Panafrican Film and Television Festival of Ouagadougou

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Panafrican Film and Television Festival of Ouagadougou
NationalityBurkina faso

The Panafrican Film and Television Festival of Ouagadougou (Festival panafricain du cinéma et de la télévision de Ouagadougou or FESPACO) bụ mmemme ihe nkiri na Burkina Faso, nke a na-eme ugboro abụọ na Ouagadou gou, ebe nzukọ ahụ dị. Ọ na-anabata maka asọmpi naanị ihe nkiri site n'aka ndị na-eme ihe nkiri n'Africa ma mepụta ya n'Africa. A na-ahazi FESPACO na Machị n'afọ nke abụọ ọ bụla, izu abụọ mgbe Satọdee ikpeazụ nke Febụwarị gasịrị. A na-eme emume mmeghe ya na Stade du 4-Août, ámá egwuregwu mba

Emume a na-enye ndị ọkachamara na-eme ihe nkiri n'Afrịka ohere ịmepụta mmekọrịta ọrụ, ịgbanwerịta echiche, na ịkwalite ọrụ ha. Ebumnuche FESPACO kwuru bụ "inye aka na mgbasawanye na mmepe nke ihe nkiri Afrịka dị ka ụzọ isi kwuo okwu, agụmakwụkwọ na ịkwalite mmata". Ọ rụkwara ọrụ iji guzobe ahịa maka ihe nkiri Africa na ndị ọkachamara ụlọ ọrụ. K[1] e guzobere FESPACO, emume ahụ adọtawo ndị bịara site na kọntinent ahụ na karịa.

Akụkọ ihe mere eme na ntọala ya[dezie | dezie ebe o si]

E mepụtara ya na 1969, a kpọrọ ya na mbụ mmemme ihe nkiri na telivishọn Pan-African nke Ouagadougou. [1] gbanwere ghọọ ihe omume a ma ama na mba ụwa ma na-akwanyere ùgwù. Alimata Salambere, minista ọdịbendị nke Burkina Faso site na 1987 ruo 1991, bụ otu n'ime ndị guzobere emume ahụ. Na mbipụta ya nke atọ na 1972, a kpọrọ emume ahụ FESPACO maka mkpirikpi, na-edebe aha ya zuru ezu dị ka Festival pan-Africain du cinema et de la télévision de Ouagadougou. A nabatara FESPACO dị ka ụlọ ọrụ site na iwu gọọmentị na Jenụwarị 7, 1972. Ememe mmeri ya na ebe ọrụ ya bụ Ouagadougou, isi obodo Burkina Faso, ebe a na-emekwa emume mmeri kwa afọ.

N'afọ 1972, onye mbụ meriri ihe nrite ihe nkiri kachasị mma bụ Le Wazzou Polygame nke Oumarou Ganda nke Niger. [2] Kemgbe ahụ, ndị nduzi si Cameroon, Morocco, Mali, Nigeria, Ivory Coast, Algeria, Burkina Faso, Ghana na Democratic Republic of the Congo enwetala ihe nrite ihe nkiri kachasị mma.

Ọganihu site na 1969 ruo 2022[dezie | dezie ebe o si]

Na ntọala emume ahụ na 1969, mba ise nke Afrịka: Upper Volta (Burkina Faso), Cameroon, Ivory Coast, Niger na Senegal, nọchitere anya, yana France na Netherlands. E gosipụtara ngụkọta nke ihe nkiri 23. Na mbipụta ya nke abụọ, mba Afrịka ndị sonyere rịrị elu ruo itoolu, gụnyere Algeria, Tunisia, Guinea, Mali, na Ghana na oge mbụ, ma gosipụta ihe nkiri 40. N'afọ 1983, emume ahụ gụnyere MICA (le Marche International du Cinema et de la télévision Africaine), ahịa maka ihe nkiri na vidiyo nke Afrịka.

Site [3] 1985 gaa n'ihu, emume ahụ nabatara isiokwu dị iche iche maka ihe omume a na-eme kwa afọ, malite na "ihe nkiri sinima, ndị mmadụ, na nnwere onwe". Isiokwu maka emume 2007 [4] "onye na-eme ihe nkiri na okike na nkwalite nke ihe nkiri Africa".

Ka emume ahụ na-aghọwanye ihe a ma ama, mmefu ego ya na ndị na-akwado ya mụbara; mba ndị nyere onyinye gụnyere Burkina Faso, Denmark, Finland, France, Germany, Netherlands, Sweden, Republic of China. Òtù UNDP na-enye onyinye gụnyere AIF (ACCT), PNUD, UNESCO, [5] UNICEF, European Union na Africalia. [6][7]'ihi nkwenye mba ụwa, FESPACO enyerela ndị na-eme ihe nkiri n'Afrịka aka igosi nkà ha ma ree ngwaahịa ha n'ahịa mba ụwa, yana ịkwalite mmepe nke ngwaahịa na ndị ọkachamara n'Afríku na ụlọ ọrụ ahụ.

Ndị nnọchi anya FESPACO kemgbe 1972 bụ Louis Tombiano, site na 1972 ruo 1982; Alimata Salembere, site na 1982 ruo 1984; Filippe Savadogo, site na 1984 ruo 1996, Baba Hama, site na 1996 ruo 2008, Michel Ouedraogo, site n'afọ 2008 ruo 2014, Ardiouma Soma, site na 2014 ruo 2020, na Alex Moussa Sawadogo, [8] site na 2020 ruo taa.

Ihe ndị bụ isi e mere[dezie | dezie ebe o si]

  • Ahịa ihe nkiri na telivishọn mba Afrịka: FESPACO bụ emume na-akwalite ndị na-eme ihe nkiri Afrịka ma na-eme ka ngosi nke ihe nkiri Afríku niile dị mfe. Emume [1] pụrụ iche n'Africa na-eme ka kọntaktị na mgbanwe dị n'etiti ndị ọkachamara na ihe nkiri na-ahụ maka ihe nkiri nke Africa ma na-enyekwa aka na mgbasawanye na mmepe nke ihe nkiri Africa dị ka ụzọ isi kwuo okwu, agụmakwụkwọ na mmata.
  • Nkwalite nke ihe nkiri na ọdịbendị Afrịka: A na-akwalite ihe nkiri Afrịka site na mbipụta nke katalọgụ, akụkọ FESPACO, akwụkwọ akụkọ FESSACO, na mmezi nke ọbá akwụkwọ ihe nkiri Afríku, nke nwere ebe nchekwa ihe nkiri na ụlọ akụ data. Na mgbakwunye, ọ na-akwado ihe nkiri na-agagharị agagharị. [4] ka emume a na-enye ohere maka ihe nkiri ndị Afrịka na asọmpi, ọ na-akwado ịkwalite ogo nke ihe nkiri ndị Africa na ndị na-eme ihe nkiri.
  • Nnyocha ndị [9]-enweghị uru na mpaghara ime obodo: FESPACO na-akwalite nyocha ndị na-abụghị uru na mpagharaime obodo, na mmekorita ya na òtù ma ọ bụ òtù ndị na-adịghị na gọọmentị n'ụlọ akwụkwọ na ụlọ ọrụ ndị ọzọ nke ọha na eze ma ọ bụ nke onwe.
  • Nkwalite nke ihe nkiri sinima Africa na mmemme mba ụwa ndị ọzọ: FESPACO na-ahazi ihe omume ihe nkiri dị iche iche, dị ka izu ihe nkiri na ihe nkiri. [7] na-akwalite ihe nkiri sinima Africa na mmemme mba ụwa ndị ọzọ. [10]
  • MINIFESPACO: nkwalite nke FESPACO na ihe omume mba. haziri MINIFESPACO, nke emere na Ouahigouya (Burkina Faso) site na 5 ruo 8 June 2013, na Institut Olvido, iji gbasaa ndị na-ege ntị maka ihe nkiri Africa.

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Fiche Technique du FESPACO (2003). FESPACO: Fiche Technique. Retrieved 03/26/2006 from Fiche Technique du FESPACO. Archived from the original on 2004-07-10. Retrieved on 2006-04-28.
  2. About Fespaco. www.bbc.co.uk. Retrieved on 2022-05-17.
  3. Reynolds (2015-06-02). Colonial Cinema in Africa: Origins, Images, Audiences (in en). McFarland. ISBN 978-0-7864-7985-6. 
  4. 4.0 4.1 Arte > FESPACO > Bala Hama. Festival de FESPACO. Interview Baba Hama. Retrieved 03/24/2006 from ARTE > Fespaco > Baba Hama. Archived from the original on 2013-01-17. Retrieved on 2006-04-28.
  5. Action! UNESCO supports women and cinema in Africa at FESPACO (en). Diversity of Cultural Expressions (2019-02-22). Retrieved on 2022-07-14.
  6. Arte > Fespaco > Palmares et bilan. (2003). Festival de FESPACO. Bilan du Festival – FESPACO 2003. Retrieved 03/25/2006 from
  7. 7.0 7.1 Arte > FESPACO > Introduction. Festival de FESPACO, Introduction sur le FESPACO. Retrieved 03/20/2006 from ARTE > Fespaco > Introduction. Archived from the original on 2013-01-17. Retrieved on 2006-04-28.
  8. Alex Moussa Sawadogo veut "ramener les professionnels du cinéma au cœur" du Fespaco (fr-FR). Franceinfo (2021-02-25). Retrieved on 2022-05-20.
  9. "Evolution du Fespaco depuis sa naissace". Interview de Alimata Salambere (04/03/2005). Retrieved 03/25/2006.
  10. Kathleen E. Sheldon (2005). Historical Dictionary of Women in Sub-Saharan Africa (in en). Scarecrow Press. ISBN 978-0-8108-5331-7. 

Ihe nrite kachasị ewu ewu nke emume ahụ bụ "Étalon d'or de Yennenga" (Golden Stallion of Yennenga ma ọ bụ obere Golden Stallion [1]), nke akpọrọ aha onye guzobere alaeze Mossi. [2] A na-enye "Étalon d'or de Yennenga" na ihe nkiri Afrịka nke na-egosi "eziokwu Afrịka".

Ihe nrite ndị ọzọ pụrụ iche gụnyere Oumarou Ganda Prize, nke e nyere maka ihe nkiri mbụ kachasị mma, na Paul Robeson Prize maka ihe nkiri kachasị mma site n'aka onye nduzi nke ndị Afrịka. (A na-akpọ nke ikpeazụ aha onye isi America na-eme ihe nkiri na narị afọ nke 20, onye na-agụ egwu na onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na United States.)

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ememme ihe nkiri n'Africa
  • Ihe nkiri Afrịka
  • Ihe nrite Africa Movie Academy
  • Ndepụta nke emume telivishọn

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Orlando, Valerie K. African Studies Review 56, no. 2 (2013): 229–31. http://www.jstor.org/stable/43904954.
  2. Sheldon (2005). Historical Dictionary of Women in Sub-Saharan Africa. Scarecrow Press. ISBN 0-8108-5331-0.