Jump to content

Otho Cushing

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Otho Williams McD.  Cushing [1] (October 22, 1870 - Ọktoba 13, 1942) [1] bụ onye omenkà America, mara nke ọma maka ihe atụ na ihe nkiri a na-afụ nke 20, maka akwụkwọ na akwụkwọ mmado.  [2] Ụdị homoerotic ya mgbe ụfọdụ, nke na-agụkarị ihe osise oge gbo, bụ Frederic Leighton, JC Leyendecker na Aubrey Beardsley nwakwara ya.. [1] [2]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

A njikọ Otho Cushing na Fort McHenry, Baltimore, Maryland na Ọktoba 22, 1870. [1] Ọ bụ nwa nwoke onye isi ndị agha US Harry Cooke Cushing (1841–1902) na Martha Wetherill ( née Budd) Cushing (1846–1931)  .  [1] N'ime ike ya bụ Nicholas Cooke Cushing na Harry Cooke Cushing Jr. Nna nna ya bụ prọfesọ Mahadum Princeton Samuel Budd na onye sitere na Nicholas Cooke, onye dị colonial nke Rhode Island.. [3] [4]

Ọta na nwata n'obodo dị iche iche ebe nna ya guzo;  na 1880 ahụ ahụ biri na Providence, Rhode Island .  [1] Na 1887, ọ akwụkwọ akwụkwọ na Bulkeley School na New London, Connecticut.  Ọ akwụkwọ akwụkwọ nka na Tufts School of the Museum of Fine Arts na Boston, na 1891 na Académie Julian na Paris, ebe ndị nkuzi ya nkiri Jean-Joseph Benjamin-Constant na Jean-Paul Laurens. [5]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ la mfe na Boston na September 1893 wee bụrụ onye nkuzi nkuzi na Massachusetts Institute of Technology .  O dafa na magazin ndụ .  [1] N'ihe dị ka n'afọ 1900, ọ la n'azụ na Paris, ebe ọ na-eduzi onye nduzi nke New York Herald nke Europe.  [2] Mgbe Cushing na-akọ mmiri mmiri na RMS Oceanic na 1901, Cushing na onye njem klas ibe ya, Mary Lawrence, bụ onye dere ya n'ịgụ ya, na-ekwu, sị: "E mere ya nke ọma  dị ka otu n'ime chi na chi ndị Gris nke ya. na ụkwụ ọ bụ amara zuru oke." [6]

Mgbe ọ la mfe na United States, ọ sonyeere ndị ọrụ nka nke Ndụ wee biri na New York.  [1] [2] Ihe osise ya bụ "nke mara mma nke ukwuu, na, na mbụ, ụmụ akwụkwọ na ụmụ mara mma na ejiji Grik ma ọ bụ nke oge a."  [3] Na 1907, Life ụzọ ụzọ ya gbasara Onye isi ala Theodore Roosevelt nke egosi The Teddyssey (parody nke The Odyssey ). [7] [8]

Na 1917, ọ Ndụ Ndụ wee sonye na Army Air Service, na-eje ozi dị ka onye isi na-ahụ maka "na-elekọta camouflaging nke American airfields na Western Front".  [1] [2] Ọtụtụ akwụkwọ mmado ya na ike ya na-ekwu mmetụta aka ndị America na Agha 1wa nke Mbụ.  Mgbe agha ahụ, ọ lara ezumike nká na New Rochelle ma nakweere ọrụ dị ka onye na-ahụ maka mmiri mmiri mmiri. . [3]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Na 1897, Cushing, mgbe ahụ 26, gara Bradley-Martin Ball, nchekwa mara mma nke Cornelia Sherman Martin tụbara na Waldorf Hotel na New York.  [1] A na-akọ, Cushing "bụ n'ezie, e chere na ọ chọrọ nke ukwuu na n ike ya nke onye falconer Ịtali nke ncheta afọ nke iri na ise. Ejiji ya bụ ihe zuru ezu tights na jaket dị, nke  nwere okpu na ogologo oge, ebe nnukwu ihe mmetụta Falcon juru eju nọ na nkwojiaka aka ekpe ya, uwe ahụ ngwaọrụ ihe n'uche, n'agbanyeghị na obere ihe mere eme ziri ezi na-achọ niile, a na- nkenke.  ọma nke na ọ kpalitere ụgbọ n'ebe ọ gbaa ọ kwagara" [9]

Cushing, onye na-alụghị asị, bụ onye otu ụlọ ọrụ nke a maara dị ka Le Cercle d'Amis, ma bụrụ enyi ya na Charles Allan Gilbert .  [1] N'afọ 1908, Cushing na Gilbert mere oriri na ihe maka Le Cercle d'Amis na Gilbert's studio, 17 West 35th Street.  [2] Ya na Dr. Alfred Stillman II bụrụ enyi, onye nyere nri ehihie na ụlọ nke National Golf Links of America na Southampton, New York na 1937. [10]

Mgbe agha ahụ, ya na nwanne ya nke tọbrọlụ, onye na-ese nwoke ụlọ Nicholas Cooke Cushing biri na 4 Harbor Lane na New Rochelle .  Mgbe ọrịa otu ọnwụ, ọ nwụrụ na New Rochelle Hospital na October 13, 1942. [3]

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Metropolitan [11]
  • Musée d'Orsay [12]
  1. Harrity (12 April 2014). Artist Spotlight: Otho Cushing (en). Advocate.
  2. Gallatin (1903). "A Note on Otho Cushing's Drawings". Brush and Pencil 11 (5): 351–355. DOI:10.2307/25505856. 
  3. 3.0 3.1 3.2 "OTHO Otho Cushing, 71; New. Rochelle Illustrator Was Known for Line Drawings in Old Life Magazine, Air Captain in Last War Series on Theodore Roosevelt, 'The Teddyssey,' Parodied Adventures of Ulysses", The New York Times, 1942-10-15, p. 23. Retrieved on 2017-11-21. (in en-US) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  4. Horn (1983). The World Encyclopedia of Cartoons (in en). Chelsea House Publishers, 177–178. ISBN 9780877543992. Retrieved on 17 June 2019. 
  5. Horn, Maurice, ed. The World Encyclopedia of Cartoons. 2d ed. Philadelphia: Chelsea House Publishers, 1999.
  6. Levenstein (2000). Seductive Journey: American Tourists in France from Jefferson to the Jazz Age (in en). University of Chicago Press. ISBN 9780226473796. Retrieved on 17 June 2019. 
  7. Cushing (1907). The Teddyssey (in en). Life publishing Company. 
  8. Drawing From Life. www.sil.si.edu. Retrieved on 2017-11-21.
  9. Close (2013). A Giant Cow-Tipping by Savages: The Boom, Bust, and Boom Culture of M&A (in en). St. Martin's Press. ISBN 9781137397751. Retrieved on 17 June 2019. 
  10. TIMES. "ROUND OF PARTIES AT SOUTHAMPTON; Mrs. Fulton Cutting Is Hostess at Large Dinner for Mrs. Wilmerding Montgomery", The New York Times, 14 August 1937. Retrieved on 17 June 2019.
  11. Collection. The Metropolitan Museum of Art, i.e. The Met Museum. Retrieved on 2017-11-21.
  12. Musée d'Orsay: Notice d'Artiste (fr). www.musee-orsay.fr. Retrieved on 2017-11-21.