Pauline Kies

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Pauline Kies
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyerePauline Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1918 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya28 Jenụwarị 1999 Dezie
Ọrụ ọ na-arụbotanist Dezie
ebe agụmakwụkwọHuguenot College Dezie

Pauline Kies (ubochí isé n'ọnwa Jenụwarị 1918 Stellenbosch rụo ụbọchị irí abụọ na asatọ n'ọnwa Jenụwari 1999 Mossel Bay) bụ ónyé na-ese ihe osise na ónyé na-ahụ màkà ihe ọkụkụ na South Africa nke a maara nke ọma màkà ọrụ ya "Flowering Plants of the Southern Cape" (Still Bay Trust, 1986), na ːMore Flowering Plantes of the Southern Cabo (1995) n'okpuru aha 'Pauline Bohnen'. Ọ bụ nwá nwanyị nke prọfesọ. Charles Frederick Kies (ubochí irí abụọ n'ọnwa Ọktob 1885 Harrismith) na Hermine Krige (ubochí irí abụọ na ànó n'ọnwa Machị 1887 Stellenbosch). [ihe odide gburugburu] egosi ónyé a dị ka ónyé edemede mgbè ọ na-ezo aka na botanical.[1] Ihe ndịda ọ chịkọtara dị ihe dị ka otu puku, ọ bụkwa ndị sitere na mpaghara ndịda ọdịda anyanwụ Cape, Fauresmith na Pretoria.[2]

Ọ gụrụ akwụkwọ na Huguenot College dị na Wellington n'oge 1935 rụo 1939, gụsịrị akwụkwọ na M.Sc. Ọ rụrụ ọrụ otu afọ (1940) na Kirstenbosch National Botanical Garden, National Herbarium dị na Pretoria sochiri ya n'afọ 1941-43, mgbè nke ahụ gasịrị ọ malitere ọrụ nọọsụ na 1943-45. Ọ laghachiri na ndị ọrụ nke National Herbarium na 1946-50, n'oge ahụ (1948), ọ rụrụ ọrụ dị ka ónyé na-ahụ màkà mmekọrịta na Kew.

N'ubochí irí na asaá n'ọnwa Disemba 1949, na London, ọ lụrụ ónyé South Africa Hendrik Thomas Bohnen (ubochí irí abụọ n'otu n'ọnwa Eprel 1917 rụo ụbọchị itoolu n'ọnwa Nọvemba 2018), gbaa arụkwaghịm na Kew ọnwa isii ka e mesịrị wee laghachi Pretoria mgbè amuchara nwá ya nwanyị na 1952. Ọ kwagara Stilbaai na 1977, ma mesịa gaa Riversdale.[3]

A màrà ọkwa na Pauline Bohnen Nature Reserve na Stilbaai, mpaghara dị mkpa nke limestone fynbos, na 1982.[4][5][6]

Nna ya, Charles Frederick Kies, bụ ónyé a ma ama na chọọchị nke, mgbe ọ rụchara ọrụ dị ka ónyé ozi ala ọzọ na Northern Rhodesia, jupụtara n'oche Prọfesọ nke nkà mmụta okpukpe na Huguenot College na Wellington. Ọ bụkwa onye otu kọmitii (1920 Xi32) nke e nyere ọrụ ịsụgharị Bible n'asụsụ Afrikaans, ma dee akwụkwọ dị iche iche gbasara nkà mmụta okpukpe na akwụkwọ maka ụmụaka.

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Ụmụ Pauline

  1. Hermien Bohnen (17 Machị 1952 London) x Theo Heinrich Johannes
  2. Hendrik Thomas Ewert Bohnen (23 Disemba 1956 Pretoria) x René Badenhorst (24 Ọgọst 1958 Estcourt)

Ụmụnne Pauline

  1. Louisa Philippa Kies (1912-1961) x Johannes Cornelius Michael Els
  2. Johanna Hermiena Kies (1914) x Ockert Fourie
  3. Christina Frederika Kies (1921) na Ellen Olivier (1920-2003)
  4. Carolina Wilhelma Kies (1923) x Nicolaas Stofberg
  5. Carl Wilhelm Kies (1927-2009) x Susan Hugo
  6. Susanna Elisabeth Kies (1928) x Helgaard van Rensburg
  7. Anna Maria Kies (1928) x Samuel Buckle
  8. Jacob Daniel Kies (1930) na Anna Coen.[7][8][9]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. C.F. Kies - Wikipedia (af). Af.wikipedia.org (2019-10-17). Retrieved on 2019-11-16.
  2. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified. Archived from the original on 2019-01-30. Retrieved on 2019-11-16.
  3. Botanical Exploration of Southern Africa - Gunn & Codd
  4. Friends of Limestone Fynbos - Posts. Facebook. Retrieved on 2019-11-16.
  5. Info. pza.sanbi.org. Retrieved on 2019-11-16.
  6. Archived copy. Archived from the original on 2019-01-25. Retrieved on 2019-01-25.
  7. Carl Kies - Historical records and family trees. MyHeritage. Retrieved on 2019-11-16.
  8. Louise Els - Historical records and family trees. MyHeritage. Retrieved on 2019-11-16.
  9. Rene Bohnen. Versindaba. Retrieved on 2019-11-16.