Olabisi Ajala

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Olabisi Ajala
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1929 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1999 Dezie
Ọrụ ọ na-arụtravel writer, Onye ntaakụkọ Dezie
ebe agụmakwụkwọLagos Baptist Academy Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1929 Dezie

 

Moshood Adisa Olabisi Ajala, onye a makwaara dị ka Ọlábísí Àjàlá, bụ onye nta akụkọ Naijiria, onye na-ede akwụkwọ njem, onye na'eme ihe nkiri, ma mesịa bụrụ onye na-eme ihe nkiri na Lagos. Moshood Adisa Olabisi Ajala Ọlábísí Àjàlá A maara ya nke ọma maka ịbụ onye na-agagharị n'ụwa, na-eme njem na Israel, Egypt, Palestine, India, United States, na ebe ndị ọzọ. Nanị akwụkwọ o bipụtara, nke kpuchiri njem ya, bụ An African Abroad nke e bipụtara na 1963. Onye Afrịka Na-anọ ná Mba Ọzọ Aha ya, na Naijiria taa, bụ otu ihe na 'njem'. A na-eji aha ya eme ihe dị ka okwu mkparị taa na Naịjirịa iji mee ka ndị na-enweghị ike ịnọ n'otu ebe. A na-akpọ ha: 'Ajala onye njem'.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Olabisi Ajala na Ghana na 1929 ma ọ bụ 1934 n'ezinụlọ Naijiria.[1][2] Ọ bụ ezinụlọ nwere ọtụtụ nwanyị, nwere ihe dị ka ụmụ iri atọ na ndị nwunye anọ.[3] Olabisi bụ nke iri abụọ na ise.[4] Mgbe ọ bụ nwatakịrị, ezinụlọ ya kwagara Naijiria. N'ebe ahụ, ọ gara Baptist Academy na Lagos na Ibadan Boys" High School na Ibadan. Ụlọ Akwụkwọ Baptist Ibadan

Mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, n'afọ 1952, ọ kwagara United States iji mụọ nwa akwụkwọ na Mahadum Chicago. Mahadum nke Chicago[5] N'ebe ahụ, ọ bụ nwa akwụkwọ ojii mbụ na Delta Upsilon Pi 'fratority', otu agụmakwụkwọ na-agụ akwụkwọ Grik.[6] O mechara kwaga Mahadum Roosevelt (nke a na-akpọ "Roosevelt College") iji mụọ Psychology. Mahadum Roosevelt

Njem na United States[dezie | dezie ebe o si]

Na Chicago, Àjàlá chepụtara njem gafere mba gaa Los Angeles na ịnyịnya ígwè. Njem ahụ "gbagoro ihe dị ka kilomita 2,280 n'ime ụbọchị 28. Ọ malitere njem ahụ na 12 nke June 1952, wee rute na Los- Angeles City Hall na July 10. "Njem ahụ mere ka o nweta ọtụtụ otuto, gụnyere mkpuchi na akwụkwọ akụkọ ndị isi nke oge ahụ.[7][8] Mgbe ọ rutere Los Angeles ụbọchị abụọ tupu oge eruo, onye isi obodo Fletcher Bowron nabatara Àjàlá.

Na Los Angeles, ọ ghọrọ obere onye ama ama, ma nye ọtụtụ ajụjụ ọnụ. E mechara tinye ya na ihe nkiri a na-akpọ White Witch Doctor, nke dabeere na akwụkwọ akụkọ 1950 nke Louise A. Stinetorf, nke Fox nke narị afọ nke 20 mepụtara. White Witch Doctor nke narị afọ nke 20 Fox Ronald Reagan onye ọ zutere afọ atọ gara aga nyere ya ndụmọdụ ahụ. Ronald Reagan[9] Ọ bịanyekwara aka na ihe nkiri "Killer Ape" mana ọ maliteghị ịrụ ọrụ na ya.

Ọtụtụ ụmụ nwanyị so caliber ya. Otu n'ime ha bụ nọọsụ Chicago aha ya bụ Myrtle Basset onye nyere ya nwa mbụ ya aha ya bụ Ọládipúpọ́ Andrei Ajala (amụrụ na Jenụwarị 21, 1953). Ọládipúpọ̀ pụtara "akụ̀ na ụba amụbaala" n'asụsụ Yoruba. Ọladipúpù Mana Àjàlá bu ụzọ gọnahụ nna nke nwa ahụ.[10][11] Ụlọ ikpe manyere ya ịkwụ nne ya dollar iri kwa izu mgbe ọ jụrụ ịbịa n'ụlọ ikpe iji mee nyocha ọbara o nyere iwu.[12] Ọlábísí wee pụọ n'anya ma ọ hụghị Ọládipúpọ̀ ọzọ ruo 1976 mgbe nke ikpeazụ ghọrọ onye na-akpọ piano.[13] Ọládipúpọ̀ nwụrụ na Jenụwarị 19, 2020.[14]

Nsogbu iwu na nchụpụ[dezie | dezie ebe o si]

Ka e mesịrị n'afọ ahụ, mgbe ọtụtụ esemokwu ya na ndị America na-akwaga mba ọzọ maka obere mmejọ dị ka ịnye akwụkwọ ndọrọ ego ụgha, a mara ya ikpe ịga mkpọrọ otu afọ.[15] Ọzọkwa n'ihi na ọ hapụrụ ọrụ ụlọ akwụkwọ ya - a na-eche na ọ gafere na Santa Monica Junior College mana ọ naghị agbaso ọmụmụ ya - e nyere ya iwu ka a chụga ya Naịjirịa. Santa Monica Junior College O mere mkpesa banyere iwu nchụpụ ahụ, na-ekwu na nna ya ga-egbu ya n'ọdịnala agbụrụ. Mbụ, ọ rịgooro n'elu ụlọ elu redio dị mita 80, na-eyi egwu igbu onwe ya ọ gwụla ma a kagbuola iwu ahụ. Mgbe ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ awa iri na atọ gasịrị, ọ wụliri site n'ihe dị ka ụkwụ iri na ise wee nwee nkwonkwo azụ. Ọ malitekwara nnọkọ agụụ, nke ọ kpọrọ ibu ọnụ ụbọchị 30 nke Ramadan, nke ọ ga-eme dị ka onye Alakụba raara onwe ya nye.[16] N'ikpeazụ, a chụpụrụ ya, mana ọ gara London kama.[17]

Ịlaghachi America[dezie | dezie ebe o si]

Na Disemba 1954, Ọlábísí laghachiri na United States na nwunye ọzọ aha ya bụ Hermine Aileen, onye nlereanya New York. Ha biri na Chicago. N'afọ 1955, o mechara gbaa ya alụkwaghịm n'ebubo nke ịkwa iko na ịkwa iko, ebubo ọ na-agbaghaghị.[18] Na Disemba 1955, ọ lụrụ di ọzọ, n'oge a ọ lụrụ onye na-eme ihe nkiri dị afọ iri na itoolu na London aha ya bụ Joan Simons.[19]

Njem gburugburu ụwa na "Onye Afrịka Na Mba Ọzọ"[dezie | dezie ebe o si]

N'April 27, 1957, Àjàlá malitere njem "gafere ụwa" site na London.[20] Ndị a ga-abụ ihe ndabere maka akụkọ ndụ ya nke 1963 nke akpọrọ "An African Abroad", na mmeghe nke Tom Mboya. Tom Mboya O mere atụmatụ ileta mba iri anọ.

Iji dee akwụkwọ ahụ, Àjàlá gara India, Soviet Union, Iran, Jordan, Israel, Palestine, Egypt, na n'ikpeazụ, Australia. Ọ gbara ha niile gburugburu na ọgba tum tum ya Vespa, nke nwere akara aka ama ama nke ndị ama ama ọ zutere. Na njem ya gburugburu ụwa, ọ zutere ọtụtụ ndị ọzọ, n'etiti ha bụ Jawaharlal Nehru, Golda Meir, Abubakar Tafawa Balewa, Gamal Abdel Nasser, The Shah of Iran, na Nikita Khrushchev. Jawaharlal Nehru Golda Meir Abubakar Tafawa Balewa Gamal Abdel Nasser Shah nke Iran Nikita Khrushchev Ọ gakwara Poland, Germany, Prague, Czechoslovakia, Austria, Yugoslavia, Albania, Bulgaria, Rumani, Hungary, na Turkey. Germany[21]

Na Sydney, ebe e bipụtara akwụkwọ ahụ, ọ lụrụ Joan ma mụọ ụmụ atọ.

Ịlaghachi Naijiria na alụmdi na nwunye ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe nke ahụ gasịrị, Àjàlá laghachiri Naijiria wee ghọọ onye ama ama. Ọ ghọkwara onye na-akwalite ntụrụndụ na onye mgbasa ozi, onye ya na ndị na-ese ihe dịka Sikiru Ayinde Barrister rụkọrọ ọrụ. Onye ọka iwu Sikiru Ayinde Ha mechara nwee esemokwu.

Ebenezer Obey toro ya n'abụ ndị a kpọrọ "Ị gara ụwa niile. Àjàlá gara ụwa niile... Ebenezer Obey Site n'oge ahụ gaa n'ihu, okwu ahụ bụ "Àlájà na-eme njem" ghọrọ ihe jikọrọ ya na agụụ ịgagharị na njem dị ukwuu.

Na Naijiria, ọ lụrụ Alhaja Ṣadé, a makwaara na ọ mụrụ ụmụ site na ụmụ nwanyị ole na ole ndị ọzọ.

Ụbọchị Ikpeazụ na Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ bi na Lagos, Àjàlá nwere ọrịa strok n'oge mmalite nke afọ 1999, ọ nataghị nlekọta zuru oke.[22] Ọ nwụrụ na Febụwarị 2, 1999.[23]

Ihe Nketa[dezie | dezie ebe o si]

A maara Àjàlá taa dị ka onye njem a ma ama na Naijiria, onye ji ọgba tum tum ya gaa ụwa.[24] A na-eji aha ya tụnyere njem na njem. A maghị ọrụ ya dị ka onye nta akụkọ nke ọma, ụzọ ya abụghịkwa nke a ma ama. Ụmụ ya ka bi n'ọtụtụ akụkụ nke ụwa.[25] OlongoAfrica na-ebipụtaghachi akụkọ ndụ ya "An African Abroad" n'afọ 2022.[26]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Ajala The Traveller: The Man And His Journeys. The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (17 May 2020). Archived from the original on 26 August 2021. Retrieved on 12 Jan 2022.
  2. Olabisi Ajala, the Traveller: Of Fame and Penury, By Femi Kehinde - Premium Times Opinion (en-US) (2018-12-01). Retrieved on 2021-06-10.
  3. The Story of Olabisi Ajala, The Popular Nigerian Traveller Who Toured The World On A Vespa (en-GB). OldNaija (2019-05-02). Retrieved on 2020-05-18.
  4. Between fame and penury: Life and times of Olabisi Ajala- the traveller (en-US). Vanguard News (2018-12-17). Retrieved on 2020-05-18.
  5. For the Record: THE STORY OF OLABISI AJALA, AFRICA'S MOST LEGENDARY TRAVELLER (en). PENPUSHING (2020-01-22). Retrieved on 2021-06-10.
  6. Tourism: Ajala the greatest African Traveller of all times (en-US). ATQ News (2016-06-24). Retrieved on 2020-05-18.
  7. Between fame and penury: Life and times of Olabisi Ajala- the traveller (en-US). Vanguard News (2018-12-17). Retrieved on 2020-05-18.
  8. For the Record: The Story of Olabisi Ajala, Africa's Most Legendary Traveller (en). PENPUSHING (2020-01-22). Retrieved on 2020-05-18.
  9. (1952-12-11) Jet (in en). Johnson Publishing Company. 
  10. (1953-01-22) Jet (in en). Johnson Publishing Company. 
  11. (1953-02-12) Jet (in en). Johnson Publishing Company. 
  12. (1953-03-26) Jet (in en). Johnson Publishing Company. 
  13. (1976) Jet (in en). Johnson Publishing Company. 
  14. Oladipupo Ajala Obituary - Oakland, CA (en). Dignity Memorial. Retrieved on 2020-05-18.
  15. Between fame and penury: Life and times of Olabisi Ajala- the traveller (en-US). Vanguard News (2018-12-17). Retrieved on 2021-06-10.
  16. Olabisi Ajala, the Traveller: Of Fame and Penury, By Femi Kehinde - Premium Times Opinion (en-US) (2018-12-01). Retrieved on 2021-06-10.
  17. Tourism: Ajala the greatest African Traveller of all times (en-US). ATQ News (2016-06-24). Retrieved on 2020-05-18.
  18. (1955-08-25) Jet (in en). Johnson Publishing Company. 
  19. Between fame and penury: Life and times of Olabisi Ajala- the traveller (en-US). Vanguard News (2018-12-17). Retrieved on 2020-05-18.
  20. Ajala the Traveller: The Man and His Journeys. guardian.ng (17 May 2020). Retrieved on 2020-05-18.
  21. Olabisi Ajala (en-US). Litcaf (2016-01-25). Retrieved on 2020-05-18.
  22. The Story of Olabisi Ajala, The Popular Nigerian Traveller Who Toured The World On A Vespa (en-GB). OldNaija (2019-05-02). Retrieved on 2020-05-18.
  23. Ajala The Traveller: The Man And His Journeys (en-US). The Guardian Nigeria News (2020-05-17). Archived from the original on 2021-08-26. Retrieved on 2021-06-10.
  24. Tourism: Ajala the greatest African Traveller of all time (en-US). ATQ News (2016-06-24). Retrieved on 2020-05-18.
  25. Ajala The Traveller: The Man And His Journeys (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2020-05-17). Retrieved on 2020-05-18.
  26. Túbọ̀sún (2022-03-09). OlongoAfrica to Republish "An African Abroad" (en). Olongo Africa. Retrieved on 2022-07-29.