Jump to content

Paul Waako

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Paul Waako
Born (1967-02-20) 20 Febụwarị 1967 (age 57)
Mukuta Village, Mayuge District, Uganda
Alma materMakerere University
(Bachelor of Medicine and Bachelor of Surgery)
(Master of Science in Pharmacology) University of Cape Town
(Doctor of Philosophy in Clinical Pharmacology)
Uganda Management Institute
(Postgraduate Diploma in Management)
OccupationVice Chancellor of Busitema University
Known forProfessional competence
TitleVice Chancellor of Busitema University

Prọfesọ Paul Waako (amụrụ na 20 Febụwarị 1967), bụ onye Uganda na-ahụ maka ọgwụ, onye nkuzi na onye nchịkwa agụmakwụkwọ, onye na-eje ozi dị ka osote chancellor nke Mahadum Busitema, mahadum ọha na eze na mpaghara Ọwụwa Anyanwụ nke Uganda, kemgbe 1 Mee 2019.[1]

Mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Waako na 20 Febrụwarị 1967 na Mukuta Village, na Mayuge District, na Eastern Region nke Uganda. Mgbe ọ gachara ụlọ akwụkwọ praịmarị na ụlọ akwụkwọ sekọndrị, a nabatara ya na ụlọ akwụkwọ ọgwụ na Mahadum Makerere, ụlọ akwụkwọ ahụike kacha ochie n'Ebe Ọwụwa anyanwụ Afrịka [1]

O nwere nzere Bachelor of Medicine na Bachelor of Surgery na nzere Master of Science na Pharmacology, nke Mahadum Makerere nyere, na Uganda. Ọ nwetara Doctor of Philosophy na Clinical Pharmacology na Mahadum Cape Town, na South Africa. O nwekwara Diploma postgraduate na Management, nke ọ nwetara na Uganda Management Institute, na Kampala.[1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ime afọ iri, ọ chịkwara ngalaba na-ahụ maka ọgwụ na ọgwụgwọ na Mahadum Makerere College of Health Sciences. A họpụtara ya onye isi nke Mahadum Busitema Faculty of Health Sciences, na-eje ozi na ikike ahụ site na 2013 ruo 2019..[1]

Dị ka osote chancellor na Mahadum Busitema, ọ nọchiri Prọfesọ Mary Okwakol, onye guzobere osote chancelor, onye ọrụ ya gwụrụ na 30 Eprel 2019. [2]

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Prọfesọ Waako lụrụ Injinia Ziria Tibalwa Waako, onye injinia eletriki, onye na-eje ozi dị ka onye isi ọrụ nke Uganda's Electricity Regulatory Authority, kemgbe Nọvemba 2016. Ha bụ nne na nna mụrụ ụmụ ise.[3]

Ihe ndị ọzọ a na-atụle[dezie | dezie ebe o si]

O bipụtala ọtụtụ ihe n'akụkụ ọgwụ ọdịnala, nchọpụta na mmepe ọgwụ, iji ọgwụ eme ihe n'ụzọ ziri ezi, na usoro inye ọgwụ. O nwere ihe karịrị akwụkwọ 50 n'akwụkwọ akụkọ ndị ọgbọ nyochara aha ya. Ọ bụ onye ọrụ nyocha ọhụụ na Mahadum Queen Mary nke London. Ọ bụkwa onye otu na Uganda National Academy of Sciences Ụfọdụ n'ime akwụkwọ ndị ahụ gụnyere; Ọgbasa na ihe ndị metụtara iji ọgwụ ahịhịa ọdịnala eme ihe n'etiti ndị ọrịa na-arụsi ọrụ ike na ọgwụgwọ antiretroviral na Uganda. Ọmụmụ ihe ahụ chọpụtara na mmụba nke THM n'etiti ndị sonyere na HAART dị elu.Ịtụ nrubeisi na ọgwụgwọ antiretroviral na ntọala ndị na-adịghị mma: ohere nke ịnakọta data oge niile maka ihe ngosi isi. Ọmụmụ ahụ tụlere ohere nke ịnakọta data oge niile iji hazie nha nrube isi site na iji usoro ihe ngosi. Ọgwụgwọ ọdịnala nke ịba na mpaghara Mbarara, ọdịda anyanwụ Uganda. Osisi ọgwụ ndị dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka dị ka isi iyi ntụ ntụ maka imepụta ọgwụ mgbochi ịba ọhụrụ.A. atụmatụ iji kwalite nkà na njikwa ịnye ọgwụ na East Africa: mmekorita teknụzụ mpaghara maka njikwa ọgwụ. Ọmụmụ ihe ahụ gosipụtara na ikike nke ụlọ ọrụ a zụrụ azụ iji chịkọta ihe onwunwe nke ha maka ọrụ ịzụlite nkà dị oke mkpa maka ọganihu na nkwado nke mmemme ndị a.Ikike dị adị iji jikwaa ọgwụ na ngwa ahịa ndị metụtara ya na East Africa: nyocha nwere ntụaka akọwapụtara maka ọgwụgwọ antiretroviral. N'ime ndị ọzọ ọmụmụ ahụ gosipụtara na enweghi ikike ijikwa ọgwụ na ngwa ahịa ndị metụtara ya na East Africa. Ntụnyere usoro iwu iwu n'etiti ndị dọkịta na ụlọ ọrụ ọha na nke onwe na Uganda.A novel polymorphism in ABCB1 gene, CYP2B6*6 na mmekọahụ na-ebu amụma otu dose. efavirenz onu ogugu pharmacokinetics na ndi Uganda. Ihe omuma banyere osisi eji eme omenala na ọgwụgwọ ụkwara nta na Uganda. Ihe omumu a gosiputara na achọpụtara usoro ọgwụgwọ osisi maka ọgwụgwọ TB. Mmetụta nke efavirenz pharmacokinetics na pharmacogenetics na ọrịa neuropsychological na Ugandan ndị nwere nje HIV nwere ma ọ bụ na-enweghị ụkwara nta: ọmụmụ ihe na-atụ anya. Ọmụmụ ihe ahụ kwubiri na efavirenz metụtara mgbaàmà neuropsychiatric na-emekarị n'etiti ndị ọrịa HIV na Uganda na-anata ART. Mgbasawanye na oke ọrịa uche nke ndị dọkịta ọdịnala na-ahụ maka na mpaghara abụọ dị na Uganda.Ọrụ mgbochi mycobacteria nke Lantana camara osisi a na-ejikarị agwọ ọrịa ụkwara nta na South-western Uganda. Ihe na-ebu amụma nchekwa ụlọ ọgwụ na Northern Uganda.  Ọmụmụ ihe ahụ kwadoro na ọgwụgwọ onwe onye na-emekarị n'etiti ndị mmadụ n'otu n'otu n'ime ezinụlọ na-edebe ọgwụ ọjọọ. Nsogbu uche na ihe ndị metụtara ya n'etiti ndị na-abịa na usoro ọgwụgwọ ọdịnala na mpaghara Jinja na Iganga, Eastern Uganda: ọmụmụ ihe omimi.  Ọmụmụ ihe ahụ nyere ihe akaebe na ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ndị bịara na omume ọgwụgwọ ọdịnala na-enwe nsogbu uche.Ụdị na ndị amụma nke ọgwụ onwe onye na Northern Uganda.The in vitro na in vivo antimalarial ọrụ nke Cardiospermum halicacabum L. na Momordica foetida Schumch.  Na Thonn.  Osisi ọgwụ nke ndị na-ahụ maka ọgwụ ọdịnala na-eji maka ọgwụgwọ HIV/AIDS na ọnọdụ ndị yiri ya na Uganda.  Ọmụmụ ihe a chọpụtara na ọtụtụ osisi ọgwụ maka ọgwụgwọ ndị ọrịa HIV/AIDS ka a chọpụtara na mpaghara anọ ahụ.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Francis Omaswa

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 George Okello (4 March 2019). Prof Waako Appointed New Busitema University Vice Chancellor. PML Daily. Retrieved on 4 November 2019.George Okello (4 March 2019). "Prof Waako Appointed New Busitema University Vice Chancellor". Kampala: PML Daily. Retrieved 4 November 2019.
  2. Philimon Badagawa (11 March 2019). Prof. Paul Waako to takeover from Prof. Mary Okwakol as Vice Chancellor of Busitema University. Campus Times Uganda. Retrieved on 4 November 2019.
  3. Busitema University (June 2019). Profile of Professor Paul Waako: Vice Chancellor Busitema University. Busitema University. Archived from the original on 19 February 2020. Retrieved on 4 November 2019.