Onye isi E. O. Ashamu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Onye isi E. O. Ashamu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1924 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1992 Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọchụnta ego Dezie
ebe agụmakwụkwọYaba College Dezie

Chief Emmanuel Oyedele Ashamu (1924 - 1992) nke a maara dị ka Chief E. O. Ashamu ma ọ bụ The Mayo of Oyo bụ onye nwe ala Naijiria na Oyo Chief onye ama ama na ngalaba azụmahịa Naijiria n'oge 1960s - 1990s.[1] Ọ bụ onye na-ahụ maka ọgwụ site na ọzụzụ ma bụrụ onye nwe ụlọ ọrụ Industrial Chemists Ltd, Lagos. Ọ ghọrọ otu n'ime ndị ọchụnta ego a ma ama n'Africa, nwere mmasị n'ọrụ ugbo, ụlọ akụ, njem na ala.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Chief Ashamu na 14 August 1924, n'aka Chief Agbaakin Ashamu nke Oyo, onye isi agbụrụ Yoruba na Western Nigeria. Ọ gara Durbar School, Oyo, na Grammar School, Ilesha. O mechara gụọ akwụkwọ ọgwụ na Yaba Higher College, gụsịrị akwụkwọ na 1951.

Ọrụ azụmahịa[dezie | dezie ebe o si]

Ọ malitere ịrụ ọrụ na gọọmentị Naijiria dị ka onye na-ahụ maka ọgwụ na Orthopaedic Hospital, o mechara hapụ ya wee sonye na Lion Chemists dị ka onye njikwa. N'afọ 1954, ọ ghọrọ onye isi nchịkwa nke Industrial Chemists na Lagos. Chief Ashamu bụ onye na-ahụ maka ọgwụ site na ọzụzụ ma mesịa bụrụ onye nwe Industrial Chemists Ltd, Lagos, n'etiti ọtụtụ azụmaahịa ndị ọzọ bara ọgaranya.

Ọ bụ onye nduzi ụlọ ọrụ Oke-Afa Farms, Oyo Feeds Corporation na Nigerian Explosives and Plastic Company, nke niile o nwere ọtụtụ òkè. N'afọ ndị 60, ọ banyere na ngalaba ụlọ ma tinye aka na mmepe ala gụnyere ala Ire Akari, Alausa Lagos na ọtụtụ mpaghara nke ala Yoruba. Ihe onwunwe ya gafere Naijiria, United Kingdom na United States of America.

Ọ bụkwa onye nwe Igbeti Marbles: e nwere ụdị marble abụọ dị na Igbeti; marble ọcha dị ọcha na marble ọcha na-acha ntụ ntụ. Ha abụọ dị oke mma na ihe dị ka 98% dị ọcha. Ebe nchekwa marble nke Ashamu ruru kilomita 25 sq. Gọvanọ nke Oyo Steeti n'oge ahụ, Chief Bola Ige, nyere iwu ka ebe nrụọrụ weebụ ahụ bụrụ ebe Ashamu were ihe karịrị mmadụ 2,000 n'ọrụ. Ntinye ego Ashamu meghere Igbeti axis nke steeti ahụ na aha ya abụrụla otu ihe na nkwụnye marble kemgbe ahụ.[2] N'ịgbaso esemokwu iwu na gọọmentị steeti, e wepụrụ mmasị Ashamu na azụmaahịa ahụ na 1980 na-eme ka ọ hapụ azụmaahịa, na-akpata ọdịda ya.[3]

Ọrụ ugbo[dezie | dezie ebe o si]

Ashamu guzobere ugbo Oke Afa na 1970 nke bụ nnukwu ọkụkọ na Naijiria yana Oyo Feeds na Premier Farms; n'oge azụmahịa ahụ dị elu, ọ were ihe ruru 1,000 mmadụ n'ọrụ. Premier Farms bụ ọkachamara n'ubi ọka na Okaka Farm, Ikoyi, Igbo-Ora, Oyo steeti, na ọtụtụ n'ime ihe ndị a na-emepụta na Oyo Feeds nke tụgharịrị ya ka ọ bụrụ nri anụmanụ ma ree ọtụtụ n'ihe ndị a na Oke Afa ugbo. Oke Afa wee ree anụ na anụ ọkụkọ maka ụlọ oriri na ọṅụṅụ na ndị agha. Akwụkwọ US Dept. of State nke 1961 na Agricultural Investments na Naịjirịa kwuru na Ashamu Holdings bụ "otu n'ime nnukwu ụlọ ọrụ azụmahịa na Naịjarịa nke malitere ọrụ ugbo buru ibu na mkpebi ịzụlite ugbo dị otú ahụ".[4] Otú ọ dị, ka ọ na-erule ngwụcha afọ 1970, ọrụ ugbo na azụmaahịa na Naịjirịa nwere ihe mgbochi mbubata nke belatara nnweta nri.

Arụmụka[dezie | dezie ebe o si]

A na-akọ n'ọtụtụ akụkọ ihe mere eme nke Oyo na Ashamu bụ onye enyemaka na onye nkwado nke Lamidi Adeyemi mgbe ọ rịgooro n'ocheeze Alaafin, na-aghọ Alaafin nke 44 nke Oyo, Oba Lamidi Olayiwola Adeyemi Alowolodu III, na Jenụwarị 14, 1971.

Ọ bụ ezie na ịrị elu Adeyemi chere asọmpi siri ike ihu, Chief Ashamu kpọkọtara ndị na-akwado na ndị mmekọ nna Adeyemi iji hụ na Adeyemi dị afọ 32 nwere mmeri. A kọrọ na onye ọchụnta ego bara ọgaranya (Ashamu), kwuru n'otu oge ka onye ụkọchukwu gwara ya ka ọ ghara ikwe ka nwa okorobịa Lamidi buru akpa ya ọzọ n'ihi na ọ ga-abụ eze. A kọrọ na onye ụkọchukwu ahụ gwara Chief Ashamu na ọ ga-etinye ihe onwunwe ya iji nyere Lamidi na-eto eto aka megide ndị ọzọ na-asọ mpi mgbe ọ bụla oge ruru. Nke ahụ mere. Okpueze Adeyemi dị ka Alaafin bụ nnukwu emume a na-ahụtụbeghị mbụ.[5]

Afọ ndị sochirinụ[dezie | dezie ebe o si]

Chief Ashamu bụ nna ochie nke nnukwu ezinụlọ ma mara dị ka onye ndú a na-asọpụrụ na obodo ya.[6] Chief Ashamu nwụrụ n'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọgọstụ afọ 1992. N'oge ọ nwụrụ, o nwere ruru nde $ 250 US Dollars. [citation needed] Ọtụtụ ụmụ na ụmụ hapụrụ ya.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Black Power", The Wall Street Journal, 30 October 1979.
  2. IGBETI: From marble site to forest reserve? (8 August 2016).
  3. IGBETI: Rich but poor the Nation Newspaper (23 November 2014).
  4. .https://pdf.usaid.gov/pdf_docs/PNAAM904.pdf
  5. OBITUARY: Alaafin Adeyemi III and his extraordinary life of battles - Premium Times Nigeria (26 April 2022).
  6. Craig (1998). "Ashamu Holdings Limited", in James E. Austin, Tomas O. Kohn: Strategic Management in Developing Countries. Simon & Schuster. ISBN 978-0-684-86370-2.