Osayuki Godwin Oshodin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Osayuki Godwin Oshodin
WebsiteÀtụ:URL

Osayuki Godwin Oshodin, (9th, August 1950 - 29 May 2022) [1] bụ onye agụmakwụkwọ Naijiria bụ osote onye isi nke Mahadum Benin site na 2009 ruo 2014. [2] Ọ bụ prọfesọ nke agụmakwụkwọ ahụike ma bipụta ọtụtụ akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ gbasara ahụike na agụmakwụkwọ.

A mụrụ Oshodin na Benin City. Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Western Boys, Benin City, Federal School of Science, Lagos State, Central State University Ohio, Columbia University of New York City, United States wee nweta akara mmụta doctorate nke agụmakwụkwọ (Ed.D.) na kọleji Teachers, Columbia University of New York City na 1980. O sonyeere University dị ka Research Fellow na 1981 wee ruo n'ọkwa nke prọfesọ na 1991. Oshodin bụ Mpụga Examiner na ihe karịrị 15 Universities. Ọ bụkwa onye otu 20 Learned Societies ma nwee 41 Awards na nsọpụrụ maka otuto ya. Ọmụma nchịkwa ya na Mahadum ahụ dịkwa ike nke ukwuu; ọ bụ onye isi oche ma ọ bụ onye so na kọmitii na kọmitii mahadum karịrị 35. Ọ bụ onye nduzi, Egwuregwu, Dean; ngalaba nke Education ma bụrụkwa Dean; Ihe gbasara ụmụ akwụkwọ. O nwere n'onwe ya ihe karịrị akwụkwọ agụmakwụkwọ 78, akwụkwọ na akwụkwọ 27 ndị ọzọ dị ka onye na-ede akwụkwọ. A họpụtara ya onye osote onye isi oche nke Mahadum Benin na Nọvemba 2009 ma oge ya kwụsịrị na Nọvemba 2014.

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Oshodin gara Western Boys high School, Benin City na 1966, Federal School Of Science, Lagos State na 1971, ebe ọ nwetara WASC ya, ugbu a West African Senior School Certificate Examination na GCE Advanced Level. N'afọ 1972, ọ nwetara asambodo na agụmakwụkwọ mmanya na Central State University Ohio . [3] [4] gụsịrị akwụkwọ na 1976 na City College nke City University of New York ebe ọ nwetara BSc na Biology / Medical Anthropology . [1]

Oshodin nwere nzere masta nke sayensị na Hunter College nke Mahadum City nke New York na 1978 ebe ọ gụrụ Health Science / Community Health Education. Ọ nwetara Ed ya.D. (doctorate degree) na Health Education site na Teachers College Columbia University nke New York City na 1980. [5]

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Oshodin kụziri ihe karịrị [6] dị iche iche agụmakwụkwọ ahụike na ọmụmụ nyocha na ọkwa postgraduate na undergraduate ma na Naịjirịa na United States of America. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka kọleji / nyocha, na Hunter College nke Mahadum City nke New York na 1974 ruo 1979. N'afọ 1981, ọ kụziri ihe na Hunter College nke Mahadum City nke New York na Ngalaba nke Nkà / Siek, ebe ọ kụzuru agụmakwụkwọ ahụike, <i id="mwPQ">anatomy na physiology</i>, Biostatistics, <i id="mwQQ">sayensị ahụike</i> na ahụike obodo. O mechara kwaga Mahadum Benin ma kụzie ihe n'oge na-adịghị anya n'etiti afọ 1982 na 1983, e buliri ya n'ọkwa onye nkuzi dị elu na agụmakwụkwọ ahụike na Ngalaba Mmụta Ahụike na Ahụike na 1987.

[7]'afọ 1991, ọ rịgooro n'ọkwa Prọfesọ n'otu mahadum ahụ, n'otu afọ ahụ, Marquis Macmillan directory division "Who's Who in The World" 10th Edition kwanyeere ya ùgwù. Kemgbe 1990, 1996, 1999, 2002, na 2006, ruo 2022, ọ bụ onye nyocha mpụga na Mahadum Nigeria, Nsukka, Mahadum Ambrose Alli, Ekpoma, Mahadim Ilorin, Mahadam Ibadan na Mahadim Port Harcourt. [8] nyere ya onye nkuzi nwere asambodo site na Kansụl Ndebanye aha ndị nkuzi nke Naijiria n'afọ 2006. [1]

N'ọnwa Nọvemba afọ 2009, a họpụtara Oshodin ka ọ bụrụ osote onye isi nke Mahadum Benin, na-eme ka ọ bụrụ nwoke Edo mbụ sitere na Benin [9] na-anọ n'ọkwa ahụ kemgbe e guzobere mahadum ahụ na 1970. [10]

Nsọpụrụ na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • [11]"Ònye bụ onye nọ n'ụwa" mbipụta nke 10 (1991-1992) nke MARQUIS MACMILLAN directory division bipụtara, 3002 Glen-view road Whihette, Illinois 6000091, United States.
  • Leadership Award- mbipụta Millinium nke mba ụwa, ndekọ nke ndị ndu pụrụ iche. 2000[12]
  • ikpe nke udo (JP) nhọpụta site na Gọọmentị Steeti Edo, 12 Septemba 2001.   [citation needed]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • "Mmetụta Mmanya Na-aba n'anya n'etiti Ụmụ akwụkwọ Sekọndrị na Benin City, Nigeria". Drug and Alcohol Dependency, Vol. 7, (1981) peeji nke 141-145 (Lausanne-Switzerland).   (Nchịkọta na Mba Ọzọ).
  • "Mmetụta mmanya: Nnyocha nke nwa akwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'ime ime obodo nke mpaghara Bendel". Drug and Alcohol Dependency, Vol. 8, (1981) peeji nke 141-145 (Lausanne-Switzerland).   (Nchịkọta na Mba Ọzọ).
  • "Mmetụta Mmanya Na-aba n'anya n'etiti ụmụ akwụkwọ kọleji Naịjirịa na mpaghara New York nke United States". Akwụkwọ akụkọ ụmụ akwụkwọ kọleji. Izu ohi [Ihe e dere n'ala ala peeji] peeji nke 153-157 Prọfesọ Russell N. Cassels, 1362 Santa Cruz court, Chula vista. California 92016, USA (E bipụtara site na ihe ọhụrụ - otu ndị Prọfesọ mahadum nwere mmasị n'ịkekọrịta nkesa na nyocha ndị ọkachamara bara uru. (Indexed and Foreign)
  • "Mmanya na-aba n'anya n'etiti ụmụaka na obodo Benin, Nigeria". Nigeria Medical Practitioner, Mpịakọta nke 1 (1998), peeji nke 21-23.   (Ntinye aha na mba ọzọ)
  • "Ọgwụ na Onye Ntorobịa". West African Journal of Human Kinetics, Health, Physical Education, Recreation Leisure and Sport Management. Ngalaba Mmụta Mmega na Ahụike. Mahadum Ahmadu Bello, Zaria.
  • "Ihe ike na-emetụta ụmụ nwanyị na atụmatụ ezinụlọ nke ụmụ nwanyị lụrụ di na ụlọ ndị uwe ojii Naịjirịa". site na Dr. (Mrs) Ujiro Igbudu na Prọfesọ O. G. Oshodin. Journal of Research and Development in Education, Mahadum Winneba, Ghana.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ntuziaka maka Ụzọ Na Ihe Ndị E Ji Ji Ji Jiha Na-akụzi Ihe
  • Mmụta Ndị Nkụzi Oge Egwuregwu Naịjirịa
  • Nchịkwa Azụmaahịa Mba Nile na Mmụta Ụwa

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Former UNIBEN VC, Oshodin, is dead (en-US). Punch Newspapers (2022-05-29). Retrieved on 2022-05-29.
  2. Oshodin formally hands over to new Uniben VC (en-US). Vanguard News (3 December 2014). Retrieved on 2020-05-26.
  3. Oshodin is UNIBEN's substantive VC (en-US). Vanguard News (November 30, 2009). Retrieved on 2022-03-18.
  4. Perishable (September 29, 2014). Profile: Professor Oshodin, An Astute Academic (en-US). TELL. Archived from the original on 2021-02-26. Retrieved on 2020-05-26.
  5. http://thenationonlineng.net/web2/articles/27288/1/UNIBEN-gets-substantive-VC/Page1.html UNIBEN gets substantive VC
  6. Orioha (2015-02-27). OSHODIN: A Study In University Administration (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News. Retrieved on 2023-07-02.
  7. https://web.archive.org/web/20160816211918/http://bios.marquiswhoswho.com/osayuki_godwin_oshodin/health_education_educator/6744619 Osayuki Godwin Oshodin is recognized in Marquis Who's Who
  8. https://web.archive.org/web/20120410215058/http://www.trcn.gov.ng/ Teachers Registration Council of Nigeria (TRCN) ED/T/00089
  9. http://www.vanguardngr.com/2009/12/oshodin-is-unibens-substantive-vc/ Oshodin is UNIBEN’s substantive VC
  10. http://www.uniben.edu/about-uniben/brief-history/realisation-dream Realisation Of A Dream
  11. https://web.archive.org/web/20160816211918/http://bios.marquiswhoswho.com/osayuki_godwin_oshodin/health_education_educator/6744619 Osayuki Godwin Oshodin is recognized in Marquis Who's Who
  12. Perishable (September 29, 2014). Profile: Professor Oshodin, An Astute Academic (en-US). TELL. Archived from the original on 2021-02-26. Retrieved on 2020-05-26.