Osinlokun

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Oba Osinlokun ma ọ bụ Eshinlokun (nwụrụ n'afọ 1819) chịrị dị ka Oba nke Lagos Steeti site n'afọ 1780 ruo 1819 . Nna ya bụ Oba Ologun Kutere na ụmụnne ya bụ Obas Adele, Akitoye, Prince Olusi na Prince Akiolu na-eme ka Ologun Kutère Obaship bụrụ nke kachasị na Lagos Steeti.[1] Eshinlokun nwere ụmụ iri na isii nwụrụ anwụ. Ha nọ n'usoro nke ndị okenye: Kosoko, Olufunmi, Odunsi, Ladega, Ogunbambi, Akinsanya, Ogunloye, Akimosa, Ibiyemi, Adebajo, Matimoju, Adeniyi, Isiyemi, Igbalu, Oresanya na Idewu Ojulari. N'ime ụmụ ya, Kosoko na Idewu-Ojulari ghọrọ obas nke Lagos. Idewu Ojulari enweghị nwa ọ bụla, si otú a hapụ Ezinụlọ Eze na agbụrụ iri na ise dị ugbu a.

Ịrịgo[dezie | dezie ebe o si]

N'ihe dị ka afọ 1780, Osinlokun jidere enweghị mmasị nke nwanne ya nwoke nke obere Oba Adele, onye a na-eleda anya maka iwebata ihe mkpuchi Egun, nke a na-ahụ n'oge ahụ dị ka ihe na-ekwesịghị ekwesị. site n'iji ike weghara ocheeze n'ike n'ọchịchị.[2] A chụgara Adele na Badagry ebe ọ ghọrọ onye isi obodo ahụ. Mgbe ọ nọ na Badagry, Adele nwara iji ike weghachite ocheeze Lagos mana mbọ ya enweghị isi.

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Osinlokun nwụrụ n'afọ 1829 ma nwa ya nwoke Idewu Ojulari nọchiri ya.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mann (2007). Slavery and the Birth of an African City: Lagos, 1760-1900. Indiana University Press, 2007. ISBN 9780253348845. 
  2. Smith. The Lagos Consulate, 1851-1861. University of California Press, 1979, 14–17. ISBN 9780520037465.