studies. ISBN 9780199745388. Retrieved on 2016-03-01.