Osisi ntụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Osisi ntụ si n'ọkụ

Osisi ntụ bụ ntụ ntụ fọdụrụ mgbe ọkụ nke osisi gasịrị, dị ka ọkụ ọkụ na ọkụ, ọkụ ọkụ, ma ọ bụ ụlọ ọrụ ọkụ. Ọ bụ nke ukwuu mejupụtara calcium ogige tinyere ndị ọzọ na-adịghị combustible Chọpụta ihe dị na osisi. Ejila ya mee ọtụtụ ihe n'akụkọ ihe mere eme.

Ihe ndị e dere n'ime ya[dezie | dezie ebe o si]

Mgbanwe na nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Nlebanya zuru oke nke ihe mejupụtara osisi ash sitere na ọtụtụ ụdị osisi ka Emil Wolff mere.[1] Ọtụtụ ihe nwere mmetụta dị ukwuu na ihe mejupụtara ya:

  1. Ọcha dị mma: Nnyocha ụfọdụ na-agụnye ihe siri ike na-esi na anwụrụ ọkụ na-agbapụ n'oge ọkụ, ebe ndị ọzọ anaghị agbapụ.
  2. Okpomọkụ nke ọkụ.[2] Mkpụrụ nke ntụ na-ebelata na okpomọkụ ọkụ na-arịwanye elu nke na-emepụta mmetụta abụọ kpọmkwem:
    • Dissociation: Mgbanwe nke carbonates, sulfides, wdg, na oxides na-akpata carbon, sulfur, carbonates, ma ọ bụ sulfides. Ụfọdụ metallic oxides (dịka mercuric oxide) ọbụna na-ekewapụ na ọnọdụ elemental ha na / ma ọ bụ na-agbawa kpamkpam na okpomọkụ ọkụ osisi (600 °C (1,112 ).)
    • Volatilization: N'ọmụmụ ihe ebe a na-adịghị atụ ntụ gbapụrụ agbapụ, ụfọdụ ngwaahịa ọkụ nwere ike ọ gaghị adị ma ọlị. Arsenic dịka ọmụmaatụ abụghị volatile, mana arsenic trioxide bụ (ebe ọ na-esi: 465 °C (869 )).
  3. Usoro nnwale: Ọ bụrụ na a na-ekpughe ntụ ahụ na gburugburu ebe obibi n'etiti ọkụ na nyocha ahụ, oxides nwere ike ịlaghachi na carbonates site na imeghachi omume na carbon dioxide na ikuku. Ihe ndị na-eme ka mmiri dị n'elu mmiri n'oge ahụ nwere ike ịmị mmiri nke ikuku.
  4. Ụdị, afọ, na gburugburu ebe obibi na-eto eto nke osisi na-emetụta ihe mejupụtara osisi (dịka osisi siri ike na osisi dị nro), ya mere ntụ. Osisi siri ike na-emepụta ntụ karịa osisi ndị dị nro nwere ụgbụgbọ osisi na akwụkwọ na-emepụta ihe karịrị akụkụ dị n'ime ogwe osisi ahụ.[3][3]

Nlele[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka otu nnyocha si kwuo na nkezi, ọkụ ọkụ na-ere n'ihe dị ka pasenti ntụ isii ruo iri.A na-emepụta ntụ ntụ nke 0.43 na 1.82 pasent nke osisi ọkụ (ihe nkụ) maka osisi ụfọdụ ma ọ bụrụ na a na-eme ya ruo mgbe ihe niile na-efe efe ga-apụ n'anya ma kpọọ ya ọkụ na 350 °C (662 ) ruo awa asatọ. [1] Ọzọkwa ọnọdụ nke combustion na-emetụta ihe mejupụtara na ọnụ ọgụgụ nke fọdụrụ ash, otú ahụ elu okpomọkụ ga-ebelata ash mkpụrụ.[4]

Nnyocha nke ihe ndị dị mkpa[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka ọ na-adịkarị, ntụ osisi nwere ihe ndị a:

  • Carbon (C) bụ pasent 50.
  • Calcium (Ca) 733%
  • Potassium (K) 3-4%
  • Magnesium (Mg) na-adị n'otu n'ime
  • Manganese (Mn) 0.30.3%
  • Phosphorus (P) 0.3[[1.4%]]
  • Sodium (Na) 0.2[[0.5%.

Ngwakọta kemịkal[dezie | dezie ebe o si]

As the wood burns, it produces different compounds depending on the temperature used. Some studies cite calcium carbonate (Àtụ:Chem) as the major constituent, others find no carbonate at all but calcium oxide (Àtụ:Chem) instead. The latter is produced at higher temperatures (see calcination).[2] The equilibrium reaction CaCO3 → CO2 + CaO has its equilibrium shifted leftward at Àtụ:Convert and high Àtụ:CO2 partial pressure (such as in a wood fire) but shifted rightward at Àtụ:Convert or when Àtụ:CO2 partial pressure is reduced.

Ọtụtụ n'ime ntụ osisi nwere calcium carbonate (CaCO3) dị ka isi ihe mejupụtara ya, na-anọchite anya pasenti Iri abụọ na isema ọ bụ ọbụna pasenti iri anọ na ise nke oke ntụ.[5][6] Na 600 °C (1,112 ) A chọpụtara CaCO3 na K2CO3 n'otu ikpe. Ihe na-erughị pasenti iri bụ potash, ihe na-ereghị otu pasenti bụ phosphate.[5]

Ihe ndị e ji mara ya[dezie | dezie ebe o si]

  • Okwukwe 1.6-55 ‰
  • Ọ bụrụ na 6-170 ‰
  • Na 1.2-45 ‰
  • Mn 1-20 ‰
  • Dị ka 0.6-50 ppm
  • Cd 0.18-60 ppm
  • Pb 2-500 ppm
  • Cr 12-280 ppm
  • Ọ dịghị 10-140 ppm
  • V 1.8-120 ppm

Mmanụ[dezie | dezie ebe o si]

Otu nnyocha achọpụtala na osisi na-ere ọkụ nke nta nke nta (100200 (212 202 ) na-agụnye 16 alkenes, 5 alkadienes, 5 alkynes na ọtụtụ alkanes na arenes n'ọ̀tụ̀tụ̀. Ethene, acetylene na benzene bụ akụkụ dị mkpa na ọkụ dị mma.[7][7] A chọpụtara na pasent nke C3-C7 alkenes dị elu maka smouldering.[7] Benzene na 1,3-butadiene mebere ~ 10-20% na ~ 1-2% site n'ịdị arọ nke mkpokọta hydrocarbons na-abụghị methane..[7]

Ojiji[dezie | dezie ebe o si]

Ihe na-eme ka mkpụrụ osisi na-eme nri[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ike iji ntụ osisi mee ihe dị ka fatịlaịza eji eme ka ala ugbo baa ọgaranya. N'ọrụ a, ntụ osisi na-eje ozi dị ka isi iyi nke potassium na calcium carbonate, nke ikpeazụ na-arụ ọrụ dị ka ihe na-eme ka ala acid ghara ịdị.[5]

A pụkwara iji ntụ osisi mee ihe dị ka mmezigharị maka ihe ngwọta hydroponic nke anụ ahụ, n'ozuzu na-anọchi ihe ndị na-enweghị anụ ahụ nwere calcium, potassium, magnesium na phosphorus.[8]

Hụkwa Ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye na-ere ntụ (ọrụ ọdịnala)
  • Ọkụ dị n'okpuru
  • Ọkụ
  • Ọkụ na-efe efe
  • Ashery – A location or factory producing lye from wood ash

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Notelist

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Wolff (1871). Aschen-Analysen. Berlin: Wiegandt und Hempel. 
  2. 2.0 2.1 (1993) "Wood Ash Composition as a Function of Furnace Temperature". Biomass and Bioenergy 4 (2): 103–116. DOI:10.1016/0961-9534(93)90032-Y.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "misra" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :1
  4. (1991) "Physical and chemical characteristics of wood ash". Bioresource Technology 37 (2): 173–178. DOI:10.1016/0960-8524(91)90207-Z. 
  5. 5.0 5.1 5.2 Lerner BR (16 November 2000). Wood Ash in the Garden. Purdue University, Department of Horticulture and Landscape Architecture. Retrieved on 2008-10-01. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "purdue" defined multiple times with different content
  6. Hume E (11 April 2006). Wood Ashes: How to use them in the Garden. Ed Hume Seeds. Archived from the original on 2019-07-05.
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 Barrefors (April 1995). "Volatile hydrocarbons from domestic wood burning" (in en). Chemosphere 30 (8): 1551–1556. DOI:10.1016/0045-6535(95)00048-D. 
  8. Sholto Douglas (1985). Advanced guide to hydroponics: (soiless cultivation). London: Pelham Books, 345–351. ISBN 9780720715712.