Jump to content

Olin Dows

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Stephen Olin Dows (August 14, 1904 – June 6, 1981) bụ onye omenkà ndị agha United States nke jere ozi na European Theater of Operations n'oge Agha IIwa nke amaghị.

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ Dows na 1904 na Irvington-on-Hudson, New York.  Ọ bụ naanị nwa nwoke Tracy "Pup" Dows na Alice Olin Dows, onye na-elekọta mmadụ na onye na-ede uri.  [1] O nwere ihe ngosi ngosi, Margaret "Bargy" Dows (onye ngosi diplọma Swedish Knut Richard Thyberg ) [2] [3] na Deborah Dows (onye ngosi di na egosi, ma gbaa egwu, onye ọka iwu Harvard John Lancaster  Burling, nwa Edward B. Burling). [1] [2] [3]

Nne na nna nne ya bụ Stephen Henry Olin, onye isi oche nke Mahadum Wesleyan, [1] na Alice Wadsworth "Elsie" ( née Barlow) Olin.  [2] Nne nne ya bụ onye edemede na Baháʼí Julia Lynch Olin (onye na-eme onye bụbu Lieutenant Gọvanọ nke New York, Lewis Stuyvesant Chanler ). [4] [5]

Ọ nkọwa akwụkwọ ma zụọ ya na Ngalaba Fine Arts Harvard na Yale's Student's League (New York).  [1] Ọ akwụkwọ akwụkwọ n'okpuru Eugene F. Savage, Edward C. Taylor na CK Chatterton .

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ime oge ọrụ ya Dows nyere aka n'ịwuwe Ngalaba Ọha na Ọrụ nke Art Project na 1933. [1] Ọ bụ osote onye isi ngalaba nke Treasury Section of Fine Arts, onye na-ahụ maka steeti na nke Mississippi, wee  bụrụ onye isi nke Treasury of Relief Art Projects.  [2] Ndị ngalaba nke Fine Arts nke Ngalaba Akụ nyere ya ọrụ ka o dee akwụkwọ na "Mural Designs".  N'afọ 1941, ngalaba ahụ nyekwa ya ọrụ ọzọ ka ọ tee ihe osise akwụkwọ ozi, Professions and Industries of Hyde Park, na Hyde Park, New York .  Ọ na-arụkwa ọrụ mgbe mgbe maka Office of Civil Defence na Washington DC na-ahụ maka ọrụ iji mee ka onye na-ese ihe na- usoro dị iche iche nke ọrụ na osisi nchekwa.  Ụdịra ahụ tụpụtara na foto 73 nke egosiri na ihe ngosi ndị agha nke iwu na National Gallery, Washington, DC .

Ndị agha[dezie | dezie ebe o si]

Olin Dows debanyere aha na US Army na June 1942. N'ịbụ onye guzo na Fort Meade, MD, na-echere ka a zipu ya n' akwụkwọ akwụkwọ ndị ọrụ, Dows mmanya mmanya a ka ọ gaa kama ndị na-eri ihe nkiri.  nke Europe dị ka onye na-ese ihe agha .  A mgbaàmà ya onye isi nke otu ndị na-ese ihe atọ iji ngwaọrụ ETO.  Ọ ntọala England otu afá, ị na ngalaba ihe mere eme nke ETO.  Otu ọnwa ka ọ bịarutere England, Congress gọnarị ihe ndị dị mkpa ma kagbuo mmemme nka.  Kama e nyere ya ọrụ ịse foto, mana ka o sina dị, ọ see na-ese ya.  Na England, ọ chọpụtara ya na 166th Signal Photo Unit wee soro ha gaa Normandy ná mmalite June 1944. Ọ kpuchiri ngalaba nke 35 mgbe D-Day gachara wee nọnyere ha site na June ruo September 1944. Dows egwuregwu ihe omume na Bastogne, Metz,  ma soro ndị agha nke atọ na njem ikpeazụ gafe Germany.  Ọ nọ na-ekiri nke American na Soviet Forces ma ihe ngosi a n'ọtụtụ ihe osise ya

Na-arụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

ozi nke ọrụ ya ihe osise nke ndị agha ibe ya site na ihe bụ isi na Fort Belvoir, VA;  site na njem ya na Great Britain, ọtụtụ nri, tumadi na agba, nke ihe nkiri nke debarkation na nke ndụ nke ndị agha na njem.  Ndị a sochiri usoro nke atọ nke "n'ebe ahụ" yana ihe osise zuru oke nke ndị agha America na-azụ na Great Britain.  O ngalaba aka ihe ngosi nke ọrụ ndị na-ese ihe America na England.  Achụpụrụ ya na ndị agha n’August 1945

Na 1949, nke Franklin Roosevelt na Hyde Park yana nchịkọta nri ya. [6]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Na 1950, Dows mụrụ onye anya mba Chile Carmen Vial de Señoret, [1] nwa nwa Ramón Freire, Onye isi ala mbụ nke Chile. [7]

Mgbe ọ rịasịrị anya ogologo oge, Carmen nwụrụ na Jenụwarị 1978 n'ugbo ya na Puente Alto, Chile.  [1] Dows nwụrụ na Glenburn, ụlọ ya na Rhinebeck, New York, na June 6, 1981. [8]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]