Osasu Edobor

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Osasu Edobor
</img>
Amụrụ
Obodo Naijiria
Mara maka Onye na-arụ ọrụ nsonye nwoke na nwanyị na-ahụ maka ngwa HERFessions
Ọrụ ama ama https://play.google.com/store/apps/details?id=com.thrmedia.herfessionsapp

Osasu Edobor (nke a na-akpọbu Osasu Paul-Azino) bụ onye Naijiria na-akwado nwoke na onye nchoputa nke Think Help Restore (THR) Media na Safe Space Initiative.  [1] [2] Ọ bụ onye mbụ izizi uche nwere ikike, onye nkuzi na onye nke .  [1] ọkpụkpọ onye mgbasa ozi maka nsonye nwoke na-ama egwuregwu, Osasu ibu ngwa HERFessions, nke na-enye Nkwado maka ndị lanarị mmetọ nwoke na echere.  [3] Ọ bụ 2018 Mandela Washington Fellow alumna na onye otu ndị isi obodo Africa [1]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

[2]Osasu dechara nzere bachelọ na Chemistry na Lagos State University na 2008 na nọchiri na Social Sector Management si Lagos Business School, Pan-Atlantic University na 2016. [1] Mgbe nke ahụ ihuenyo, ọ gawara na Mahadum Lagos wee nweta akara ugo-star masta na  nkà uche nzọụkwụ.  Dị ka onye ọka ndị nke Mandela Washington, ọ-ahere nchekwa ndu obodo site na Mahadum Rutgers, New Brunswick na 2018

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[3]Ọ bụ ọrụ dị ka onye isi mmemme na Pastor Bimbo Odukoya Foundation (PBOF), otu Floapapapa na-akwado na ለመቆየት na ndị ọrịa nọ n'ebe ndị dara ogbenye.  [1] [2] Dị ka onye ntụziaka mmemme, ọ bụ ọrụ SHARP4U, mgbasa ozi iji mee ka mmata iyi egwu na-akpali ndị a na-edina n'ike.  Na ụlọ akwụkwọ na Nigeria .  [3] Osasu butere mmemme nkwado ụmụ PBOF nke afọ 2016, bụ nke emere na ezinụlọ ụbọchị ụwa nke nwa anụmanụ.

[4] Ugbu a, ọ bụ onye nchoputa na onye nduzi nke mmemme na THR Media, ụlọ ọrụ na-elekọta mmadụ nke na-eji nkà na ẹse ọhụrụ na mgbasa ozi na-enyere ụmụ na ụmụ anụmanụ aka ịgbanihu na ime ihe ike na  nwoke na-achọ ime ihe ike n'ike, aha, na ụdị nrigbu ndị ọzọ.  [1] [2] [3] Osasu ngosi ngwa oku HERFessions na 2018. [4] Ngwa a bụ ikpo okwu lana-ozi aha emebere iji nyere ndị na-eso ụzọ na ndị ọrụ ike ihe ike ike na nwoke aka.  [5] [4] Ikpo okwu na-agụnye ebe a na-akparịta ụka n'ọnụ nke na-enyere ndị lanarịrịnụ aka iso ibe ha na-akpa wee soro ndị ọkà n'akparam ụmụ mmadụ, ndị ọka iwu na ndị ọzọ nwere nwere ikike.  ntọala, ntọala na onye isi ime ihe ike na nwoke na ekere.  Ọzọkwa, ngwa ahụ nwere bọtịnụ ikike iji mmetọ.  [6] Ọ na-akwado mmemme kwa nke iri na ise iji kwado ndị ihe ike ike na nwoke na-egosi site na Initiative Safe Space Initiative[5]

Dị ka onye na-akwado nwoke na nwanyị na-akwado nwoke na nwanyị, ọ sonyeere na njikọta nke ndị na-akwado nwoke na nwanyị na-achọ nyocha nke ebubo ndina n'ike na ikpe ziri ezi maka ndị e dinara n'ike. [6] [7]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. YALI Voices: Harnessing Technology to Combat Sexual Gender-Based Violence (en-US). Mandela Washington Fellowship. Retrieved on 2022-12-05.
  2. Sherifat (2020-06-30). Govt needs to domesticate laws surrounding child abuse, sexual violence — Osasumwen Edobor (en-GB). Vanguard News. Retrieved on 2022-12-05.
  3. Empowering girl child for digital age (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2016-10-29). Retrieved on 2022-12-07.
  4. Safe Space Initiative gives hope to SGBV victims (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2022-10-08). Archived from the original on 2022-12-06. Retrieved on 2022-12-06.
  5. Osasu Edobor - Women of Rubies (en-US). Retrieved on 2022-12-06.
  6. COZA Rape Allegations: Activists Demand Pastor Step Down » HealthStylePlus (en-US). HealthStylePlus (2019-06-30). Retrieved on 2022-12-07.
  7. Borisade (2019-06-30). Petition to Protest COZA Trustees to Take Action Regarding Multiple Allegations of Sexual Misconduct Against Pst Biodun Fatoyinb (en-US). Abiodun Borisade. Retrieved on 2022-12-07.