Osita Ogbu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Osita Ogbu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyereOsita Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, economist Dezie

Osita M. Ogbu, OON bụ Ọkankụzi nke akụ na ụba na Mahadum Naịjirịa.[1] Ọ bụ Mịnịsta na-ahụ maka atụmatụ mba site n'afọ 2005 ruo n'afọ 2006, na onye bụbu onye isi ndụmọdụ akụ na ụba nke onye isi ala Naịjirịa.[2][3][4]

Ọ bụbu onye nleta nke Brookings Institution's Africa Growth Initiative .[5]

Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Osita Ogbu si Ovoko, na Igbo-Eze South LGA nke Enugu Steeti nke Naịjirịa. A mụrụ Ogbu na Septemba 29, 1957 na Onitsha . Ọ gụrụ akwụkwọ na Holy Trinity Primary School, Onitsha yana St. Teresa's College, Nsukka . Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum nke Nigeria, Nsukka ebe ọ gụsịrị akwụkwọ n'afọ 1979 na B.Sc. nakwa akụ na ụba na Mahadum Howard na Washington DC, US, ebe ọ nwetara M.A. na akụ na ụba n'afọ 1984 na Ph.D. na akụ na ụba n'afọ 1988. O nwekwara asambodo na ọchịchị ụlọ ọrụ na Mahadum Harvard (July 2009).

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Post-UNN[dezie | dezie ebe o si]

Osita Ogbu bụ onye njikwa ahịa na Lever Brothers (Nig.) Ltd site n'afọ 1980-1983, na-elekọta, n'oge dị iche iche, Delta District na Industrial Sales na Lagos. Ọ bụ onye ndụmọdụ na-ahụ maka nchọpụta na mpaghara Afrịka nke World Bank na Washington DC n'etiti afọ 1987 na 1991. Ọ rụrụ ọrụ na International Development Research Centre of Canada na Ottawa na ụlọ ọrụ mpaghara dị na Nairobi dịka ọkachamara mmemme site n'afọ 1991 ruo afọ 2001.

ATPS[dezie | dezie ebe o si]

Osita Ogbu guzobere African Technology Policy Studies Network (ATPS) dịka nzukọ mba ụwa na Nairobi ma bụrụ onye isi nchịkwa / CEO nke ụlọ ọrụ ahụ site n'afọ 2001 ruo afọ 2005. ATPS bụ ụlọ ọrụ nyocha iwu mba ụwa nke raara onwe ya nye nkwalite na itinye sayensị na teknụzụ maka mmepe Afrịka.[6]

Gọọmentị[dezie | dezie ebe o si]

Osita Ogbu bụ onye isi ndụmọdụ akụ na ụba nke onye isi ala nke Federal Republic of Nigeria nakwa Minista na-ahụ maka National Planning Commission site n'afọ 2005 ruo 2006.[7] Dịka onye isi ndụmọdụ akụ na ụba, Osita Ogbu bụ osote onye isi nke National Economic Team. Ọ bụbu onye isi oche nke Kansụl Na-achị Isi nke Nigerian Institute of Social and Economic Research, Ibadan .

Ugbu a[dezie | dezie ebe o si]

Ugbu a, ọ bụ Prọfesọ nke Economics na onye isi nke Institute for Development Studies na Mahadum nke Nigeria, Nsukka . Ọ bụkwa MD / CEO nke African Development Solutions International Ltd. [ADSI], ụlọ ọrụ na-ahụ maka ihe ọmụma, na Abuja, Nigeria.[8]

Ọ bụ onye nlekọta ugbu a nke Clement Isong Foundation nakwa onye isi nke AfriHeritage Institution, Enugu. Ọ na-eje ozi na Kọmitii na-ahụ maka akụ na ụba na Privatization Council nke Enugu Steeti.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe Odide Ihe[dezie | dezie ebe o si]

Novel: The Moon Also Sets [nke ndị East African Educational Publishers, Kenya Ltd, Nairobi (2002) na Heinemann Nigeria Ltd, Ibadan (2003) bipụtara].[9]

Edited[dezie | dezie ebe o si]

1. Eboh, E. & Ogbu, O. (2010). The Global Economic Crisis and Nigeria: Taking the Right Lessons, Avoiding the Wrong Lessons, (African Institute for Applied Economics, Enugu, Nigeria: 2010).

2. Charles Soludo, Osita Ogbu, na Ha-Joon Chang (2004). The Politics of Trade and Industrial Policy in Africa (Africa World Press Inc., New Jersey, US: 2004).[10]

3. Ogbu, O., Oyeyinka, B. na Mlawa, H. (1995). Technology Policy and Practice in Africa, (IDRC Books, Canada: 1995).[11]

4. Uramah, C.K; Ogbu, Osita; Bijker, W; Alfonso, A.; Gomez, N.; Ozor, N.(2009). The African Manifesto for Science, Technology and Innovation.(African Technology Policy Studies Network, Kenya, Nairobi: 2009).

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ Ọmụmụ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Edemsibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Staff Profile. University of Nigeria. Retrieved on 9 August 2017.
  2. Cabinet Ministers. Federal Ministry of Budget and National Planning. Archived from the original on 13 October 2016. Retrieved on 9 August 2017.
  3. Ayansina. "Fed Character killing economy - Ex-minister", Vanguard News, September 21, 2012. Retrieved on 9 August 2017.
  4. "Soludo: We Want a Nigeria Where It Doesn't Matter Where the President Comes From", Thisday, March 3, 2017. Retrieved on 9 August 2017.
  5. "Africa's Odious Debts: How Foreign Loans and Capital Flight Bled a Continent", Brookings Institution. Retrieved on 9 August 2017.
  6. ATPS – African Technology Policy Studies Network (en-GB). Retrieved on 2021-05-28.
  7. MINISTRY OF BUDGET AND NATIONAL PLANNING - Cabinet Ministers. www.nationalplanning.gov.ng. Archived from the original on 2017-12-29.
  8. UNN Staff Profile.
  9. African Books Collective: The Moon Also Sets. www.africanbookscollective.com. Retrieved on 2021-05-28.
  10. The Politics of Trade and Industrial Policy in Africa: Forced Consensus? | IDRC - International Development Research Centre.
  11. Technology Policy and Practice in Africa | IDRC - International Development Research Centre.
  12. "Nigeria: An Uninspiring Afterglow", AllAfrica.com, allAfrica, 7 February 2005. Retrieved on 9 August 2017.
  13. "Nigeria: A Clear, Lucid Glow", AllAfrica.com, May 9, 2005. Retrieved on 10 August 2017.