Oge elekere katidral Comayagua

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Oge elekere na 2022.

Oge elekere katidral Comayagua, nke a makwaara dị ka elekere Arabic ma ọ bụ elekere Comayagua. [1][2] na-ewere ya dị ka elekere kachasị ochie na Amerịka na elekere kachasị ogologo n'ụwa ka na-arụ ọrụ ebe ọ bụ na ọ na-arụsi ọrụ ike ihe karịrị afọ 900.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Nlegharị anya nke elekere na ụlọ elu Catheral.

Ndị Spain na Al-Andalus mere ma jikọta gear ndị ahụ n'oge Alaeze Ukwu Almoravid n'ihe dị ka afọ 1100 n'oge ọchịchị Yusuf ibn Tashfin. Tupu ebufee ya na Amerịka, ọ na-arụ ọrụ n'obí ndị Arab nke Alhambra na Granada na Spain. Mgbe njedebe nke Reconquista na nchụpụ nke muslisms na Ndị Juu na Castile, ndị eze Spain bi n'obí eze ahụ kemgbe Charles V. n'oge narị afọ nke iri na asaa site n'iwu nke Eze Felipe nke Atọ nke Spain, e wegara ya na mpaghara Las Hibueras (Honduras nke oge a) nke New Spain, ebe ọ ga-arụ ọrụ dị ka elekere obodo.

Na mbụ ọ na-arụ ọrụ na Chọọchị La Merced, nke bụ katidral nke obodo ahụ n'oge ahụ, a na-etinye ya na 1636. Otú [3] dị, ka ọ na-erule afọ 1711, a kwagara ya na Katidral nke Immaculate Conception, nke n'oge ahụ bụ ụlọ kachasị ukwuu n'obodo ahụ na otu n'ime katidral kachasị ukwuu na Central America n'oge onye nnọchi anya New Spain, a na-etinye ya na ụlọ mgbịrịgba nke ụlọ nsọ ahụ. [4]

N'ime 2007, a dobere ya na usoro mweghachi site n'aka onye isi obodo obodo, National Congress of Honduras, Comayagüense Cultural Committee na nlekọta nke Honduran Institute of Anthropology and History, nke onye isi nche Rodolfo Antonio Cerón Martínez si Guatemala dị. , bụ́ onye mgbe ọnwa ise nke ịrụsi ọrụ ike rụchara ọrụ ya na Disemba 20, 2007][5]

Ihe ndị e ji mara ya[dezie | dezie ebe o si]

Ngwunye elekere.

Usoro nke dabeere na gear, eriri, arọ na pendulum, usoro ahụ dum na-egosi oge dị n'ihu dị n'akụkụ ụlọ ụka ebe edere nọmba 4 na mbipụta ochie nke nọmba Roman, na-egosi dị ka IIII kama IV dị ka ọtụtụ n'ime anyị maara ya.

Ọmụmụ ihe[dezie | dezie ebe o si]

Ruo oge ụfọdụ, e kwenyere na elekere kacha ochie bụ nke dị na Salisbury Cathedral na England, ebe ọ bụ na emere ya na 1386. Otú [6] dị, mgbe a mụrụ ihe e ji mee ya, a Achọpụtara na e jiri ígwè rụọ ya nke nwere usoro tọrọ ya karịa nke Salisbury e ji mee ya, ya mere ọtụtụ ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme na ndị nchọpụta dị iche iche na-eche na nke a bụ elekere ọrụ kacha ochie n'ụwa.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Akụkọ ihe mere eme nke Honduras
  • Akụkọ ihe mere eme nke Spain
  • Alaeze Ukwu Spain

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Hernández (2016-04-07). Curiosidades del reloj de Comayagua, el más antiguo de América (es). Honduras Tips. Retrieved on 2022-10-20.
  2. lhernandez (2022-03-14). Comayagua cuenta con el reloj más antiguo de América El reloj más antiguo de América está en Comayagua (es). Honduras Verifica. Archived from the original on 2022-06-20. Retrieved on 2022-10-20.
  3. Arroyo Ilera (2012-08-24). "Una primera Historia de la Geografía española en el prólogo del Diccionario de la Academia de la Historia". Estudios Geográficos 73 (272): 309–323. DOI:10.3989/estgeogr.201211. ISSN 1988-8546. 
  4. "Portada de La Historia del Arte en España. Devenir, discursos y propuestas". DOI:10.24310/bolarte.2018.v0i39.3615.s382. Retrieved on 2022-10-20. 
  5. Urtecho-Osorto (2019-12-20). "Factores asociados a la elección de la carrera policial en agentes de escala básica de la Policía Nacional de Honduras". Revista Logos, Ciencia & Tecnología 12 (1). DOI:10.22335/rlct.v12i1.1096. ISSN 2145-549X. 
  6. El reloj y la campana más antiguos de América en Comayagua (es). Honduras.com. Retrieved on 2022-10-21.