Oluwole

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Oba Oluwole (nwụrụ n'afọ 1841) chịrị dị ka Oba nke Lagos site n'afọ 1837 ruo 1841. Nna ya bụ Oba Adele.[1]

Esemokwu ya na Kosoko[dezie | dezie ebe o si]

Mmalite nke Oba Oluwole na esemokwu nwa eze Kosoko yiri ka ọ gbanyere mkpọrọgwụ na asọmpi ha maka Obaship nke Lagos mgbe ọnwụ Oba Adele.[2] Mgbe Oluwole ghọrọ Oba, ọ chụpụrụ nwanne nwanyị Kosoko, Opo Olu na Lagos Steeti, ọbụlagodi mgbe ndị na-akọ ọdịnihu chọpụtara na aka ya dị ọcha n'ime amoosu.[3] Ọzọkwa, mgbe Oluwole kwụsịrị nnupụisi ndị agha Kosoko nke a maara dị ka Ogun Ewe Koko ("akwụkwọ nke agha coco-yam"), Oluwole zigara onyeisi agha ya - Yesufu Bada - n'ọrụ agha iji weghachite ihe ndị e kwatara n'ogige Kosoko.[4][5]

Ọnwụ site na mgbawa ntụ ọkụ na mberede[dezie | dezie ebe o si]

Oluwole nwụrụ n'afọ 1841 mgbe àmụ̀mà kpatara mgbawa n'ebe Oba nọ. A gbagburu ozu Oluwole ma nwee ike ịmata ya naanị site na beads eze ya na-achọ ahụ ya mma.[3]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mann (2007). Slavery and the Birth of an African City: Lagos, 1760-1900. Indiana University Press, 2007. ISBN 9780253348845. 
  2. Fasinro. Political and cultural perspectives of Lagos. University of Michigan. 
  3. 3.0 3.1 Mann (2007-09-26). Slavery and the Birth of an African City: Lagos, 1760--1900. Indiana University Press, 2007, 47–48. ISBN 9780253117083. 
  4. Smith (January 1979). The Lagos Consulate, 1851-1861. University of California Press, 1979, 14–17. ISBN 9780520037465. 
  5. Yemitan. Madame Tinubu: Merchant and King-maker. University Press, 1987.