Oké ọhịa NICOL UK

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

   

NICOL Forests UK Limited
Type Private Company Limited by Shares
Founded 2009; 14 years ago (2009)
Headquarters London, England, UK

NICOL Forests UK Limited bụ ụlọ ọrụ debanyere aha UK nke na-arụ ọrụ dị ka ogwe aka UK nke Ghana nke National Interest Company Limited (NICOL). Onye isi ụlọ ọrụ UK bụ Neil McCartney.

Edebanyere NICOL na Accra na 10 Nọvemba 2005 (Asambodo Incorporation No. CA - 21, 620) ma nye ya ikike, n'etiti ihe ndị ọzọ, ka ọ gaa n'ihu n'ịzụ ahịa n'ịkwagharị ọhịa, agro-forestry na biodiesel mmepụta. Ụlọ ọrụ ahụ edebanyere aha dị na P.O. Igbe AT 1231, Achimota Market, Accra, Ghana.

Ndị isi nduzi mbụ nke NICOL bụ Neil McCartney, Akyaaba Addai-Sebo, Nana Akua Owusu na Kofi Ashiboe-Mensah - ndị mechara nwụọ. Kofi Akainyah bụ odeakwụkwọ ụlọ ọrụ.

NICOL abịanyela aka n'akwụkwọ nkwekọrịta mgbazinye ala na nkwekọrịta ịkekọrịta uru na Commission forestry Ghana nke na-ekpuchi akụkụ atọ nke ala nchekwa oke ọhịa nke mebiri emebi maka nzube nke ịmepụta ihe ọkụkụ azụmahịa:

  • Ogige Ọhịa Boufoum na Agogo Forest District nke Ashanti Region, Ghana;
  • Ogige Ọhịa Boufoum na Kumawu Forest District nke Ashanti Region, Ghana; na
  • Ogige Ọhịa Dede na Mpaghara Begoro nke Mpaghara Ọwụwa Anyanwụ, Ghana

Ọ na-ekwurịta okwu na Kọmitii Na-ahụ Maka Ọhịa na ndị nwe ala maka akụkụ ndị ọzọ nke ala a na-echekwa na ala a na'èzí.

A tụlere echiche nke ụlọ ọrụ na-ejide "mmasị mba" n'ihe dị ka 2000 site n'aka otu ndị nwere akọ na uche nwere ezigbo ndabere na mgbochi mgbochi na mgbanwe, diplomacy mgbochi na mmepe na-adịgide adịgide. Ha kwuru na ụfọdụ ihe na-akpata ọtụtụ esemokwu dị n'ime obodo bụ ịda ogbenye, enweghị mmepe na azụmaahịa zuru ụwa ọnụ na-ezighi ezi. Ha nyere onwe ha aka na mmepe nke ụdị azụmahịa na itinye ego maka ọrụ mmepe mmekọrịta ọha na eze na gburugburu ebe obibi iji belata ịda ogbenye na mmebi gburugburu ebe obibi.

NICOL Board of Directors[dezie | dezie ebe o si]

Akyaaba Addai-Sebo: Onye ndụmọdụ nọọrọ onwe ya na diplomacy mgbochi mgbochi, mmepe mba na nchịkọta akụrụngwa. onye isi Tribute Inspirations Limited na onye isi mmekọrịta omenala na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Listen Campaigns Limited, London, UK. Onye bụbu onye ndụmọdụ pụrụiche nye Amara Essy, odeakwụkwọ ukwu nke OAU na onye isi oche nke AU Commission. Onye nnọchi anya pụrụ iche nke International Alert, ma nyere aka mee ka udo dịrị na Liberia na Sierra Leone. Onye isi ala Hilla Liman họpụtara dị ka onye so na Commission Presidential on Ghana-US Relations na 1981. Odela ọtụtụ akwụkwọ gbasara udo na esemokwu, ndọrọ ndọrọ ọchịchị Africa nke oge a na nchekwa obodo. Ọ tọrọ ntọala Black History Month site na Greater London Council na UK na October 1987; o mechara gbasaa ka ọ bụrụ mmemme mba.

Nana Akua Owusu: Ọtụtụ afọ nke ahụmịhe na-arụ ọrụ dị ka onye nchịkwa na ngalaba ọrụ afọ ofufo na UK ma bụrụ onye isi na Speech and Hearing Centre, Accra. Ọ bụ onye guzobere AwaaWaa2, otu NGO na-akwado ụmụaka nwere nkwarụ nkwurịta okwu na ezinụlọ ha. Onye bụbu onye isi okwu na onye na-agwọ asụsụ, Lambeth NHS Primary Care Trust, UK.

eil McCartney: Onye ọchụnta ego sitere na UK nke na-etinye aka n'ọtụtụ ọrụ ike, mgbasa ozi na nkwukọrịta na Africa na Eshia. Ọ bụ onye isi njikwa McCartney Media, onye ndụmọdụ ọkachamara na mgbasa ozi na nkwukọrịta, ma nwee ahụmịhe afọ 30 nke ịrụ ọrụ na mpaghara ndị a. Ọ bụ onye nduzi nke Tribute Inspirations Limited, onye isi ihe gbasara azụmahịa na Listen Campaigns Limited, onye isi oche nke The Independent Film Trust ma na-arụ ọrụ yiri nke ahụ na ụlọ ọrụ OK dị iche iche.

Kofi Akainyah: odeakwụkwọ ụlọ ọrụ, onye na-ahụ maka iwu (Solicitor).

Onye isi ndụmọdụ: Prọfesọ Kwabena Tufuor, Onye ndụmọdụ ọhịa na onye bụbu onye isi oche nke Forestry Commission. Prọfesọ Tufuor bụ onye na-eduga na mmelite nke ọhịa na Ghana ma nwee aha dị elu ma na Ghana ma na ụlọ ọrụ mba ụwa dị ka UN, WHO na ndị ọzọ a ma ama na-ahụ maka ọhịa na mmepe gburugburu ebe obibi.

Kofi Ashiboi-Mensah: Ọ bụ onye ndụmọdụ akụ na ụba na onye ndụmọdụ nchịkwa. Ndị ahịa gụnyere Ministri nke Ụlọ na Gọọmentị Obodo, UNDP, World Bank, International NGOs na ụlọ ọrụ onwe. Ọ rụkwara ọrụ na Revenue Generation maka Metropolitan Assemblies na Ghana maka Ministry of Local Government, Rural Development and Environment, ma rụọ ọrụ ogologo oge na Ministry of Finance and Economic Planning ma mesịa họpụta Minista nke Azụmaahịa.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]