Pascal Kenfack

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Pascal Kenfack (amụrụ n'afọ 1950, Dschang, Cameroon) bụ onye na-ese ihe na onye na-akpụ ihe nke mba ụwa.[1] N'ịbụ onye na-anụ ọkụ n'obi na-etinye aka na mweghachi nke nka bi na Cameroon, o mere ihe site n'ịmepụta ngwakọta nke ebe ngosi ihe mgbe ochie na ụlọ akwụkwọ na Yaoundé, nke bụzi ụlọ ọrụ maka mmụta na okike.[2]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

N'inwe mmasị na nka mgbe ọ dị obere, Pascal Kenfack kpebiri ịmalite ọzụzụ nka ya na njedebe nke ọ nwetara na 1975 nzere na History of Art site na École Nationale des Beaux-Arts nke Paris. Mgbe ahụ ọ gara n'ihu na ọmụmụ ya maka PhD na Fine Arts na Mahadum Paris VIII afọ iri ka e mesịrị. Taa, a na-eto ya na ihe karịrị ihe osise 600 na ihe ọkpụkpụ, ọtụtụ n'ime ha egosila gburugburu ụwa: Cameroon, Senegal, Gabon, Cuba, France, Denmark, South Korea, na Canada.A na-egosipụta mkpebi ya nye ndị na-eto eto karịsịa site na nkuzi ọzụzụ nka nke ọ na-eme kemgbe 1992 na Yaoundé dị ka akụkụ nke ọrụ "Culture de quartier" (omenala distrikti). N'agbata afọ 1987 na afọ 2005, ọ bụ onye nyocha na akụkọ ihe mere eme nke nka na Institute of Human Science na Yaoundé na onye nkuzi na Mahadum nke Yaoundée I na Ngalaba nke nka na nkà mmụta ihe ochie. Ọ kụzikwaara na Institute of Artistic Education na Mbalmayo, mgbe ahụ na Institute of Fine Arts na Foumban. Taa, e nwere ihe karịrị ụmụ akwụkwọ 200 ọ zụrụ na eserese, ihe ọkpụkpụ na akụkọ nka.

Ihe gbara ya gburugburu[dezie | dezie ebe o si]

Ruo n'afọ 1992, enweghị ụlọ akwụkwọ nka na Cameroon nke na-ewelite ajụjụ ma gọọmentị enweghị mmasị na ngalaba a kpamkpam. N'ezie, Institute of Artistic Training nke Mbalmayo dabere na ụlọ akwụkwọ Katọlik nkeonwe. Ebumnuche ya bụ ịkụziri nka nka, na-eme dị ka ngosipụta nke omenala ndị mmadụ na mba. Obi abụọ adịghị ya na site na mmetụta dị egwu na na 1993, Mahadum Yaoundé nke Mbụ mepere ngalaba maka Arts Visual na Art History. Mgbe ahụ na 2009, Mahadum Dschang na Mahadum Douala emeghela otu Institute of Fine Arts, n'otu n'otu na Foumban na Nkongsamba. Ka ọ dị ugbu a, ọrụ ndị ọzọ sitere na ndị mmadụ onwe ha pụtara dị ka ebe etiti maka nka Doual'art dị na Douala, na-atụ aro ịkpọ ndị na-ese ihe ka ha gosipụta ọrụ nka n'akụkụ dị iche iche nke obodo na ọrụ nke onye na-ese ihe na onye na-ese ihe Pascal Kenfack na-eri nri afọ ole na ole iji wuo ya. ezigbo obodo nka nke dị na mpụga Yaoundé. Ụlọ ihe ngosi nka-ụlọ akwụkwọ, dị ka ọ na-akpọ ya, nke na-aga n'ihu na-esi n'ala dị ka ero. Ma ebe nzukọ ọmụmụ ihe na ọzụzụ ma ọ bụ kama esemokwu, obodo Kenfack a na-eche n'echiche na-ezube ịghọ mkpokọta nka. Ọ bụ n'ọgbakọ a ka ụfọdụ ndị nka dịka Goddy Leye, Louis Epée na Emile Youmbi, ndị mba ụwa matara ugbu a, agụchaala ọzụzụ ha..

Usoro[dezie | dezie ebe o si]

Pascal Kenfack mepụtara usoro nka dabere na semiotics - ojiji na nkọwa nke akara: "Echiche echiche na-egbochi echiche na nkwupụta n'efu ma ọ bụrụ na, n'otu oge ahụ, anyị anaghị etinye ihe ize ndụ nke ịtụba akara, agba na akara pensụl na akwụkwọ. na-aghọ ebe nchekwa iji chọpụta echiche ihu igwe dị anya karịa." Mgbe ịhọrọ isiokwu, onye na-ese ihe na-eji akara na akara na-anọchite anya azụ azụ n'ihe gbasara okike nka. A na-egosipụta echiche n'ụdị onyonyo na agba. Ya mere, nka na-eme ka njikọ dị n'etiti echiche na oyiyi. Banyere isiokwu a, ọ bụ nkwubi okwu nke mmetụta mmetụta, mmetụta ma ọ bụ nchegbu na-ama onye na-ese ihe aka. Dịka ọmụmaatụ, alụmdi na nwunye, ọmụmụ, ọnwụ na agụmakwụkwọ bụ isiokwu Pascal Kenfack na-ekpuchikarị. Na nchịkọta, usoro a na-enye uru iji chepụta ihe n'ụdị echiche, akara na agba..

Ihe ngosi ndị dị mkpa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe mkpuchi: Art Across Oceans, Copenhagen, Denmark, 1996.
  • Dak"Art 1992, Dakar Biennale, Dakar, Senegal, 1992.
  • Ebe e bipụtara ya na Korea, City Hall, Yaoundé, Cameroon, 1989.
  • Egwuregwu nka, Seoul, South Korea, 1988.
  • 2nd Havana Biennial, Havana, Cuba, 1986.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Pascal Kenfack, Ahụmahụ plastik sitere na ofufe nke ndị nna nna n'etiti ndị nọ n'otu ala na mba Bamileke, thesis nke 3rd cycle nke Mahadum Paris-VII, 1985.
  • Pascal Kenfack, Site na nka ochie ruo na nka nke oge a na Cameroon, Actes du colloque Africréation, Paris, 1980.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Goddy Leye
  • Ihe osise Doual
  • Ihe osise Africa
  • Nkà plastik

Ebem si dee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nicole Guez, L’art africain contemporain, Paris, 1992
  2. Revue Noire. La création au Cameroun, (13), Paris, 1994