Osimiri Coatzacoalcos
Coatzacoalcos
Approaching the mouth of the river from the Gulf of Mexico. The city of Coatzacoalcos is to starboard, and Allende to port. (2011)
Ebe onu mmiri a di
Mputara ya "ebe agwo na-ezo onwe ya" (Nahuatl)
Ebe o di
Mba Mexico
Steeti Oaxaca, Veracruz
Mpaghara Isthmus of Tehuantepec
Obodo ndi mepere emepe Matías Romero, Minatitlán, Nanchital, Coatzacoalcos
Njirimara ya ndi a na-ahu anya
Ebe o si
• coordinates 16°56′44″N 94°37′1″W / 16.94556°N 94.61694°W
Onu ya
• coordinates 18°9′56″N 94°24′50″W / 18.16556°N 94.41389°W
• mweli-elu ya 0 m (0 ft)
Ogologo ya 325 km (202 mi)
Ibu ya 17,563 km2 (6,781 sq mi)
Mwupu ya
• Adighi elu adighi ala 1,163 m3/s (41,100 cu ft/s)
Basin features
Tributaries
• left Sarabia, Jaltepec
• right El Corte, Uxpanapa
Coatzacoalcos bụ nnukwu osimiri nke na-enye nri n'akụkụ ndịda nke steeti Veracruz; ọ malitere na Sierra de Niltepec ma gafee steeti Oaxaca na mpaghara Isthmus nke Tehuantepec, na-asọba kilomita 325[1] (202 kilomita) na Gulf of Mexico. Ndị na-atụ ụtụ isi gụnyere El Corte, Sarabia, Jaltepec, Chalchijalpa, El Chiquito, Uxpanapa, na Calzadas. Njikọ nke osimiri ndị a niile na-emepụta otu n'ime nnukwu mmiri na-asọ na mpaghara ahụ dum. Abụọ n'ụzọ atọ nke iyi ndị ahụ nwere ike ịgafe.
Njem Juan de Grijalva mere na 1518 zutere osimiri ahụ.: 34 Hernán Cortés zigara Diego de Ordaz ka ọ nyochaa osimiri ahụ dị ka ọdụ ụgbọ mmiri nwere ike.[2]
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]Osimiri Coatzacoalcos bụ otu n'ime osimiri kachasị mkpa na Mexico. Francisco Gali sere map kachasị ochie nke osimiri a na 1580. N'adịghị ka ọtụtụ map e mere na New Spain na nkeji iri na ise ikpeazụ nke narị afọ nke iri na isii, map a bụ naanị Europe n'ụdị ma na-echetara ya chaatị ụgbọ mmiri. Nnyocha nke map ahụ na-egosi na e mere ya ngwa ngwa. Ma njehie dị n'ebe dị anya na ọtụtụ mgbazi a ka nwere ike ịhụ na-akwado echiche a. O yiri ka Francisco Gali nwere mmasị karịa site n'echiche ya dị ka onye nchọpụta na onye na-eme njem n'akụkụ kachasị mkpa nke mpaghara ahụ: ohere nke ijikọ Oké Osimiri North na Oké Osimiri South site na Strait of Tehuantepec. N'ihe banyere nke a, a ga-adọta map nke Coatzacoalcos iji gosipụta ịdị irè nke iji osimiri ahụ dị ka ụzọ dị n'oké osimiri.
Akụkọ ifo
[dezie | dezie ebe o si]Dị ka akụkọ mgbe ochie si kwuo, chi Mesoamerica bụ Quetzalcoatl nọ n'ụgbọ mmiri e ji akpụkpọ agwọ mee ma na-agagharị ruo mgbe ọ furu efu. Kemgbe ahụ, a maara osimiri ahụ dị ka Coatzacoalcos, nke pụtara "ebe agwọ na-ezo" na Nahuatl.[3]
Ọdụ Ụgbọ Mmiri
[dezie | dezie ebe o si]Obodo Coatzacoalcos, nke dị n'ọnụ osimiri ahụ, bụ otu n'ime ọdụ ụgbọ mmiri kachasị azụmaahịa na nke mepere emepe, nke a na-ewere dị ka nke atọ kachasị mkpa na Gulf of Mexico, na-enye otu n'etiti ụzọ njem kachasị mkpa maka azụmahịa mba ụwa nke ngwaahịa ya dị mkpa maka azụmahịa ọrụ ugbo, ọhịa, na azụmahịa n'ozuzu maka Isthmus nke Tehuantepec.
Mmetọ
[dezie | dezie ebe o si]Coatzacoalcos sokwa n'ime osimiri ndị kachasị emetọ n'ụwa, n'otu akụkụ n'ihi enweghị iwu gburugburu ebe obibi na-echebe mmiri ọha.[4] Dị ka ụlọ ọrụ Mexico Center of Environmental Law (CEMDA) si kwuo, nnukwu ụlọ ọrụ na-emetọ ikuku bụ ụlọ ọrụ petrochemical nke Mexico Pemex.
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]![]() |
Wikimedia Commons nwe ru media dị ikwu nye Osimiri Coatzacoalcos. |
- Ụgbọ okporo ígwè CG
- Ndepụta nke osimiri ndị kasị ogologo na Mexico
- Oké ọhịa Zoque
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Estadísticas por tema (Spanish). INEGI. Retrieved on 21 September 2011.
- ↑ Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; no text was provided for refs namedDiaz
- ↑ Wimmer. DICTIONNAIRE de la langue NAHUATL CLASSIQUE (French). Retrieved on 22 September 2011.
- ↑ Peter M. Garber The Mexico-US Free Trade Agreement, 19 January 1994