Jump to content

Olympia Fulvia Morata

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Olympia Fulvia Morata
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyereOlympia, Fulvia Dezie
aha ezinụlọ yaMorata Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1526 Dezie
Ebe ọmụmụFerrera Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya26 Ọktoba 1555 Dezie
Ebe ọ nwụrụHeidelberg Dezie
Ụdị ọnwụeke na-akpata Dezie
ihe kpatara ọnwụụkwara nta Dezie
ŃnàFulvio Pellegrino Morato Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaAncient Greek, Latin, Asụsụ mba Italy Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ, classical scholar, odee uri, ọkà mmụta sayensị Dezie
Olympia Fulvia Morata

Olimpia Fulvia Morata (1526 - 26 Ọktoba 1555) bụ onye ọkà mmụta oge ochie nke Ịtali.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Ferrara na Fulvio Pellegrino Morato na otu Lucrezia Gozi.

Nna ya, onye bụ onye nkuzi nke ndị isi na-eto eto nke ụlọ ducal nke Este, na ndị ikom gụrụ akwụkwọ nke Ịtali nwere mmekọrịta chiri anya, nwa ya nwanyị tolitere n'ọnọdụ mmụta oge ochie. Mgbe [1] dị afọ iri na abụọ, o nwere ike ikwurịta okwu nke ọma na Grik na Latịn.

[1]'ihe dị ka n'oge a, a kpọrọ ya n'obí eze dị ka onye ibe na onye nkuzi nke onye na-eto eto ma nwee onyinye Anna d'Este, nwa nwanyị Renata, Duchess of Ferrara. Ọtụtụ ndị ama ama n'akwụkwọ ma ọ bụ ndị Protestant, dị ka John Calvin, Vittoria Colonna na Clément Marot gara n'ụlọ ikpe nke Duchess. Mgbe [1] dị afọ iri na ụma, Olympia kụziri ihe gbasara ọrụ Cicero na Calvin.

N'afọ 1546, ọ hapụrụ ụlọ ikpe iji lekọta nna ya na-arịa ọrịa, mgbe ọ nwụsịrị, ọ lekọtara agụmakwụkwọ nke ụmụnne ya ndị nwoke na ndị nwanyị. Nna Olympia nwụrụ dị ka onye a tọghatara na Protestantism, Olympia nabatara ozizi Luther na Calvin. Mgbe ọ laghachiri n'ụlọ ikpe, alụmdi na nwunye Anna d'Este na Francis, Duke of Guise hapụrụ Olympia naanị ya. [2] nọrọ oge ya na-amụ nkà ihe ọmụma ma soro Gasparo Sardi na-ederịta akwụkwọ ozi, onye raara ya nye De Triplici Philosophia.

N'ihe dị ka ngwụcha afọ 1550, ọ lụrụ nwa akwụkwọ na-eto eto nke nkà mmụta ọgwụ na nkà ihe ọmụma, Andreas Grundler nke Schweinfurt na Bavaria. N'afọ 1554, ọ sonyeere Grundler gaa ebe a mụrụ ya, ebe a họpụtara ya dịka dọkịta nke ndị agha Spain. N'afọ 1553, margrave Albert nke Brandenburg n'otu n'ime njem ọ na-apụnara mmadụ ihe weghaara Schweinfurt, ndị Protestant nọchibidoro ya. [1]'ikpeazụ, Albert hapụrụ ebe ahụ, Olympia na di ya gbapụrụ. N'oge ihe omume ndị a, ọtụtụ n'ime ihe odide ya furu efu.

[1] mechara nwee ihe ịga nke ọma n'ịbịaru Heidelberg na 1554 ebe e nwetara nkuzi ahụike maka Grundler site na mmetụta nke ezinụlọ Erbach, bụ ndị nabatara ha n'ụzọ dị mma n'oge ụgbọ elu ha.

[3] 1558 (ma ọ bụ 1556, isi mmalite dị iche), mgbe ọ nwụsịrị, Opera omnia, nnukwu nchịkọta nke ụfọdụ akwụkwọ ozi Grik ya na mkparịta ụka Latin, e bipụtara na Basel, [4] ọrụ nke o nyere enyi ya na onye na-ede akwụkwọ Caelius Secundus Curio. [5]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Robin, Larsen and Levin. Encyclopedia of women in the Renaissance: Italy, France, and England. 
  2. Robin, Larsen and Levin. Encyclopedia of women in the Renaissance: Italy, France, and England. 
  3. McCarthy (1997). Eve Revived: An exhibition of early printed books relating to women in Marsh's Library (in en). Dublin: Archbishop Marsh's Library. 
  4. Robin, Larsen and Levin. Encyclopedia of women in the Renaissance: Italy, France, and England. 
  5. T. McCrie, History of the Progress and Suppression of the Reformation in Italy in the Sixteenth Century (William Blackwood, Edinburgh/T. Cadell, London 1827), pp. 400-02, and see Appendix, No. 7, pp. 425-26. M.L. King, Renaissance Humanism: An Anthology of Sources (Hackett Publishing, 2014), pp. 129-36.

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

  • (2007) in Anne R. Larsen: Encyclopedia of women in the Renaissance: Italy, France, and England. ABC-CLIO, Inc. 
  •  Isiokwu a na-etinye ederede sitere na mbipụta ugbu a nangalaba ọha na eze: .mw-parser-output cite.citation{font-style:inherit;word-wrap:break-word}.mw-parser-output .citation q{quotes:"\"""\"""'""'"}.mw-parser-output .citation:target{background-color:rgba(0,127,255,0.133)}.mw-parser-output .id-lock-free a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-free a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/65/Lock-green.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-limited a,.mw-parser-output .id-lock-registration a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-limited a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-registration a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d6/Lock-gray-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-subscription a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-subscription a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/aa/Lock-red-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-ws-icon a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4c/Wikisource-logo.svg")right 0.1em center/12px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-code{color:inherit;background:inherit;border:none;padding:inherit}.mw-parser-output .cs1-hidden-error{display:none;color:#d33}.mw-parser-output .cs1-visible-error{color:#d33}.mw-parser-output .cs1-maint{display:none;color:#3a3;margin-left:0.3em}.mw-parser-output .cs1-format{font-size:95%}.mw-parser-output .cs1-kern-left{padding-left:0.2em}.mw-parser-output .cs1-kern-right{padding-right:0.2em}.mw-parser-output .citation .mw-selflink{font-weight:inherit}[Ihe e dere n'ala ala peeji] (1911). "Encyclopædia Britannica/Morata, Olympia Fulvia">Morata, Olympia Fulvia". Encyclopædia Britannica. Izu ohi 18 (mbipụta nke iri na otu). Cambridge University Press. peeji nke 816.