Olajide Aluko

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Olajide Aluko (3 June 1942 - 5 March 1991) [1] bụ onye ọkà mmụta Naijiria bụ onye n'ọnwa Ọktoba 1977 ghọrọ prọfesọ mbụ nke mmekọrịta mba ụwa na Sub-Saharan Africa. A na-ekwukwa na ọ bụ Doyen nke International Relations. Ọ bụ onye edemede na-emepụta ihe na onye na-ekwu okwu na nnọkọ nke dere ma dezie ọtụtụ akwụkwọ na akwụkwọ akụkọ gbasara mmekọrịta mba ụwa.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Aluko na 3 June 1942 na Ise-Ekiti, Ekiti Steeti n'ime ezinụlọ Ndị Kraịst na Ise-ekiti, Head Quarters nke Isokan Local Government na Ondo Steeti (nke dị ugbu a na Ekiti Steeti)

Ọ gara St Mark's Primary School, Ise-Ekiti, Site n'ebe ahụ, ọ gara, na 1955, na Ekiti Parapo College, Ido Ekiti, nke Chief Adepoju Akomolafe guzobere na 1954. Ọ bụ onye isi na 1959. Ọ gara n'ihu na-agụ akwụkwọ na Nigerian College of Arts and Science ebe ọ gara Mahadum Ibadan ebe ọ gụsịrị akwụkwọ n'elu klas ya na BA History na 1965 ma nye ya nwa akwụkwọ kachasị mma na History n'oge nnọkọ 1964/65.   [citation needed]

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na London iji gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya na London School of Economics, Mahadum London ebe ọ gụsịrị aha ya na nzere masta na akụ na ụba (Msc. Econs) na 1966, wee gaa n'elu mezue nzere doctorate ya (Ph.D) na mmekọrịta mba ụwa ma mgbe ọ laghachiri Naịjirịa, e nyere ya prọfesọ nke mmekọrịta mba ụwa mgbe ọ dị afọ 35 na 1977, ọ ghọrọ prọfesor mbụ nke mmekọrịta mba na Sub-Saharan Africa.   [citation needed]

Echiche na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[2] Aluko kwadoro echiche Hans Morgenthau banyere iwu mba ọzọ n'ọmụmụ ihe ya banyere Naịjirịa na iwu mba ọzọ nke Afrịka. N'ime ụfọdụ n'ime ihe odide mbụ ya n'oge ọganihu mmanụ nke afọ 1970, ọ dabere n'echiche nke mba Naijiria siri ike ma dị ike, ebe enwere ike iji uru nke akụ na ụba nke mba ahụ dịka mmanụ na agro-commodities mee ihe iji mepụta ike akụ na ụba n'ime. Ihe ga-esi na nke a pụta ga-abụ mba ahụ na-eme ka ike ya dịkwuo ukwuu na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mpaghara na nke mba ụwa ma na-emepụta ụkpụrụ ya dabere na ọdịmma akụ na ụba, ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Otú ọ dị, site na ọdịda nke ọnụahịa mmanụ, echiche efu nke Naịjirịa dị ike ma ọ bụ iwu mba ọzọ kwụsiri ike mebiri site na mmalite afọ 1980. Prọfesọ Aluko mechara rụrịta ụka megide njem Naịjirịa na-aga n'ihu na iwu mba ọzọ. [3] kwenyere na ọ ga-ebufe ihe onwunwe mba na ike maka mpaghara mgbe Naịjirịa ka nọ na ịda ogbenye ma nwee obere nkwụsi ike akụ na ụba na ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji nweta nkwanye ùgwù n'etiti mba ndị ọzọ.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe e nyere ya PhD na mmekọrịta mba ụwa na London School of Economics, Mahadum London, [4] ọ laghachiri Naịjirịa, ebe ọ malitere ọrụ dị ka onye nkuzi nke mmekọrịta mba ụwa n'ụlọ akwụkwọ Institute of Administration, Mahadim Ife. N'okpuru idu ndú ya, e guzobere ụlọ ọrụ nchịkwa mbụ ahụ ka ọ bụrụ Faculty of Administration na 5 Machị 1976. [5] guzobere Ngalaba Mmekọrịta Mba Nile nke mbụ [1] na Sub-Sahara Africa ebe ọ ghọrọ Onye isi Ngalaba site na 1976 1981 ma mesịa bụrụ Dean, Faculty of Administration na 1981 ma jee ozi ruo na njedebe nke ọrụ ya na 1985.

Jide Aluko nyere aka nke ukwuu na ọmụmụ nke mmekọrịta mba ụwa na Afrịka. Ọ bụ prọfesọ bụ onye malitere ọmụmụ mmekọrịta mba ụwa n'Africa. N'afọ 1971, ọ malitere nzere postgraduate na nzere masta na mmekọrịta mba ụwa na Mahadum Ife (nke bụzi Mahadum Obafemi Awolowo, Ile-Ife) Ọ bụ naanị onye dere akwụkwọ anọ a ma ama na mba ụwa gbasara gọọmentị, mmekọrịta mba ụwa da Iwu mba ọzọ. O sokwa dee akwụkwọ asaa gbasara mmekọrịta mba ụwa. Na mgbakwunye, o nwere ihe karịrị akwụkwọ iri anọ na ise e dere na akwụkwọ akụkọ obodo na nke mba ụwa n'ọtụtụ mba n'ụwa.

Jide Aluko, bụ onye natara ọtụtụ onyinye na nsọpụrụ mba ụwa karịsịa: Ngalaba Ihe Nrite, nwa akwụkwọ kachasị mma na akụkọ ihe mere eme, 1964/65 nnọkọ, Mahadum Ibadan, prọfesọ nleta, Fellowship nyere site na Social Sciences and Humanities Research Council of Canada, Mahaduma Dalhousie, Halifax, [6] 1978; Rockefeller Fellowsship iji mụọ na Rockefellers Study Centre, [7] Bellagio, Ịtali na Eprel / Mee 1989. Ọ rụrụ ọrụ na Gọọmentị etiti nke Naịjirịa n'ụdị dị iche iche n'ime na n'èzí mba ahụ na mba ndị ọzọ dị n'Afrịka n'ihe gbasara iwu.

Ọ na-ekwu okwu kwa afọ na National Institute of Policy and Strategic Studies, Kuru [8] kemgbe 1979 ma sonye n'ọtụtụ nzukọ ọmụmụ ihe nke Gọọmentị etiti nke Naịjirịa na Ndị agha Naịjirịa haziri.

Ọ bụ onye isi oche nke Nigerian Society of International Affairs [9] na 1974-1975, na onye isi oche site na 1981 - 1983. Ọ bụ onye otu ọtụtụ ndị ọkachamara obodo na nke mba ụwa gụnyere Canadian Association of Africa Affairs, International Institute of Strategic Studies UK, Royal Institute of International Affairs. [10] bụ Enyi otu Nigerian Institute of International Affairs, [1] Lagos na onye otu Governing Council nke Foreign Service Academy nke Ministry of External Affairs, [11] Lagos site na 1980 ruo 1988. [12][13] kụziri ihe na Mahadum Hibru nke Jerusalem [1] site na 1989 -1990 wee gaa n'ihu bụrụ prọfesọ nleta na Mahadim Johns Hopkins, Baltimore, [2] U.S.A na 1990.

Ndụ onwe onye, ọnwụ na ihe nketa[dezie | dezie ebe o si]

Olajide Aluko lụrụ Ekundayo Monilola Aluko ma ha nwere ụmụ ise. Ọ nwụrụ na 5 Machị 1991 mgbe ọ dị afọ 49. Kemgbe ọnwụ [14], ndị bụbu ụmụ akwụkwọ ya na ndị mmekọ ya emeela ka aha ya ghara ịnwụ anwụ, dịka ọmụmaatụ Prọfesọ Olusoji Akomolafe, [15] ya na otu n'ime ndị ọrụ ibe ya, onye nwụrụ anwụ Prọfesor Olayiwola Abegunrin, [16] kpọkọtara ọtụtụ ụmụ akwụkwọ ya iji dee "Nigeria na Global Politics; narị afọ nke iri abụọ. [17] Nkwanyere ya ùgwù, Prọ Tale Omole, onye bụbu osote chancellor nke Mahadum Oba Awolowo Mahadum 2011 - 2016 kwetara ya n'ihu ọha na ncheta ya, "Nigeri, Nche Africa Africa", "Migeria, France na Mahadum Africa Africa Africa Africa" Prọ Africa Africa Africa nke China China China China nke China China: "Mioun", [18] Nchebe, Prọlite, Prọ Africa na China China China:

N'afọ 2013, ụfọdụ n'ime ụmụ akwụkwọ ya sonyeere ezinụlọ ahụ n'ịmepụta Prọfesọ Olajide Aluko Educational Memorial Foundaion (POAEMF) [19] na ncheta ya.

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Essays in Nigerian Foreign Policy. Unwin Hyman Disemba 1981,  
  • Ghana na Naijiria, 1957-70. Africa Book Centre Ltd July 1977,  
  • Iwu mba ọzọ nke mba Afrịka. Onye nchịkọta akụkọ, Hodder Arnold Eprel 10, 1977.   ISBN 0-340-21030-3
  • Africa na Great Powers na 1980s. Onye nchịkọta akụkọ, Univ Pr nke Amer November 1987.   ISBN 0-8191-5592-6
  • Ọdịnihu nke Africa na New International Economic Order Nieo. Onye nchịkọta akụkọ, Palgrave Macmillan Eprel 1986,  
  • Ndịda Afrịka n'afọ ndị 1980. Onye nchịkọta akụkọ, Allen & Unwin Pty., Limited Australia, Eprel 1985,  
  • The Political Economy of African Foreign Policy: Comparative Analysis, onye nchịkọta akụkọ. Palgrave Macmillan August 1984.   ISBN 0-312-62253-8

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Alao. "Olajide Aluko: Remembering an Intellectual Giant", This Day. Retrieved on 13 September 2022.
  2. Olayiwola Abegunrin; Nigerian Foreign Policy under Military Rule, 1966-1999. Praeger, 2003. pp 8
  3. Timothy M. Shaw, Julius Omozuanvbo Ihonvbere, Illusions of Power: Nigeria in Transition - 1998. pp 168
  4. Science. LSE Home (en-GB). London School of Economics and Political Science. Retrieved on 2022-10-03.
  5. Website of the Department of IRS – Our Website (en-US). Retrieved on 2022-10-03.
  6. Dalhousie University (en). Dalhousie University. Retrieved on 2022-10-03.
  7. The Bellagio Center (en-US). The Rockefeller Foundation. Retrieved on 2022-10-03.
  8. HOME (en-US). National Institute for Policy and Strategic Studies - Kuru. Retrieved on 2022-10-03.
  9. Nigerian Institute of International Affairs (NIIA). Africa Portal. Retrieved on 2022-10-03.
  10. Ministry of Foreign Affairs, Nigeria – Ministry of Foreign Affairs, Nigeria (en). Retrieved on 2022-10-03.
  11. Nigerian Institute of International Affairs (NIIA). Africa Portal. Retrieved on 2022-10-03.
  12. Home (en). Johns Hopkins University. Retrieved on 2022-10-03.
  13. האוניברסיטה העברית בירושלים | The Hebrew University of Jerusalem |. en.huji.ac.il. Retrieved on 2022-10-03.
  14. Alao (2012-10-01). Mugabe and the politics of security in Zimbabwe (in English). McGill-Queen's University Press. ISBN 978-0-7735-4044-6. 
  15. Departments | College of Liberal Arts | Norfolk State University - Norfolk State University. www.nsu.edu. Retrieved on 2022-10-03.
  16. Aix (2020-04-30). Olayiwola Abegunrin (1946-2020) (en-US). African Studies Association Portal - ASA - ASA. Retrieved on 2022-10-03.
  17. Abegunrin (2006). Nigeria in Global Politics: Twentieth Century and Beyond : Essays in Honor of Professor Olajide Aluko (in en). Nova Science Publishers. ISBN 978-1-59454-997-7. 
  18. Professor Abiodun Alao (en-GB). www.kcl.ac.uk. Retrieved on 2022-10-02.
  19. Toinho (2013-06-03). Dialogues: USA Africa Dialogue Series - Launching of Professor Olajide Aluko Education Memorial Foundation. Dialogues. Retrieved on 2022-10-03.