Omafume Onoge

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Omafume Onoge

Omafume Friday Onoge (21 Ọktoba 1938 - 12 Julaị 2009) bụ onye Naijiria prọfesọ nke sociology na social anthropology yana onye na-eme ihe ike.[1] (21 Ọktoba 1938 - 12 Julaị 2009) bụ onye Naijiria prọfesọ nke Sociology na social anthropology yana onye na-eme ihe ike.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

[2] mụrụ Onoge na 21 Ọktoba 1938 na Uvwie, mpaghara gọọmentị nke Delta State, ndịda Naịjirịa.[3] gara St. Andrew's C.M.S. School na Warri na 1952, a nabatara ya na Urhobo College na Effurun, ebe ọ nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ West African na 1957. [1][4] mechara gaa Moore Plantation na Ibadan maka afọ atọ nke onye nlekọta ọrụ ugbo, na 1961 ọ bụ onye natara agụmakwụkwọ na-agụsị akwụkwọ site na African Scholarship Program of American Universities (ASPAU). [1][5] nabatara Onoge ma nabata ya na Macalester College, St Paul, Minnesota, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ n'ime afọ abụọ, n'etiti afọ 1961 na 1963.[6] natara nzere Bachelor of Arts (B.A.) na Sociology ma nọrọ na ndepụta nsọpụrụ Dean n'oge ọ na-agụ akwụkwọ na mahadum.

N'afọ 1963, a nabatara ya na Mahadum Harvard, ebe ọ natara Master of Arts (M.A.) ma mesịa nye ya nzere doctorate (Ph.D) na anthropology n'afọ 1970. [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Onoge kụziri ihe [7] ọtụtụ mahadum na United States, n'etiti ha Mahadum Harvard, Mahadum Macalester, na Mahadum Massachusetts.[8] kụzikwaara na Mahadum Dar es Salaam na Tanzania, na Naijiria na Mahadim Ibadan, ebe ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nlekọta afọ abụọ, n'etiti afọ 1970 na 1972. [1][9][10][11] họpụtara ya ka ọ bụrụ prọfesọ na onye isi oche nke ngalaba mmekọrịta mmadụ na ibe ya na 1982 na Mahadum Jos, ebe ọ rụkwara ọrụ dị ka dean na School of Postgraduate Studies, onye nduzi nke Centre for Development Studies, na onye isi ala nke bọọdụ na onye omeiwu a họpụtara nke Council of the University and University Orator. [1]Onoge lara ezumike nká na 20 Ọktoba 2003 na Mahadum Jos.[12] rụrụ ọrụ dị ka onye otu ndị nnọchi anya gọọmentị etiti na People's Republic of China na 1976 na mpaghara nke Youth Affairs . [1]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ola Oni

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 G. G. Darah and Sunny Awhefeada, "Omafume Onoge - Africa's Revolutionary Marxist (1)", Daily Independent (Lagos), 31 August 2009, via AllAfrica.
  2. Omafume Onoge: Africa's Revolutionary Marxist. urhobotimes.com. Retrieved on 23 February 2015.
  3. Obi Nwakanma (26 July 2009). Omafume onoge was an organic intellectual. Vanguard News. Retrieved on 23 February 2015.
  4. ::::Reflections Column::::. sunnewsonline.com. Archived from the original on 22 February 2015. Retrieved on 23 February 2015.
  5. The Jos Carnage And Intellectual Endogamy. nigeriansinamerica.com. Retrieved on 23 February 2015.
  6. Okafor (2006). Legitimizing Human Rights NGOs. Africa World Press. ISBN 9781592212866. Retrieved on 23 February 2015. 
  7. Urhobo Groups Visit UPU Factional Leader, Onoge. thisdaylive.com. THISDAY LIVE. Archived from the original on 22 February 2015. Retrieved on 23 February 2015.
  8. Ekeh (2007). History of the Urhobo People of Niger Delta. Urhobo Historical Society. ISBN 9789780772888. Retrieved on 23 February 2015. 
  9. Ojakorotu (2010). Anatomy of the Niger Delta Crisis. LIT Verlag Münster. ISBN 9783643106391. Retrieved on 23 February 2015. 
  10. Ugwuegbu (12 September 2011). Social Psychology and Social Change in Nigeria. iUniverse. ISBN 9781462013272. Retrieved on 23 February 2015. 
  11. SARPN - Newsflashes. sarpn.org. Retrieved on 23 February 2015.
  12. Ikeogu Oke. "Laying Emphasis on Cultural Pluralism", allAfrica, 28 October 2004. Retrieved on 12 May 2023. (subscription required)